Ett av KB:s nyaste personarkiv

De första kontakterna för att överföra Hédi Frieds personarkiv till KB togs i november 2024, två år efter Frieds bortgång 2022. Samlingen inkom till KB under vårvintern 2025 och är nu – med vissa restriktioner – fritt tillgänglig för forskning. Samlingen, som omfattar ungefär 11,5 hyllmeter fördelat på 135 enheter, ordnades upp under senare delen av 2025. Det går att bilda sig en uppfattning av innehållet i samlingen med hjälp av den arkivförteckning som nu är publicerad i Arken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Innehållet i samlingen vittnar om Hédi Frieds stora engagemang för sina medmänniskor: från handlingar rörande Café 84, dagcentret hon ledde för Förintelseöverlevare, till kontakter med skolväsendet. Hon var en flitigt anlitad föredragshållare och deltog i samhällsdebatten för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Med sina egna erfarenheter av Förintelsen tog hon på sig uppgiften att informera om dess fasor – såväl för skolbarn som för allmänheten – för att det som skedde då aldrig skulle kunna ske igen.

Från Sighet till Malmö

Hédi Fried föddes som Hedviga Szmuk den 15 juni 1924 i Sighet, Rumänien och gick bort i Stockholm den 19 november 2022, efter ett långt och händelserikt liv som till stor del kom att präglas av Förintelsen.

I april 1944 inrättades ett judiskt getto i Sighet och en månad senare deporterades alla invånare där till koncentrationslägret Auschwitz. I lägret gasades de flesta – inklusive Hédi Frieds föräldrar – till döds, men Hédi och systern Livia (senare gift Fränkel) överlevde och flyttades till Bergen-Belsen, varifrån de befriades av brittiska trupper den 15 april 1945.

De båda systrarna anlände till Sverige med de ”vita bussarna” och Röda kors-båten M/S Rönnskär år 1945. Bland de diverse personliga handlingarna i samlingens Biographica-svit kan man återfinna material från tiden då Hédi Fried var nyanländ i Sverige, till exempel läkarkort från flyktingförläggningen på Linnéskolan i Malmö.

Bland de personliga handlingarna kan man även återfinna ett födelsebevis, ”Certificat de Nastere”, vilket sent omsider år 2008 utfärdades av den rumänska staten.

Redan i gettot i Sighet träffade Hédi Michael Fried, som hon sedan kom att gifta sig och bilda familj med i Sverige. När maken avled 1963, tog Hédi Fried – nu ensamstående mor till tre söner – över makens företag, som sålde medicinsk utrustning. Efter tio år sålde hon firman och återvände till sina studier, som hon hade inlett med en lärarexamen 1943 och en kandidatexamen i psykologi och pedagogik 1957. År 1982, 58 år gammal, utbildade sig Hédi Fried till psykolog och några år senare debuterade hon, 66 år gammal, som författare.

Manuskript

I den självbiografiska debutboken Skärvor av ett liv : Länk till annan webbplats.vägen till och från Auschwitz Länk till annan webbplats. (1992) vittnar Hédi Fried om sina upplevelser som koncentrationslägerfånge under andra världskriget. I sammanfattningen till bokens Libris-post Länk till annan webbplats. kan man läsa om vad hon vill med boken: 

Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige.

I arkivet finns både manuskriptet till boken Länk till annan webbplats. och en mängd brev från läsare som berörts av den.

Bland manuskripten finns även Boken om Bodri Länk till annan webbplats. (2019), som genom att skildra kriget genom en liten flickas relation till sin hund var ett sätt för Hédi Fried att berätta om sina upplevelser för att budskapet skulle kunna nå fram till barn. Boken gav även upphov till utställningar, till exempel på Sörmlands museum Länk till annan webbplats. under åren 2022–23. Boken om Bodri har berört många och i samlingen finns en notering Länk till annan webbplats. om att barn har önskat fråga Hédi Fried om hon fortfarande har kvar Bodri, även om de innerst inne nog har förstått att det handlar om en saga.

I samlingen finns även manuskript till Hédi Frieds olika artiklar och föredrag. Den 8:e juli 2015 medverkade hon i programmet Sommar i P1 Länk till annan webbplats.. Bland manuskripten återfinns en uppställning över vad hon skulle ta upp under programmet, inklusive musikval.

Vidare finns även 16 skrivböcker med anteckningar av olika slag. Noteringar från de sista åren på 2020-talet speglar Hédi Frieds tillvaro när åren alltmer tagit ut sin rätt. Inte minst kan man mellan raderna ana den för henne mycket prövande tillvaron under Covid 19-pandemin.

Brev

I samlingen finns en omfattande mängd brev fördelade på 38 kapslar Länk till annan webbplats., där man kan få en uppfattning om Hédi Frieds stora kontaktnät och hennes viktiga roll i samhället. Man kan se vissa paralleller mellan Hédi Fried och KB:s största kvinnliga arkivbildare. I likhet med Selma Lagerlöf Länk till annan webbplats. och Astrid Lindgren Länk till annan webbplats. fick Fried ta emot brev från en bred krets personer: såväl skolbarn som dignitärer, liksom från vänner, familj och personer i officiell ställning.

I likhet med både Lagerlöf och Lindgren var Hédi Frieds åsikter och råd i olika ämnen efterfrågade av såväl media som olika institutioner och organisationer, samt den breda allmänheten. Långt in på ålderns höst fortsatte hon att aktivt upplysa och vittna om sina upplevelser under Förintelsen, och hennes röst vägde tungt i samhällsdebatten.

I brevserien "Gratulationer m.m. till diverse priser och utmärkelser" kan man se hur Hédi Frieds engagemang belönades med olika utmärkelser. År 1998 erhöll hon medaljen Illis quorum i guld av åttonde storleken av den svenska regeringen.

Den 13 februari 2019, det år Hédi Fried skulle fylla 95 år, fick hon ”för sina insatser i kampen för demokrati och mänskliga värden” ta emot Serafimer-medaljen ur kungens hand. Denna medalj återfinns dock inte i arkivet, då en kunglig orden endast kan nyttjas under innehavarens livstid och därefter återlämnas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden.

Andra materialtyper

I många av KB:s personarkiv finns det pressklippssviter vilka kan ge en uppfattning om en arkivbildares verksamhet. I Hédi Frieds samling finns sorterade pressklipp från 1987–2019, samt odaterade och osorterade klipp.

En liten svit i samlingen är ”Föremål”. Här ingår bland annat en koffert, där det ursprungliga innehållet har lagts i separat kapsel. Bland föremålen finns även en del av de utmärkelser som Hédi Fried mottog genom åren, bland annat en sammetspåse med Aaron Isaac-priset. Denna utmärkelse mottog hon av den judiska församlingen i Stockholm år 2018.

I arkivet ingår även en svit med audiovisuellt och digitalt material, som inte är omedelbart tillgängligt för KB:s användare men som också bevaras för framtida forskning. Merparten av arkivet, med undantag för vissa restriktioner, kommer dock att framöver kunna beställas fram till KB:s specialläsesal.

Flera av KB:s samlingsfunktioner, inklusive handskrifter och personarkiv, är stängda under flera veckor i sommar men du som är intresserad av Hédi Frieds samling är välkommen att ta del av den efter sommaren!