Gemensam nordisk aktion

Nationalbiblioteken i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har enats om ett uttalande till EU-kommissionen om upphovsrätt vid digitalisering.

Det finns egentligen inga rättsliga problem för biblioteken med massdigitalisering. Svårigheten gäller tillgängliggörandet. De upphovsrättsliga frågorna måste lösas innan digitaliserat material kan göras tillgängligt för en allmän publik.

Föräldralösa verk

Litterära verk är skyddade i 70 år efter upphovsmannens död. Det finns alltså mycket äldre litteratur som skulle kunna läggas ut på internet. Problemet är all 1900-talslitteratur som inte kan läggas ut, trots att böckerna inte längre finns att köpa i bokhandeln. Det nationalbibliotekens skrivelse främst behandlar är dock så kallade ”Orphan works”, verk där skyddstiden inte gått ut, men där upphovsmannen är okänd.

För att lösa dessa problem måste det till övergripande lösningar. Den metod som de nordiska nationalbiblioteken förordar är så kallade generella avtalslicenser. Det är ett slags kollektivavtal som sluts mellan biblioteken och företrädare för författarna och förlagen. Det gör att man inte behöver komma överens med varje enskild rättighetsinnehavare.

Nordiska projekt

I Norge har man startat ett digitaliseringsprojekt som heter bokhylla.no som fokuserar på de tio sista åren i tre decennier, 1790-, 1890 och 1990-talen. Där har man en generell avtalslicens som täcker 50 000 böcker som kommer att vara fritt tillgängliga från alla datorer med norsk IP-adress.

I Sverige har man startat ett projekt med det förpliktigande namnet Sveriges digitala bibliotek. Överenskommelser har träffats om att börja med de svenska fyrtiotalisterna, Erik Lindegren, Werner Aspenström, Elsa Grave, med flera. En förutsättning för det fortsatta arbetet är dock att en möjlighet att träffa avtal om generella avtalslicenser införs i svensk lagstiftning.