Vittnesmål om medeltiden

Omkring 30 meter under jord, bland den enorma mängd handskrivet material som ryms i KB:s handskriftsmagasin, står 41 hyllmeter med handskrifter, sorterade under signum A (teologi). Bland dessa återfinns merparten av KB:s medeltida latinska handskrifter. 176 av dessa volymer har nu digitiserats inom ramen för det fyraåriga forskningsprojektet Medeltida latinska handskrifter i Kungliga bibliotekets samlingar: katalogisering och digitalisering Länk till annan webbplats., finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Digitiseringen har inneburit att varje sida, inklusive omslag och försättsblad, har fotograferats. Sammanlagt rör det sig om nästan 59 000 bilder. De digitiserade handskrifterna har också försetts med en utförlig beskrivning och publicerats i den digitala handskriftskatalogen Manuscripta Länk till annan webbplats..

Merparten av de latinska handskrifterna återfinns således inom kategorin teologi. Innebär detta att det enbart rör sig om biblar och mässböcker? Inte alls! Kategorin visar sig vid närmare undersökning vara mycket tänjbar och rymmer allt från biblar och mässböcker till teologiska traktater, filosofiska skrifter, liturgisk musik, dokument och anteckningar från kloster och medeltida universitet. En gång i tiden sammanfattades ofta denna kategori nedlåtande som “papistica” på grund av materialets association till det katolska. Idag ser vi det som ett fascinerande vittnesmål om en av de allra mest centrala delarna av den medeltida kulturen i Sverige och resten av Europa.

En bibelsprängd samling

Det finns många exempel på praktfulla biblar i samlingen, till exempel den ståtliga A 165 Länk till annan webbplats., ibland kallad Drottning Kristinas Bibel. Denna magnifikt utsmyckade Bibel, producerad i Paris vid mitten av 1300-talet, utgör ett utmärkt exempel på bokmåleri under senmedeltiden.

Alla biblar såg dock inte ut på detta sätt. Som ett motexempel har vi en enkel handskrift, tillverkad i Böhmen på 1400-talet, som innehåller enbart Nya Testamentet. Länk till annan webbplats. Denna handskrift kombinerar Nya Testamentet med kommentartexter, vilket förmodligen skvallrar om att den använts i universitetsmiljön i Böhmen.

Filosofi för bruk och skryt

Handskrifterna A 251 och A 241 är inte bara exempel på teologiska traktater och filosofiska texter, utan visar även på skillnaden mellan en bruks- och en prakthandskrift.

Handskriften A 251 Länk till annan webbplats. ovan innehåller (till största delen) en kommentar av 1300-talsteologen Henrik från Friemar på en av medeltidens kändaste namn och verk, 1100-talsteologen Petrus Lombardus och hans Sentenser.

Handskriften A 241 Länk till annan webbplats. nedan, en italiensk 1400-talshandskrift, innehåller en filosofisk dialog av den italienska renässanshumanisten Bartolomeo Facio (De vitae felicitate dialogus). Inte mycket tid skiljer dessa handskrifter åt, och inte heller är det något större avstånd mellan Bayern och norra Italien, men skillnaden i stil, utsmyckning, material och innehåll mellan den anspråkslösa brukshandskriften, använd i en klostermiljö, och den lilla, men påkostade skrythandskriften, möjligen med en kunglighet som tilltänkt ägare, kunde inte vara större.

Musik och liturgik i kubik

A 184, en elegant liten handskrift innehållande musik Länk till annan webbplats., får stå som ett sista exempel på de många olika typer av texter som ryms inom kategorin teologi. Denna handskrift innehåller två delar. Den första innehåller olika officier och böner, den senare utgörs av ett antifonarium, det vill säga en samling korta sånger som sjöngs vid olika religiösa högtider, här tonsatta med hjälp av kvadratnotation.

Handskrifternas vägar till KB

Dessa handskrifter har kommit till KB på en rad olika sätt. En större mängd handskrifter bör ha kommit in i bibliotekets samlingar i och med klosterreduktionen på det sena 1500-talet. Ett antal latinska handskrifter på KB har kommit från Vadstena. Dessa kom dock inte direkt till KB från klostret, utan flyttade runt på andra institutioner, som till exempel Uppsala universitetsbibliotek eller Antikvitetsarkivet, innan de till slut hamnade här.

Handskriften A 32 Länk till annan webbplats. innehåller texter av Heliga Birgitta, nedtecknade i Vadstena kloster under 1400-talet. Anteckningen på blad 1r vittnar om vilken hylla boken en gång stod uppställd på. Vadstena kloster använde sig nämligen av ett noggrant system i sitt bibliotek Länk till annan webbplats.: Bokstaven F på bilden ovan står för avdelning i biblioteket, siffran 2 för vilket hyllplan boken ligger på och siffran 10 är bokens ordningsnummer på det hyllbrädet. Denna handskrift har flyttas från Vadstena till Riksarkivet, via Antikvitetsarkivet och år 1780 överfördes den slutligen till KB Länk till annan webbplats..

En boksamlande drottning

Under 1600-talet utökades samlingarna i KB. Detta skedde framför allt med våld genom de många svenska krigsbytena under trettioåriga kriget. Efter krigsbytena följde mer fridfulla, men väldigt målmedvetna och kraftfulla inköp på Drottning Kristinas begäran. Efter att drottningen abdikerat och tagit med sig många av sina böcker ut på kontinenten expanderades återigen samlingarna via krigsbyten och inköp som når sin kulmen med den lärde diplomaten Johan Gabriel Sparwenfeld (1655–1727) och hans inköp i framförallt Spanien och Italien. Tack vare honom har KB idag Codex aureus (A 135) Länk till annan webbplats., bibliotekets äldsta och, vid sidan av Codex gigas Länk till annan webbplats., mest kända medeltida handskrift. Handskriften innehåller de fyra evangelierna och är skriven i England på 700-talet. Under 1800-talet fram till tidigt 1900-tal inkom ett stort antal handskrifter, oftast köpta på auktion på kontinenten, ofta till följd av sekulariseringen och upplösningen av klosterbiblioteken där.

Äldre kataloger

Som vittnesmål om att dessa handskrifter har funnits på KB under flera århundranden finns en stor mängd olika kataloger och förteckningar Länk till annan webbplats.. Den tidigaste användbara är katalogen över drottning Kristinas bibliotek Länk till annan webbplats. från mitten av 1600-talet. Efter denna följer en stadig ström kataloger som vittnar om vilka böcker som funnits vid en viss tid, nyförvärv, samt hur böckerna varit uppställda på olika platser. Ingen av alla dessa kataloger var dock tänkta att ge läsaren mer än den mest grundläggande informationen: en titel (ofta improviserad när en vedertagen sådan saknades) och ett författarnamn (i fallet med medeltida texter ofta den ökände Anonymus), format på boken, samt vilket material den var gjord av (papper eller pergament).

Den nya tidens katalog

Under de senaste generationerna har dock forskarvärlden haft ett behov av en betydligt mer detaljerad beskrivning av de unika artefakter som de medeltida handskrifterna faktiskt utgör. Metodologiskt kan man likna det vid att man mer har närmat sig utställnings- eller auktionskatalogens detaljerade beskrivningar av exklusiva objekt och deras historia. Detta har sin upprinnelse i ett skifte i forskningen från att se enskilda medeltida handskrifter som senare (och ofta irriterande) vittnen till en ädlare men inte längre existerande urtext, till att se dem som unika objekt. Dessa objekt bär inte bara på en text vars individuella uttryck kan vara värdefull i sig, utan även på en hel uppsjö andra beståndsdelar som exempelvis dekoration, utsmyckning, strukturen på bokbandet, dess inbindning och inte minst dess ägarhistoria eller proveniens. Alla dessa områden har med tiden blivit egna specialområden som kräver sin egen kompetens.

Under den tryckta textens tidsålder fick behovet av information kompromissa med kostnaden för tryck, vilket ledde till kompakta texter präglade av många esoteriska förkortningar. Den digitala handskriftskatalogen följer visserligen på en tidigare tradition, men är inte längre begränsad av plats och tryckkostnad. Till detta kommer en annan stor fördel: den kan uppdateras! Den digitala katalogen behöver inte betraktas som slutgiltig utan kan kompletteras vid behov, den kan existera i samspel med användarna som ofta är experter inom olika områden och potentiellt kan tillföra viktig information.

Den 25 september finns möjlighet att lyssna till en presentation om projektet Länk till annan webbplats. i KB:s hörsal kl. 14–16. Projektmedlemmarna berättar om handskrifternas steg in i den digitala världen genom digitisering, bevarandefrågor och katalogisering. Varmt välkommen!