fullskärmsbild

Folkbibliotek

I de flesta kommuner är biblioteken öppna och kärnverksamheten fortgår under coronakrisen. Omställning till nya och alternativa lösningar för att hålla verksamheten igång märks över hela landet.

Under hösten 2015 var folkbiblioteken snabba på att ställa sin verksamhet för att möta nya användargrupper i och med ökat antal flyktingar. På liknande sätt har kommunernas bibliotek rekordsnabbt ställt om efter de nya förutsättningarna under den pågående pandemin.

Många andra länder, som till exempel våra nordiska grannländer, stängde biblioteken för besök och hänvisar uteslutande till digitala tjänster. Från början eller mitten av maj har de flesta länder öppnat hela eller delar av biblioteksverksamheten igen. I Sverige har folkbiblioteken i regel hållit öppet under hela pandemin.

Vi ser att folkbiblioteken har ökat tillgängligheten genom nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Framför allt noterar vi ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier. Generellt sett har digitala lösningar för att nå ut till användarna fått ett rejält uppsving.

Även tillgången till medier har varit god under hela perioden. Nya tjänster för att låna och lämna ut bibliotekens fysiska medier utan att riskera ökad smittspridning har lanserats. Biblioteksrummet har försetts med olika typer av skydd mot smitta.

Hur är undersökningen gjord?

Med början vecka 13/14, och fram till vecka 24, har information från landets samtliga 290 kommuners webbplatser samlats in varannan vecka. För de flesta kommuner betyder det att flera webbsidor behöver besökas för att få en så komplett bild som möjligt. Samtliga 290 kommuners webbplats gås igenom vid varje insamlingsperiod.

Under juli kommer en insamling genomföras.

Informationen hämtar vi från olika webbplatser: bibliotekens huvudsidor, undersidor, informationssidor för bibliotekssamarbeten, kommunernas generella webbsidor om corona och i vissa fall bibliotekens Facebooksidor. Som komplement mediebevakar vi även exempelvis lokalpressen.

Den inhämtade informationen förs sedan in i ett Excelark, och där bearbetar vi datan. För vecka 16 insamlades cirka 1870 datapunkter, alltså bitar av information som har registrerats och räknats. Ändringar i lånevillkoren innehåller flest datapunkter, med över 400 noteringar.

Hur öppet eller stängt kommunens bibliotek är noteras som en helhetsbedömning av kommunens verksamhet, antal öppna eller stängda filialer/områdesbibliotek och hur öppet och tillgängligt huvudbiblioteket är. Har kommunen haft ”vita fläckar” där biblioteksverksamhet normalt finns men som på grund av corona har blivit utan tillgång? Noteringen anges i en fyrgradig skala mellan helt öppet ”som vanligt” och helt stängt, ingen fysiskt tillgänglig verksamhet.

Informationsinhämtningen är inte heltäckande. Arbetet görs manuellt av flera personer. Det finns därför en viss variation i själva insamlingen och vad som har prioriterats i noteringarna samt vad som framkommer från webbplatserna.

Sommartider

Under veckorna 22 och 24 gick många av landets kommuner över till sommartider på sina bibliotek. Det innebär även i normala fall reducerade öppettider.

Även programverksamhet och evenemang minskar vanligen under sommarmånaderna. Det finns dock kommuner som återupptagit verksamheten, främst utomhus, med till exempel aktiviteter för barn, bokloppis och tipspromenad.

Det snabba händelseförloppet under mars och april stabiliserades i maj. De omställningar som gjordes finns i många kommuner kvar genom ökad tillgänglighet både fysiskt och digitalt.

Folkbiblioteken har erbjudit nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Framför allt noterar vi en ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier. Digitala lösningar för att nå ut till användarna har fått ett rejält uppsving.

Även tillgången till medier har varit god under hela perioden. Nya tjänster för att låna och lämna ut bibliotekens fysiska medier utan risk för smittspridning har lanserats. Biblioteksrummet har försetts med olika typer av skydd mot smitta, genom exempelvis ommöbleringar och skärmar i plexiglas.

Upprätthållandet av biblioteksverksamheten

Ytterst få kommuner har haft hela sin biblioteksverksamhet stängd under pandemin. Vecka 24 noterades endast en kommun där biblioteken har helt stängt och uteslutande hänvisar till digitala tjänster.

Vid första insamlingen noterades tre sådana kommuner. Två av dessa har öppnat för bokutlämning och återlämning vid entrén. De har även service både digitalt och via telefon och har därmed förflyttats till gruppen "minimal service".

Under mars och april hade cirka 84 till 86 procent av kommunernas bibliotek öppet ”som vanligt” med vissa inskränkningar i programverksamhet och evenemang samt enstaka stängda filialer. Under maj och juni ökade andelen till cirka 90 procent. Det är framför allt kommunerna med ”vissa inskränkningar” som förbättrat tillgången till kommunens biblioteksverksamhet. Därmed flyttades dessa till kategorin ”som vanligt”.

Vecka 13/14 hade knappt 12 procent av kommunerna vissa inskränkningar. Vecka 24, i juni, är siffran knappt 7 procent. Vecka 20 noterades 11 kommuner som övergått till sommaröppet. Vecka 24 hade 82 kommuner lagt upp sommartiderna på sin webbplats.

Stängning av filialer

Det normala är att öppethållandet reduceras och att filialer eller områdesbibliotek håller sommarstängt. Kommunen betecknas då som öppet ”som vanligt” eftersom inga ytterligare inskränkningar på grund av corona noterades. Vecka 24 hade knappa 3 procent sina bibliotekslokaler stängda, men erbjöd möjligheter att både återlämna och låna nya medier genom avhämtning och bokinkast.

Stängning av filialer går i vågrörelse med en ökning mot vecka 18 och 20 och med en minskning till vecka 24. Förändringen i vecka 24 förklaras främst med sommartider. Just dessa filialer är normalt stängda över semesterperioden och räknas inte längre som en konsekvens av pandemin. I mars, vecka 13/14 var det knappt 7 procent av kommunerna som meddelade att filialer stängts till följd av corona. Toppen ligger under vecka 20 i maj med 11 procent. I juni har siffran fallit till knappt 8 procent.

Omflyttning och smittskydd

I juni noterades ändrade eller reducerade öppettider i drygt 11 procent av kommunerna. Ett fåtal kommuner skrev på sin webbplats att ändringarna berodde på antingen omflyttning av personal eller på personalbrist. Vecka 18 var den vecka med flest noteringar om personalbrist eller omflyttningar. Dock gällde det fortfarande bara runt 4 procent av kommunerna.

Ytterst få har skrivit ut på webbplatsen att bibliotekspersonal omplacerats till andra kommunala verksamheter som förskola och äldreomsorg. Majoriteten av bibliotekens anställda har fortsatt arbeta med biblioteksverksamhet under pandemin, att döma av denna information.

Vår tolkning är att under slutet av april och maj hade många bibliotek etablerat ett hållbart sätt att arbeta med minskad smittspridning – med hjälp av golvmarkeringar, skärmar i plexiglas och ommöblering. Samtidigt kunde de bedriva verksamheten ungefär som vanligt.

Meröppet och biblioteksbussar

Vi har noterat information om de kommuner som erbjuder meröppet på ett eller flera av sina bibliotek.

Vecka 24 gjordes noteringar om meröppet i cirka 41 procent av kommunerna. Av dessa hade i stort sett alla meröppet som vanligt. Vi har noterat fem kommuner med meröppna bibliotek som har stängt till följd av pandemin. Stängning på grund av tekniska problem har inte räknats. Något enstaka bibliotek har ändrat sina tider. Enstaka kommuner hänvisar också till ett meröppet biblioteket, istället för ett stängt bibliotek.

Samma mönster gäller för biblioteksbussarna, som i stort sett är igång som vanligt. I juni körde knappt 80 procent av bussarna sina turer. Det förekommer vissa förändringar i turerna. Somliga kommuner tillämpar även restriktioner för hur många som får vistas på bussen samtidigt. En del har också regler kring att möta användarna utanför bussen, så att de inte behöver stiga ombord.

Under vecka 24 är det något färre bussar som kör jämfört med april och maj. Enstaka biblioteksbussar har sommaruppehåll.

Ändringar i det fysiska rummet

Undersökningen baseras främst på information från bibliotekens webbsidor och sociala mediekanaler. Därför är det betydligt svårare att följa och kvantifiera vilka förändringar som görs i bibliotekens fysiska rum.

Under våren och försommaren har biblioteken börjat använda utemiljöer som komplement till sina lokaler. En handfull bibliotek meddelar på sina webbplatser att endast ett särskilt antal besökare får vistas i lokalerna samtidigt. Många av bibliotekens webbplatser har tydlig information om corona och vilka begränsningar i service pandemin innebär. Information har även satts upp i lokalerna.

Olika typer av ommöbleringar är ett exempel på förändringar i det fysiska rummet. Vanligast är att stänga av datorplatser för att skapa större avstånd mellan besökarna. Att helt stänga möjligheten till datoranvändning har vi sett en handfull exempel på. Något bibliotek har begränsat tiden datorn får användas till kortare stunder.

I vissa kommuner har datorhandledning och stöd till användarna ställts in, eller så sker hjälpen digitalt eller via telefon. Gruppbaserad undervisning har också ställts in på ett antal bibliotek. Vi har dessutom hittat exempel där grupprum eller studieplatser stängts för användning. Det förekommer också att sittplatser flyttats undan och att möbler bytt plats för att öka avstånden mellan besökarna.

Barnavdelningarna tycks vara öppna. Däremot har vissa kommuner pausat gruppbesöken från förskolor och skolklasser. Vi har inte hittat några fall där en hel barnavdelning har stängts av.

Många bibliotek har skaffat skärmar i plexiglas mellan personal och besökare. Det är också vanligt att placera markeringar på golvet eller att sätta upp skyltar som påminner om att hålla avstånd.

Begränsningar kring evenemang

Under mars och april ställdes mycket programverksamhet in, eller erbjöds i annan form. Många evenemang har flyttats till framtida datum, medan andra har omvandlats till digitala program.

Vecka 16 noterades helt eller till största delen inställda evenemang i drygt 60 procent av kommunerna. Andelen kommuner med inställda evenemang ökade fram till vecka 22. Under den veckan annonserade cirka 75 procent av kommunerna inställda evenemang. Noteringar om vissa inställda evenemang har legat under 20 procent hela perioden utan några större variationer.

Den gradvisa ökningen av inställda evenemang kan (utöver Folkhälsomyndighetens förändring av antal maxdeltagare vid evenemang från 500 till 50) bero på bibliotekens möjligheter till uppdateringar. Vissa bibliotek måste vänta på att kommunens webbredaktioner gör justeringar på deras webbplatser. Därför kan det ha uppstått en viss eftersläpning.

Under hela perioden har enstaka bibliotek bedrivit programverksamhet utomhus. I maj och juni är dessa något fler än tidigare. Många riktar sig mot barn. Några exempel är "Sommarboken" och aktiviteter knutna till det, sagoläsning i parken, Pokémon-jakt, kodkollo och "Baby på bibblan" utomhus. För vuxna har aktiviterna handlat om handarbete i form av att sy och sticka, språkhjälp, promenader med mera.

Utökade tjänster

Den tydligaste anpassningen till pandemin är de verksamheter som syftar till att skydda användarna och personalen från smittspridning. Målet är att både att skydda och att ge tillgång till bibliotekets fysiska medier. Även återlämning ska kunna ske under säkra förhållanden.

Vi har sett att vissa kommuner återinfört bokinkast eller återlämningslådor för att erbjuda återlämning utan att användaren behöver gå in i lokalen. Enstaka bibliotek erbjuder särskilda öppettider för riskgrupper utanför bibliotekets ordinarie öppethållande.

Under april började tjänster och nya sätt att leverera bibliotekens utbud anpassas efter riktlinjerna för smittskydd. I maj har många kommuner liknande lösningar. Från slutet av maj och början av juni går många bibliotek in i ett normalt sommarläge, med en verksamhet och ett utbud som ligger närmare det som är vanligt för perioden. Extra utbud dras i vissa fall in, eller görs mindre frekvent.

Det digitala utbudet

Cirka 25 procent av kommunerna har ökat e-mediebudgeten eller ökat antalet e-bokslån per person och vecka.

Förbättrade villkor för användningen av tidningstjänsten Pressreader har noterats i drygt 15 procent av kommunerna. Drygt 30 procent har ökat den tillåtna användningen av filmstreamingtjänster som Cineasten, Viddla med flera.

Biblio, bibliotekens app för e-böcker och digitala ljudböcker, lyfts fram av närmare 20 procent av kommunerna. Cirka 13 procent lyfter fram ytterligare digitala tjänster, fria e-böcker, KB:s tjänst Svenska dagstidningar eller andra digitala tjänster.

Utåtriktade digitala tjänster

Närmare 12 procent av kommunerna har beskrivit nya utåtriktade tjänster eller utbud. Innovationsförmågan är stor, men det är svårt att se tydliga tendenser.

Digital bokcirkel och att sända evenemang över webb är två typer som vi fångat upp. Enstaka förekomster av program för barn (exempelvis teater och sagostund) liksom digitalt språkcafé, körkortskurs, läxhjälp, programmering, uppläsningar och liknande förekommer också.

Vi har hittat enstaka exempel på digital referenstjänst eller datorhandledning på distans.

Det var under vecka 16 som började KB att samla in uppgifter om digitalt utåtriktade tjänster. Täckningsgraden på uppgifterna är lägre jämfört med de andra områdena, främst för att det är mindre information på folkbibliotekens webbplatser.

Take away

Take away-kassar eller bokkassar som kan hämtas vid bibliotekets entré eller vid överenskommen tid ute på gatan erbjuds mer än hälften av landets kommuner.

Våra noteringar talar för att take away hade sin största omfattning under maj (vecka 22) när vi hittade information om det i drygt 64 procent av kommunerna. I april (vecka 18) fanns information om take away och bokkassar i 53 procent av kommunerna och under juni i 54 procent av kommunerna.

Tjänsten kan ha olika namn och utföras på olika sätt: avhämtning genom drive in, ringklocka vid dörren eller vi en överenskommen tidpunkt.

Bokkassarna plockas ihop antingen efter beställning från låntagaren på specifika titlar, eller i form av tematiska kassar som satts samman av bibliotekspersonalen. Båda varianterna förekommer under benämningen take away, bok- eller karantänkasse.

Bland de tematiska kassarna finns urval för olika åldrar, målgrupper och genrer. Det finns även en kasse med särskilt utvalda böcker för högläsning. I en kommun erbjuds "take away med plusmeny", där kassen med beställda böcker kompletteras med en bok som bibliotekarien valt ut. Andra exempel är snabbkasse med fyra böcker som lånas i automaten, överraskningskasse, pyssel för barn och odlingskit.

Hur kassarna lämnas ut och plockas ihop varierar mellan kommunerna. Tjänsten har, liksom den utvidgade Boken kommer-tjänsten, fått viss uppmärksamhet i de lokala medierna under framför allt april och maj.

Boken kommer

Tjänsten Boken kommer har i många kommuner utökats till att omfatta riskgrupper och åldersgruppen 70 +. Dessa kan få tillgång till bibliotekets medier utan att behöva lämna hemmet. Istället kommer biblioteket till ytterdörren.

Tjänsten är en av biblioteken äldsta utåtriktade verksamheter, men har under pandemin kommit att utökas till större grupper av användare.

I juni hade knappt 30 procent av kommunerna utskrivet på sin webbplats ut att Boken kommer riktades till 70+ och/eller riskgrupper. Ytterligare en handfull kommuner kan erbjuda tjänsten till nya grupper i mån av tid. Drygt 20 kommuner skriver att Boken kommer finns, men anger inte om målgruppen har utökats. Cirka 10 procent begränsar målgruppen som tidigare och erbjuder inte en tillfällig utökning.

Vi har även räknat ihop alla noteringar om Boken kommer och hemleverans till en gemensam siffra och gjort jämförelser mellan april, maj och juni. Där syns samma mönster som andra delar av verksamheten. Omfattningen verkar vara störst under maj (vecka 22) då drygt 68 procent av kommunerna erbjöd någon form av Boken kommer. I april (vecka 18) är siffran cirka 58 procent och i juni (vecka 24) erbjuder cirka 50 procent av kommunerna tjänsten.

Utleveranserna har ordnats med en stor uppfinningsrikedom av bibliotekets personal, annan personal inom kommunen, andra organisationer inom civilsamhället eller av volontärer.

Enstaka andra initiativ har tagits genom att använda pop-up-bibliotek på nya platser, bibliotekscykel, flytta ut utanför biblioteket med bokvagnar, hänga bokkassar utanför och skänka gallrade böcker. Skolor och förskolor har kunnat få direktleverans av böcker istället för gruppbesök. En kommun lämnar ut så kallade bokstartspåsar utan att användarna behöver besöka biblioteket.

Förändrade lånevillkor

Med generösare villkor för återlämning och övertidsavgifter behöver inte användare ta sig till biblioteket innan de är fullt friska. Personer i riskgrupperna behöver inte heller bege sig ut för att återlämna böcker.

I drygt 40 procent av kommunerna ökades antalet gånger en bok kan lånas om under maj. Under juni sjönk andelen något till cirka 32 procent av kommunerna. Vissa kommuner har infört obegränsat antal omlån.

Förlängda låneperioder har en topp under maj, då närmare 37 procent av kommunerna omfattas. I juni noterades utökad låneperiod i knappt 32 procent av kommunerna. Under vecka 24 angav ett antal kommuner istället att lånetiden är densamma som för de vanliga sommarlånen. Många kommuner ger varje år förlängd lånetid över sommaren, till slutet av juli eller början av augusti.

Även färre övertids- och påminnelseavgifter har används som ett sätt att begränsa smittspridning. Under april (vecka 18) hade knappt 37 procent av kommunerna helt slopat avgiften. I maj (vecka 22) var det drygt 45 procent och juni (vecka 24) strax över 30 procent. En handfull kommuner har förlängt antalet dagar innan förseningsavgiften börjar ticka. Andelen har varit konstant mellan mars och juni, runt 2 procent.

En tolkning är att förändringen beror på sommarens ankomst. Som sagt har ett antal kommuner har återgått till det som är normalt under sommarmånaderna, både när det gäller öppettider och lånevillkor. Då tillämpas även reglerna kring avgifter som de brukar under samma period.

Ett annat sätt att undvika kontaktsmitta är att erbjuda bokinkast eller återlämningslåda. Där det finns uppgifter på bibliotekets webbplats har vi noterat förekomsten av bokinkast. Under april (vecka 18) noterades bokinkast i cirka 26 procent av kommunerna. I maj (vecka 22) fanns de hos cirka 40 procent. Under juni (vecka 24) är det knappt 29 procent som anger tydligt på sin webbplats att det finns möjlighet till återlämning även när biblioteket är stängt.

Vi har även hittat lokalt anpassade lösningar med återlämning på ett café, en träffpunkt och liknande.

Författarförbundet har intervjuat 14 biblioteks- och kulturchefer på temat kommunernas biblioteksverksamhet under corona. Resultaten visar att det demokratiska uppdraget är viktigt och att biblioteken arbetar aktivt för att invånarna ska få tillgång till bibliotekens resurser.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?