fullskärmsbild

Folkbibliotek

I de flesta kommuner är biblioteken öppna och kärnverksamheten fortgår under coronakrisen. Omställning till nya och alternativa lösningar för att hålla verksamheten igång märks över hela landet.

Under hösten 2015 var folkbiblioteken snabba på att ställa sin verksamhet för att möta nya användargrupper i och med ökat antal flyktingar. På liknande sätt har kommunernas bibliotek rekordsnabbt ställt om efter de nya förutsättningarna under den pågående pandemin.

Många andra länder, som till exempel våra nordiska grannländer, stängde biblioteken för besök och hänvisar uteslutande till digitala tjänster. Från början eller mitten av maj har de flesta länder öppnat hela eller delar av biblioteksverksamheten igen. I Sverige har folkbiblioteken i regel hållit öppet under hela pandemin.

Vi ser att folkbiblioteken har ökat tillgängligheten genom nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Framför allt noterar vi ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier. Generellt sett har digitala lösningar för att nå ut till användarna fått ett rejält uppsving.

Även tillgången till medier har varit god under hela perioden. Nya tjänster för att låna och lämna ut bibliotekens fysiska medier utan att riskera ökad smittspridning har lanserats. Biblioteksrummet har försetts med olika typer av skydd mot smitta.

Hur är undersökningen gjord?

Med början vecka 13/14 och fram till vecka 24 har information från landets samtliga 290 kommuners webbplatser samlats in varannan vecka. Under sommaren samlades data under vecka 29. Höstens första insamling gjordes vecka 37.

Samtliga 290 kommuners webbplats gås igenom vid varje insamlingsperiod. Vi hämtar information från bibliotekens huvudsidor, undersidor, informationssidor för bibliotekssamarbeten och kommunernas generella webbsidor om corona. I vissa fall hämtar vi dessutom information från bibliotekens Facebooksidor.

Den inhämtade informationen förs in i ett Excelark och sedan görs olika kvantitativa beräkningar. Vecka 16 samlades cirka 1870 datapunkter in, alltså bitar av information som har registrerats och räknats. Ändringar i lånevillkoren innehöll flest datapunkter, med över 400 noteringar. Vecka 37 samlades nästan 2 440 bitar av information in. Flest antal datapunkter samlades inom "utökade tjänster" med 786 bitar av information.

Hur öppet eller stängt kommunens bibliotek är noteras som en helhetsbedömning av kommunens verksamhet, antal öppna eller stängda filialer/områdesbibliotek och hur öppet och tillgängligt huvudbiblioteket är. Har kommunen haft ”vita fläckar” där biblioteksverksamhet normalt finns men som på grund av corona saknar tillgång? Noteringen anges i en fyrgradig skala mellan "helt öppet som vanligt” och "helt stängt/ingen fysiskt tillgänglig verksamhet".

Inhämtningen av information är inte heltäckande. Arbetet görs manuellt av flera personer, vilket innebär att olika saker prioriteras i noteringarna samt i det som hämtas från webbplatserna. Det finns även stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur mycket information som finns, och om vad man informerar. Till exempel är texter om förändringar i bibliotekslokalen relativt sällsynt. Begräsningar i service och programverksamhet skrivs däremot ut i högre utsträckning.

Höst och återgången till det ”normala”

När mörkret börjar falla över Sverige lyser lamporna i landets folkbibliotek. Vid månadsskiftet september/oktober var folkbibliotekens verksamhet tillgänglig för användarna i alla landets kommuner. I så gott som samtliga kommuner är även bibliotekets lokaler öppna för besök.

Bibliotekens öppethållande, service och programutbud var under sommaren i stort sett "som normalt". Programverksamheten minskar vanligen under denna period. Den återupptagna verksamheten har i många fall pågått utomhus, med till exempel aktiviteter för barn, bokloppis och tipspromenad. Barn har varit den vanligaste målgruppen för aktiviteterna.

Vårens snabba händelseförlopp, där ändringar skedde vecka för vecka, stabiliserades i maj. De omställningar som gjordes för att nå ut till riskgrupper fortsatte till stor del under sommaren och vid höstens början.

Folkbiblioteken har erbjudit nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Digitala lösningar har fått ett rejält uppsving. Framför allt noterar vi en ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier.

Nya tjänster för att låna och lämna ut fysiska medier utan risk för smittspridning har också lanserats. Biblioteksrummet har försetts med olika typer av skydd mot smitta, exempelvis ommöbleringar och skärmar i plexiglas.

Sveriges folkbibliotek är öppna

Vecka 37 (början på september) hade nästan 98 procent av kommunerna återgått till ”normal” biblioteksverksamhet och öppethållande.

Tillgången till medier har varit god under hela pandemin. Nya tjänster för att låna och lämna ut bibliotekens fysiska medier med minskad risk för smittspridning har lanserats. Biblioteksrummet har försetts med olika typer av skydd mot smitta. Genom att möblera om och sätta upp skärmar i plexiglas har det varit möjligt att fortsatt hålla öppet.

Många av landets kommuner övergick till sommartider tidigare än vanligt som ett sätt att bemöta pandemin. Det innebär att sommaren på många sätt liknat ett normalt år, eftersom biblioteken ofta reducerar sina öppettider och stänger enheter under perioden.

Åter till det ”normala”

Vecka 24, i mitten på juni, bedömdes 90 procent av kommunerna ha ett ”normalt” öppethållande med tanke på tidpunkten. I mitten av juli (vecka 29) bedömdes endast 5 procent ha inskränkningar i tillgången till bibliotekets fysiska lokaler. Fem kommuner hade helt stängt sina lokaler. Fyra av dessa erbjöd trots detta utlämning och återlämning vid dörren, hemkörning och bokbuss. En enda kommun hade hela biblioteksverksamheten stängd.

Vecka 37 hade nästan 98 procent av kommunerna återgått till ”normal” verksamhet med vissa inskränkningar i evenemang och program. Endast en kommun bedöms bedriva minimal service med bibliotekslokalen stängd för besök. Denna kommun har från vecka 39 åter öppnat lokalen och verksamheten. Sex kommuner hade vissa restriktioner, med ett flertal filialer stängda och kraftigt begränsad tillgång till program och service.

Vi noterade åtta kommuner som på sin webbplats skrev ut att sommartider fortfarande gällde.

Filialer

Stängning av filialer ökade mot vecka 18 och 20, för att sedan minska till vecka 24. Förändringen i vecka 24 förklaras främst med sommartider då en del filialer även normalt är stängda. Detta räknas därför inte som en konsekvens av pandemin.

Flest antal kommuner med stängda filialer noterades vecka 20. Siffran är då 11 procent. I ett fåtal kommuner är filialer även stängda på grund av renovering eller ekonomiska skäl. Det förekommer även ett par stängda utlåningsstationer.

I juni är det knappt 8 procent av kommunerna som har stängda filialer. Vecka 37 har procentdelen sjunkit till 4 procent. Vi kan då konstera att de flesta filialer som stängts med anledning av corona tycks vara öppna igen. Filialernas öppettider har inte undersökts.

Omflyttning och smittskydd

Antalet kommuner som tydligt skriver ut att de har reducerade eller förändrade öppettider till följd av pandemin har stadigt minskat. Under senvåren och försommaren var de 15 procent. I juni noterades ändrade eller reducerade öppettider i drygt 11 procent av kommunerna. I september är siffran knappt 7 procent.

Ett fåtal kommuner har skrivit på sin webbplats att ändringarna beror på antingen omflyttning av personal eller på personalbrist. Under vecka 37 har noteringar om att det råder personalbrist noterats i tre kommuner. Fyra kommuner flaggar för snabba förändringar. Fem kommuner skriver att servicen är begränsad genom att inte alla biblioteksfunktioner upprätthålls.

Ytterst få kommuner anger att bibliotekspersonal omplacerats till andra kommunala verksamheter som förskola och äldreomsorg. Vecka 18 var den vecka med flest noteringar om personalbrist eller omflyttningar. Dock gällde det fortfarande bara runt 4 procent av kommunerna. Under vecka 37 fanns inte några noteringar om omflyttning till annan verksamhet. Detta pekar mot att majoriteten av bibliotekens anställda har fortsatt att arbeta med biblioteksverksamhet under pandemin. Personalomflyttningar till annan kommunal verksamhet verkar vara undantag.

Vår tolkning är att många bibliotek hade etablerat ett hållbart sätt att arbeta med minskad smittspridning under slutet av april och maj. Detta blev möjligt med hjälp av golvmarkeringar, skärmar i plexiglas och ommöblering.

Bibliotekens inre rutiner för att minska smittspridning beskrivs inte på webbsidorna. Det går därför inte att följa om eller hur arbetssätten förändrats.

Meröppet och biblioteksbussar

Vi har noterat den information som kommunerna skriver ut angående meröppet, på en eller flera av deras biblioteksenheter.

Vecka 24 (mitten på juni) gjordes noteringar om meröppet i cirka 41 procent av kommunerna. Av dessa hade i stort sett alla meröppet som vanligt. Vi har noterat fem kommuner där meröppna bibliotek har stängt till följd av pandemin. Stängning på grund av tekniska problem har inte räknats.

Något enstaka bibliotek har ändrat sina tider. Enstaka kommuner hänvisar också till ett meröppet bibliotek istället för ett stängt bibliotek. Mönstret håller i sig under sommaren och vecka 37 (mitten på september) har cirka 40 procent av landets kommuner minst en meröppen biblioteksenhet. Vi kan inte avläsa några större förändringar under pandemins gång. Vid varje insamlingstillfälle sedan mars/april har läget varit ungefär detsamma.

Samma mönster gäller för biblioteksbussarna, som i stort sett är igång som vanligt. I juni körde knappt 80 procent av bussarna sina turer, i juli 87 procent. Vecka 37 är i princip alla bussar på vägarna igen. Vi har endast noterat fyra bussar som inte kör sina turer.

Det förekommer vissa förändringar i turerna. Somliga kommuner tillämpar även restriktioner för hur många som får vistas på bussen samtidigt. En del har också regler kring att möta användarna utanför bussen, så att de inte behöver stiga ombord. Dessa ordningsregler ser vi också under höstens insamling. Vi har sett enstaka exempel på att biblioteksbuss ersätter en stängt filial.

Ändringar i det fysiska rummet – hösten är här

Undersökningen baseras främst på information från bibliotekens webbsidor och sociala mediekanaler. Därför kan det vara svårt att följa och kvantifiera vilka förändringar som görs i bibliotekens fysiska rum.

Hösten innebär nya krav på bibliotekens inomhusmiljö. Möjligheten att flytta verksamhet utomhus, vilket skedde under sommaren, minskar i takt med att temperaturen sjunker. Ett fåtal kommuner annonserar fortfarande utomhusaktiviteter som komplement till inomhusaktiviteter eller digitala alternativ.

Jämfört med våren är det nu fler kommuner som informerar om förändringar i lokalerna på bibliotekens webbplatser. Att biblioteken möblerar om inomhus är märkbart under vecka 37. Vi har gjort ett 30-tal noteringar om olika förändringar när det gäller allt från avståndsmarkeringar till avstängda ytor. Information om corona och exempelvis köavstånd har också satts upp i lokalerna.

Maxantal och begränsning i service

En handfull bibliotek meddelar att det finns ett tak för hur många besökare som får vistas i lokalerna samtidigt. Få webbplatser skriver ut att sådant som avståndsmarkeringar och plexiskydd används. Det är dock rimligt att tro att de flesta kommuner har sådana skyddsåtgärder på plats nu.

Många av bibliotekens webbplatser har tydlig information om corona och vilka begränsningar i service som pandemin innebär. En vanlig begränsning är att hjälp vid dator, skanner eller skrivare görs med avstånd mellan personalen och användarna. I vissa fall ges inte sådan hjälp alls. Antalet datorer har reducerats och även den tillåtna datortiden kan vara begränsad.

Endast fyra kommuner har tydligt skrivit ut att samtliga datorer har stängts av helt och hållet. I några kommuner har studieplatser och/eller grupprum begränsats eller helt stängts. Även andra delar av biblioteket, exempelvis vinterträdgårdar som är utpräglade sociala ytor, har i vissa kommuner stängts.

Öppna barnavdelningar

Barnavdelningarna tycks vara öppna. Vi har inte hittat några fall där en hel barnavdelning har stängts samtidigt som resten av biblioteket är tillgängligt. Vissa ytor kan däremot vara begränsade och det kan förekomma inskränkningar i programverksamheten. Det här gäller från vecka 13/14 när första omgången av insamling gjordes. Vi kan inte se att tillgången till barnavdelningarna har förändrats under det halvår KB följt förloppet.

Programverksamheten är tillbaka

Det vi kan utläsa från kommunernas webbplatser är att evenemang och programverksamhet har återupptagits på många bibliotek.

Under mars och april ställdes mycket programverksamhet in eller erbjöds i annan form. Programmen flyttades fram eller blev digitala. Under hösten har evenemangskalendrarna på nytt fyllts med innehåll. Vi noterar att många evenemang genomförs med en betydligt mindre publik och med förbokningsbara platser.

Andel inställda evenemang över tid

Insamlingen vecka 37 (mitten av september) visar att andelen kommuner som tydligt skriver ut att alla eller de flesta evenemang och program är inställda har sjunkit till 20 procent. Mellan vecka 16 och 22 ökade andelen kommuner med inställda evenemang vid varje insamlingstillfälle.

Den gradvisa ökningen av inställda evenemang kan ha flera orsaker. En av dem är Folkhälsomyndighetens förändring av max antal deltagare vid evenemang från 500 till 50. Men ökningen kan också bero på bibliotekens möjligheter till webbuppdateringar. Vissa bibliotek måste vänta på att kommunens webbredaktioner gör justeringar på deras webbplatser. Vi har anledning att tro att delar av eftersläpningen kan förklaras med detta.

Under vecka 22 (början av juni) annonserade cirka 75 procent av kommunerna att alla eller de flesta evenemangen ställts in.

Noteringar om vissa inställda evenemang har legat under 20 procent hela perioden utan några större variationer fram till vecka 37. Då sjönk andelen till cirka 10 procent.

Gruppaktiviteter, digital rådgivning, utomhusaktiviteter

Gruppaktiviteter är fortsatt delvis begränsade. Läxhjälp och språkgrupper i samarbete med föreningar är pausade i vissa kommuner men pågår i andra. Barn tycks vara den målgrupp som i störst utsträckning erbjuds evenemang och gruppaktiviteter. Även här är dock antalet noteringar om aktiviteter låg.

Digital rådgivning/drop-in och liknande har i somliga kommuner ställts med hänvisning till smittorisken. I andra kommuner har det prioriterats är den enda aktivitet som genomförs. Digital rådgivning ges i vissa fall även digitalt eller genom telefon.

För vuxna har aktiviteterna handlat om handarbete i form av att sy och sticka, språkhjälp, promenader med mera. Vid insamlingen vecka 37 noterades även bokfika, boksläpp och författarsamtal – aktiviteter som inte nämndes under våren och sommaren.

Under hela perioden har enstaka bibliotek bedrivit programverksamhet utomhus. I maj och juni är dessa något fler än tidigare. Under höstveckan noterades ett tiotal kommuner som annonserar utomhusaktiviteter. Många riktar sig till barn. Några exempel är sagoläsning i parken, Pokémon-jakt, kodkollo och "Baby på bibblan" utomhus.

Digitala evenemang

Under vecka 37 noterar vi också digitala evenemang. Ibland pågår dessa parallellt på plats i biblioteket och som digital sändning. Under hela perioden har många bibliotek haft olika utställningar igång. Den verksamheten tycks inte ha påverkats av pandemin.

Läs mer om digitala evenemang i nästa ruta.

Digitala evenenemang

De digitala evenemangen är svåra att följa genom vår metod för insamling av data. Verksamheten annonseras från en rad olika plattformar, kommunernas webbplatser såväl som sociala medier.

Trots svårigheterna med att samla in data kan vi konstatera att många kommuner har en digital utåtriktad verksamhet. Facebook livestream och filmer, Youtube, Vimeo, Instagram och Tik Tok är några av de plattformar som används.

Boktips/bokprat är den vanligaste typen av digitalt evenemang (12 procent av kommunerna). Digital bokcirkel, sagostund och barnteater är andra kategorier av aktiviteter som återkommer i flera kommuner.

Det förekommer också digitalt språkcafé, körkortskurs, läxhjälp, programmering, uppläsningar, it-hjälp, bokfika, quiz och frågetävlingar. Dock i mindre utsträckning än de ovan nämnda kategorierna.

Uppfinningsrikedomen är stor. Vi har noterat cirka 35 olika programkategorier och 164 namngivna aktiviteter. Vissa aktiviteter förekommer endast i en enda kommun, till exempel innovativa tjänster som Sagoluren (ring och lyssna på en saga) digital pride, karantänpoesi, dagens dikt och Quarantine reading.

Det troliga är att vår insamling inte täcker allt som görs, eftersom så mycket utspelar sig på sociala medier.

Det digitala utbudet

Under höstveckan (vecka 37) räcker inte dataunderlaget för att följa kommunernas e-mediebudget. Därför är det generellt svårare att dra slutsatser från materialet.

Tidigt under våren 2020 hade cirka 25 procent av kommunerna ökat e-mediebudgeten eller ökat antalet e-bokslån per person och vecka. Motsvarande siffra finns inte för vecka 37.

Under hösten tycks det vara bibliotekens vanliga digitala utbud som lyfts fram på webbplatserna. Vanligast är att berätta om de digitala filmtjänsterna Cineasterna och Viddla, som noterades i 52 procent av kommunerna. PressReader (dagstidningar och tidskrifter från hela världen) exponerades hos knappt 45 procent. Biblio, som är bibliotekens app för e-böcker och digitala ljudböcker, lyfts fram av närmare 38 procent.

Det digitala utbud som är synligt under vecka 37 inkluderar även flera tjänster som inte fångades upp under våren: Alex, Mediearkivet, Polyglutt, Landguiden och Global Grant. Den sistnämnda lyfts fram i cirka 15 procent av kommunerna. Världensbibliotek är också en tjänst som exponeras mer under hösten. Dock sker det i ganska blygsam omfattning, enbart hos 7 procent av kommunerna. Övriga tjänster exponeras bara i enstaka kommuner.

Utökade tjänster

Under pandemin har verksamheten anpassats för att kunna skydda användare och personal – och samtidigt erbjuda tillgång till bibliotekets fysiska medier. Även återlämningen har anpassats för att ske smittsäkert.

Under april började tjänster och nya sätt att leverera bibliotekens utbud anpassas efter riktlinjerna för smittskydd. I maj hade många kommuner hittat lösningar som liknar varandra.

Vissa kommuner har återinfört bokinkast eller återlämningslådor för att användaren på så sätt ska slippa gå in i lokalen. Under vecka 16 och 18 (april) noterades bokinkast i cirka 27 procent av kommunerna. I slutet av maj (vecka 22) hade siffran stigit till 37 procent, medan den i september var cirka 31 procent.

Enstaka bibliotek erbjuder särskilda öppettider för riskgrupper utanför bibliotekets ordinarie öppethållande. Flest särskilda öppettider erbjöds under vecka 22, då cirka 8 procent av kommunerna skrev ut att tjänsten fanns. Vecka 37 hade antalet kommuner med särskilda öppettider minskat till knappt 7 procent.

Från slutet av maj och början på juni gick många bibliotek in i sommarläge. Verksamheten och utbudet låg därmed nära det som är vanligt för årstiden. Extra utbud drogs i vissa fall in, eller erbjöds mindre frekvent. Under höstveckan, vecka 37, ligger utbudet på ungefär samma omfattning som under slutet av maj och början på juni.

Take away

Take away-kassar eller bokkassar erbjuds i mer än hälften av landets kommuner.

Enligt våra noteringar växte take away-tjänsten fram under mars och början av april. I mitten av april (vecka 16) hade 52 procent av kommunerna erbjudandet på sina webbplatser. Fram till vecka 22 ökade andelen kommuner till knappt 64 procent. I juni (vecka 24), när många kommuner hade övergått till sommaröppet, hade andelen sjunkit till cirka 54 procent. Under vecka 37 (början av september) var andelen tillbaka på drygt 64 procent.

Hur kassarna lämnas ut och plockas ihop varierar mellan kommunerna. Kassarna kan lämnas ut vid bibliotekets entré, genom drive-in, vid låntagarens dörr eller vid överenskommen tid ute på gatan. En del plockas ihop efter beställning från låntagaren på specifika titlar. Andra sätts samman av bibliotekspersonalen på särskilda teman. Båda varianterna förekommer under benämningen take away, bok- eller karantänkasse.

Bland de tematiska kassarna finns urval för olika åldrar, målgrupper och genrer. Det finns även en kasse med särskilt utvalda böcker för högläsning. I en kommun erbjuds "take away med plusmeny", där kassen med beställda böcker kompletteras med en bok som bibliotekarien valt ut. Andra exempel är snabbkasse med fyra böcker som lånas i automaten, överraskningskasse, pyssel för barn och odlingskit.

Tjänsten fick, liksom utvidgningen av Boken kommer (se nedan), viss uppmärksamhet i de lokala medierna under framför allt april och maj.

Boken kommer

Tjänsten är en av bibliotekens äldsta utåtriktade verksamheter. Under pandemin har den utökats till fler användare, vanligtvis de som är över 70 år eller tillhör andra riskgrupper. Dessa kan få tillgång till bibliotekets medier utan att behöva lämna hemmet.

Tjänsten ökade gradvis under våren för att sedan tillfällig minska under sommarperioden. Till hösten såg vi återigen en ökning.

Om alla noteringar om boken kommer och hemleverans räknas samman hade under april (vecka 16) cirka 47 procent av kommunerna annonserat ut erbjudandet. I början av maj (vecka 18) har andelen stigit till drygt 58 procent. I början av juni har 68 procent av kommunerna erbjudandet. Under semesterperioden (vecka 24) går andelen ner till 50 procent. Vid vecka 37 (början på september) erbjuder återigen 68 procent av kommunerna Boken kommer.

Det är svårare att följa vilka användare som har tillgång till tjänsten. Vår insamling är beroende av den information som kommunerna ger på sina webbplatser. Utifrån det ser vi att mönstret för Boken kommer-tjänster riktade till personer över 70 och/eller andra riskgrupper är detsamma som för tjänsten i stort. Vecka 22 skrev knappt 34 procent av kommunerna ut att tjänsten också riktar sig till dessa grupper. I juni (vecka 24) är andelen 29 procent, för att under hösten gå upp till 31 procent.

En handfull kommuner skriver att de erbjuder tjänsten till nya grupper i mån av tid. Cirka 10 procent begränsar målgruppen som tidigare och erbjuder inte en tillfällig utökning.

Utleveranserna har ordnats med en stor uppfinningsrikedom. Den har skötts av bibliotekets personal, annan personal inom kommunen, andra organisationer inom civilsamhället eller av volontärer.

Det har även tagits andra, enstaka initiativ för utlämning av medier. Några exempel är pop-up-bibliotek på nya platser, bibliotekscykel, att flytta utanför biblioteket med bokvagnar, hänga bokkassar utanför och skänka bort gallrade böcker. Skolor och förskolor har kunnat få direktleverans av boklådor istället för att göra gruppbesök. En kommun lämnar ut så kallade bokstartspåsar utan att användarna behöver besöka biblioteket.

Förändrade lånevillkor

Förändrade lånevillkor var en av de första åtgärderna som folkbiblioteken genomförde när pandemin bröt ut. Med generösare villkor för återlämning och övertidsavgifter behöver inte användare ta sig till biblioteket innan de är fullt friska. Personer i riskgrupperna behöver inte heller bege sig ut för att återlämna böcker.

Under semesterperioden ger många kommuner en förlängd lånetid, så kallade ”sommarlån”. Höstveckan 2020 blir därför extra intressant. Ligger åtgärderna kvar eller går det att se en återgång till ”normalt” läge?

Under insamlingsveckan i september hade en handfull kommuner skrivit ut på sina webbplatser att de återgått till de lånevillkor som fanns före pandemin. Återinförd förseningsavgift är den åtgärd som nämns bland de mycket få noteringar vi har hittat.

Omlån

Antalet gånger ett lån kan förnyas förändrades. Antingen har fler omlån tillåtits, eller ett obegränsat antal omlån så länge ingen annan låntagare står i kö.

I maj (vecka 16) hade cirka 40 procent av kommunerna ökat antalet tillåtna omlån. Toppnoteringen såg vi i slutet av maj, med 42 procent av kommunerna. I vecka 24 (slutet av juni) hade siffran sjunkit till cirka 29 procent. Under vecka 37 (början på september) har andelen kommuner som tillämpar fler omlån på nytt ökat, nu till cirka 38 procent.

Förlängda låneperioder

Förlängda låneperioder har en sjunkande kurva, till skillnad från andra åtgärder för smittskydd. I mitten av april (vecka 16) hade 32 procent av kommunerna utökat lånetiden. Toppen kommer under slutet av maj (vecka 22) då närmare 37 procent av kommunerna tillämpar längre lånetid. Därefter sjunker andelen och i juni (vecka 24) har den gått ner till 31 procent. Vid höstens början, vecka 37, är andelen nere i 25 procent av kommunerna.

Avgifter

Även förändringar kring övertids- och påminnelseavgifter har används som ett sätt att begränsa smittspridning. Under april (vecka 18) hade knappt 37 procent av kommunerna helt slopat avgiften. I maj (vecka 22) var det drygt 45 procent och i juni (vecka 24) strax över 30 procent. Höstveckan (vecka 37) visar ytterligare en minskning av andelen kommuner. Då är det knappt 29 procent som håller fritt från avgifter.

En handfull kommuner har förlängt antalet dagar innan förseningsavgiften börjar ticka. Andelen har varit konstant mellan mars och september, runt 2 procent.

Förändrade lånevillkor, tillsammans med bokinkast/återlämningslådor, gör att betydligt färre personer behöver besöka biblioteket.

Författarförbundet har intervjuat 14 biblioteks- och kulturchefer på temat kommunernas biblioteksverksamhet under corona. Resultaten visar att det demokratiska uppdraget är viktigt och att biblioteken arbetar aktivt för att invånarna ska få tillgång till bibliotekens resurser.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?