Insamlingen startar

Under de 70 år som passerat sedan starten har tv-sändningarna och tittarvanorna i Sverige förändrats radikalt. Det dröjde drygt 20 år, till slutet av 1970-talet, innan den systematiska insamlingen av tv-sändningar började, men i KB:s samlingar går det att följa mediets utveckling, både vad gäller utbud och innehåll.

KB samlar in tv-sändningar i enlighet med pliktexemplarslagen. Lagen omfattar i korta drag svenska aktörer som bedriver tv-sändningar i Sverige som riktas till allmänheten i landet. Insamlingen inleddes 1979 av dåvarande Arkivet för ljud och bild (sedermera Statens ljud- och bildarkiv som gick samman med KB 2009). Då fanns det endast två tv-kanaler att samla in. Därefter har utbudet ökat markant med distribution i marknätet, via satellit, kabel-tv och sedermera även via IPTV och som webb-tv.

Marknät och satellit

Under 1990-talet började utbudet att växa stadigt. Redan 1987 rundade TV3 det svenska tv-monopolet genom att starta sändningar riktade till Sverige via satellit från utlandet. När monopolet sedan avvecklades under början av 1990-talet kunde nya aktörer verka i Sverige på ett nytt sätt. Att TV4 fick tillstånd att sända i marknätet 1992 innebar slutpunkten för tv-monopolet. Vid denna tidpunkt börjar det även dyka upp flera nya aktörer som skickar in pliktexemplar av sina sändningar, däribland Filmnet, TV5 Nordic (numera Kanal 5) och ZTV.

Övergången till digitala sändningar i marknätet i slutet av 1990-talet innebar ytterligare utrymme för fler marksända kanaler, vilket i sin tur ledde till att pliktleveranserna av tv-material ökade ytterligare. Tv-utbudets snabba utveckling i Sverige märks tydligt i KB:s samlingar från början av 2000-talet. Utbyggnaden av kapaciteten i framför allt marknätet gav större utrymme för fler nischade kanaler med bland annat film, sport och nyheter. 2003 samlades drygt 20 kanaler in som sändes via marknät eller satellit. Fem år senare var antalet det dubbla.

Stabil tillväxt

Ett par år in på 2010-talet började flera svenska aktörer minska sitt utbud av traditionella tv-sändningar för att även börja erbjuda sina program via streamingtjänster på internet. Med förändrade konsumtionsvanor spåddes en snabb minskning av tv-utbudet i Sverige, och därmed även en minskning i KB:s insamling.

Det visade sig dock att insamlingen skulle hålla sig stabil. Många kanaler har försvunnit på senare år, men förändringar i ägarförhållanden har gjort att vissa kanaler som tidigare distribuerats från utlandet numera utgår från Sverige och därmed omfattas av pliktexemplarslagen. Några nya kanaler har även tillkommit. I dagsläget samlar KB fortfarande in ett 40-tal linjära rikstäckande tv-kanaler, och under 2025 fick vi in drygt 400 000 timmar. Samlingen med tv-material växer med andra ord fortsatt så det knakar.

Smalt och lokalt

Utöver de större rikstäckande tv-kanalerna samlar KB in pliktexemplar från mindre lokala kabel-tv-föreningar, som bland annat sänds i Öppna kanalen. Detta unika material speglar ofta frågor och företeelser som inte får utrymme i de rikstäckande medierna. Dessa ofta ideella föreningar skickar sitt innehåll från fyra urvalsveckor per år, till skillnad från sändningar i marknät och via satellit som ska skickas till KB i sin helhet.

Idag sker pliktleveranser av tv-material till KB i princip uteslutande genom digitala leveranser. Filer skickas löpande från tv-bolagen och lagras i vårt digitala arkiv. I början av 2000-talet var hanteringen helt analog, och leveranserna omfattade tiotusentals fysiska bärare varje år, oftast vhs-kassetter. Detta innebär att det finns enorma mängder analoga band och kassetter i våra magasin som behöver föras över till digitala format. Detta stora arbete pågår hos oss varje dag, ofta till och med dygnet runt, för att vi ska kunna visa upp vår tv-samling för framtida generationer.

Återupplev tv-historia

Det som gör KB:s insamling särskilt intressant är att det inte är enskilda program som samlas in. Istället är tv-bolagen som omfattas av pliktexemplarslagen skyldiga att spela in sändningarna i sin helhet. Det innebär att programmen går att se i sitt sammanhang med övergångar, påannonseringar, trailrar, reklamavbrott – och även ”tillfälligt avbrott” eller när en sändning på annat sätt inte gått som planerat. Detta möjliggör mediehistoriska efterforskningar som inte bara handlar om hur själva programmen har förändrats under årens lopp.

Förändrade tekniska förutsättningar och nya sätt att konsumera rörlig bild kommer på sikt sannolikt att leda till att KB:s insamling påverkas i än högre grad än den hittills gjort. Genom vår insamling av såväl tv-sändningar som av material från streamingtjänster kommer vi kunna spegla utvecklingen av tv-mediet även under de kommande 70 åren.

Svensk mediedatabas

Tv-materialet är beskrivet i Svensk mediedatabas (SMDB) Länk till annan webbplats., KB:s förteckning och katalog över audiovisuellt material i våra samlingar. Där finns framför allt sändningar från juli 1978 och framåt, då pliktexemplarslagen utökades till att även omfatta bland annat tv-sändningar. Genom förvärv och donationer har vi också en mindre mängd material från tv:s barndom, men tyvärr förekommer äldre material mer sporadiskt.

Många tv-sändningar är digitala och uppspelningsbara på plats i våra lokaler. Du behöver endast ett lånekort på KB för att titta och lyssna. Om du bedriver viss typ av forskning är det möjligt att få materialet som fjärrlån. Läs mer på SMDB:s webbplats Länk till annan webbplats..