Medeltiden online!
Ett fyraårigt projekt går mot sitt slut. Forskare och allmänhet kan nu på digital väg utforska några av Sveriges mest värdefulla historiska källor, samtidigt som de ömtåliga originalen bevaras för framtiden.
Ett fyraårigt projekt går mot sitt slut. Forskare och allmänhet kan nu på digital väg utforska några av Sveriges mest värdefulla historiska källor, samtidigt som de ömtåliga originalen bevaras för framtiden.
I familjen Wrangels bibliotek från herrgården Säby finns en samling brev mellan riksrådet Erik Wrangel och hans äldsta dotter Ingeborg. Breven, som vittnar om ett konfliktfyllt förhållande, har transkriberats och blir nu tillgängliga genom en nyutkommen bok.
2026 firas 400-årsjubileet av drottning Kristinas födelse, något som under året kommer att uppmärksammas på bred front – nationellt såväl som internationellt. Nu digitiseras närmare 100 handskrifter ur den boksamlande drottningens samling och görs tillgängliga för forskare och allmänhet.
Vem var det egentligen som översatte Eyvind Johnsons roman Strändernas svall till franska? En världsberömd filosof eller ett strävsamt akademikerpar? Vi söker och hittar svaret på frågan i KB:s samlingar!
Den 12 maj 1970 gick Nelly Sachs bort efter ett liv som inleddes i ett välbärgat medelklasshem i Berlin och slutade i en mytomspunnen etta på Södermalm. Hur hamnade den Nobelprisbelönade författaren i Sverige – och varför finns hennes möbler under Humlegården?
Eftersträvar du balans mellan kroppens element och kroppsvätskor? Söker du ett botemedel mot värk eller bett från galna hundar? Eller kanske bara en metod för att skrämma bort huggormar? I så fall är KB:s X-handskrifter din räddare i nöden!
Ett pågående samarbetsprojekt digitiserar och tillgängliggör den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia. Vilka bevarandeåtgärder krävs för att säkra dessa samlingar för framtiden, och vilka utmaningar och upptäckter väntar i möte med materialet?
Konstnären Anders Lundquists korta liv kantades av både framgångar och utmaningar. I hans anteckningar får vi en bild av det tidiga 1800-talets svenska sjukvård med allt vad det innebar: blodiglar, huskurer och kostsamma läkarbesök.
Johan Bure, Sveriges första riksantikvarie och kungliga bibliotekarie, samlade en mängd anteckningar i en tjock liten volym kallad "Sumlen". Ett namn som för KB:s nutida besökare kanske främst associeras med dagens lunch. Vad bjuds det på i handskriften som lånat sitt namn åt bibliotekets restaurang?
Vi har tidigare skrivit om några av de skatter som döljer sig i KB:s fragmentsamling. Nu fortsätter vi på temat och ger fler exempel på sådant som blivit identifierat, daterat och katalogiserat efter en lång tids glömska.