fullskärmsbild

Folkbibliotek

I de flesta kommuner är biblioteken öppna och kärnverksamheten fortgår under coronakrisen. Omställning till nya och alternativa lösningar för att hålla verksamheten igång märks över hela landet.

Under hösten 2015 var folkbiblioteken snabba på att ställa sin verksamhet för att möta nya användargrupper i och med ökat antal flyktingar. På liknande sätt har kommunernas bibliotek rekordsnabbt ställt om efter de nya förutsättningarna under den pågående pandemin.

Många andra länder, som till exempel våra nordiska grannländer, har stängt biblioteken för besök och hänvisar uteslutande till digitala tjänster. I Sverige har folkbiblioteken i regel hållit öppet.

Vi ser att folkbiblioteken har ökat tillgängligheten genom nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Framför allt noterar vi ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier. Generellt sett har digitala lösningar för att nå ut till användarna fått ett rejält uppsving.

Hur är undersökningen gjord?

Med början vecka 14, 2020, har information från landets samtliga 290 kommuners webbplatser samlats in. Hittills har insamlingen gjorts varannan vecka. För de flesta kommuner betyder det att flera webbsidor behöver besökas för att få en så komplett bild som möjligt. Samtliga 290 kommuners webbplats går igenom vid varje insamlingsperiod.

Informationen hämtar vi från olika webbplatser så som bibliotekens huvudsidor, undersidor, informationssidor för bibliotekssamarbeten, kommunernas generella webbsidor om Corona och i vissa fall bibliotekens Facebook-sidor. Som komplement mediebevakar vi, till exempel genom lokalpressen.

Den inhämtade informationen förs sedan in i ett Excelark, och där bearbetar vi sedan datat. För vecka 16 insamlades cirka 1870 datapunkter, alltså bitar av information som har registrerats och räknats. Ändringar i lånevillkoren innehåller flest datapunkter, över 400 noteringar togs in under undersökningen.

Informationsinhämtningen är inte heltäckande. Arbetet görs manuellt av flera personer, det finns därför en viss variation i själva insamlingen och vad som har prioriterats.

Upprätthållandet av biblioteksverksamheten

Ytterst få kommuner har stängt hela sin biblioteksverksamhet. Vecka 20 hade 11 kommuner har stängt sina bibliotekslokaler, men ändå erbjuder möjligheter att både återlämna och låna nya medier genom avhämtning och bokinkast. Endast två kommuner har helt stängt och hänvisar till digitala tjänster. 89 procent av kommunerna erbjuder biblioteksverksamhet ungefär som vanligt.

Mindre än 10 procent av kommunerna beskriver att filialer har stängts till följd av covid-19. Drygt 16 procent har ändrat i öppethållandet med ändrade eller reducerade öppettider. Knappt 3 procent av kommunerna skriver på sin webbplats att ändringarna beror på antingen omflyttning av personal eller personalbrist.

Vi har noterat att enstaka kommuner omplacerat bibliotekspersonal till andra kommunala verksamheter som förskola och äldreomsorg.

Meröppet och biblioteksbussar

Vi har sökt fram information om de kommuner som erbjuder meröppet på ett eller flera av sina bibliotek.

Vi har noterat 113 kommuner där det finns minst ett meröppet bibliotek. Av dessa har cirka 85 procent meröppet som vanligt. Det framgår inte av bibliotekens webbplatser att det genomförts förändringar i tillgången till meröppet. Få meröppet-bibliotek har stängt helt och hållet, något enstaka har ändrat tiderna och cirka 8 procent hänvisar till meröppet-biblioteket istället för ett stängt bibliotek.

Samma mönster gäller för biblioteksbussarna, cirka 85 procent av bussarna kör sina turer. Det förekommer vissa förändringar i turerna och somliga kommuner tillämpar restriktioner för hur många som får vistas på bussen samtidigt.

Ändringar i det fysiska rummet

Eftersom undersökningen främst baserar sig på informationsinhämtning från bibliotekens webbsidor och sociala mediekanaler är det betydligt svårare att följa vilka förändringar som görs i bibliotekens fysiska rum.

Det är även svårare att kvantifiera med material från bibliotekens webbplatser. Uppgifterna bygger i huvudsak på bibliotekens sociala medieflöden där det finns uppdateringar om förändringar i det fysiska rummet.

En handfull bibliotek har gått ut med information på sin webbplats att antalet besökare i bibliotekslokalen begränsas till ett visst antal.

Tydlig information om covid-19 och begräsningarna i servicen finns på många av bibliotekens webbplatser och skyltning och information om dessa begränsningar har satts upp i lokalerna.

Det vi har funnit hittills är exempel på olika typer av ommöbleringar. Vanligast är att stänga av datorplatser för att skapa större avstånd mellan besökarna. Att helt stänga möjligheten till datoranvändning har vi sett enstaka exempel på. Något bibliotek har begränsat hur lång tid datorn får användas så att det blir kortare stunder. Datorhandledning och stöd till användarna har också i vissa kommuner ställts in, eller så hänvisas det till digital hjälp eller hjälp per telefon. Gruppbaserad undervisning har också ställts in på ett antal bibliotek.

Vi har också hittat exempel där grupprum eller studieplatser stängts för användning, att sittplatser flyttats undan och att möbler bytt plats för att öka avstånden mellan besökarna.

Barnavdelningarna tycks vara öppna. Däremot har vissa kommuner pausat gruppbesök av barn från förskolor eller skolklasser. Vi har inte hittat några fall där en hel barnavdelning har stängts av.

Många bibliotek har skaffat plexiglasskärmar mellan personal och besökare samt placerat markeringar på golvet eller satt upp skyltar som påminner om att hålla avstånd.

Begränsningar kring evenemang

Den absolut tydligaste begränsningen ligger i bibliotekens programverksamhet.

Drygt 60 procent av landets kommuner har ställt in alla eller de flesta publika evenemangen, ytterligare knappa 20 procent har ställt in vissa evenemang. Större evenemang har ibland bokats om till datum längre fram, medan majoriteten blir inställda.

Utökade tjänster

Den tydligaste anpassningen till pandemin är verksamheter som syftar till att skydda användarna från smittspridning. Målet med dessa är att skydda användarna samtidigt som att tillgången till bibliotekets fysiska medier och återlämning sker under säkra förhållanden.

Vi har sett att några kommuner återinfört bokinkast eller återlämningslådor för att erbjuda återlämning utan att användaren behöver gå in i lokalen. Enstaka bibliotek erbjuder särskilda öppettider för riskgrupperna utanför bibliotekets ordinarie öppethållande.

Det digitala utbudet

Cirka 25 procent av kommunerna har ökat e-mediebudgeten eller ökat antalet e-bokslån per person och vecka.

Förbättrade villkor för användningen av tidningstjänsten Pressreader har noterats i drygt 15 procent av kommunerna. Drygt 30 procent har ökat den tillåtna användningen av filmstreamingtjänster som Cineasten, Viddla med flera.

Biblio, bibliotekens app för e-böcker och digitala ljudböcker, lyfts fram av närmare 20 procent av kommunerna. Cirka 13 procent lyfter fram ytterligare digitala tjänster, fria e-böcker, KB:s tjänst Svenska dagstidningar eller andra digitala tjänster.

Utåtriktade digitala tjänster

Närmare 12 procent av kommunerna har beskrivit nya utåtriktade tjänster eller utbud. Innovationsförmågan är stor, men det är svårt att se tydliga tendenser.

Digital bokcirkel och att sända evenemang över webb är två typer som vi fångat upp. Enstaka förekomster av program för barn (exempelvis teater och sagostund) liksom digitalt språkcafé, körkortskurs, läxhjälp, programmering, uppläsningar och liknande förekommer också.

Vi har hittat enstaka exempel på digital referenstjänst eller datorhandledning på distans.

Det var under vecka 16 som började KB att samla in uppgifter om digitalt utåtriktade tjänster. Täckningsgraden på uppgifterna är lägre jämfört med de andra områdena, främst för att det är mindre information på folkbibliotekens webbplatser.

Take away

Take away-kassar eller bokkassar som kan hämtas vid bibliotekets entré eller vid överenskommen tid ute på gatan erbjuds i cirka 50 procent av landets kommuner.

Tjänsten kan ha olika namn och utföras på olika sätt: avhämtning genom drive in, ringklocka vid dörren eller genomföras på en överenskommen tidpunkt.

Bokkassarna plockas ihop antingen efter beställning från låntagaren på specifika titlar, eller i form av tematiska kassar som satts samman av bibliotekspersonalen. Båda varianterna förekommer under benämningen take away, bok- eller karantänkasse.

Bland de tematiska kassarna finns urval för olika åldrar, målgrupper och genrer. Ett bibliotek skrev på Facebook att de plockat ihop take away-kassar med helt nya barnböcker som inte varit ute i cirkulation ännu. Under påsken tillhandahöll några av biblioteken pysselpåsar för barnen att ta med hem.

Boken kommer

Tjänsten Boken kommer har i många kommuner utökats till att omfatta nya grupper: riskgrupper och åldersgruppen 70 +. Dessa kan få tillgång till bibliotekets medier utan att behöva lämna hemmet. Istället kommer biblioteket till ytterdörren.

Tjänsten är en av de äldsta utåtriktade verksamheterna, men har under pandemin kommit att utökas till större grupper av användare. Knappt 50 procent av kommunerna har annonserat ut att Boken kommer når de målgrupper som behöver extra skydd just nu.

Utleveranserna har ordnats med en stor uppfinningsrikedom av bibliotekets personal, annan personal inom kommunen, andra organisationer inom civilsamhället eller av volontärer.

Enstaka andra initiativ har tagits genom att använda pop-up bibliotek på nya platser, bibliotekscykel, flytta ut utanför biblioteket med bokvagnar, hänga bokkassar utanför och skänka gallrade böcker.

Förändrade lånevillkor

Andra sätt att anpassa bibliotekets verksamhet till rådande förhållanden är att jobba med lån och omlån.

I 40 procent av kommunerna har man ökat antalet gånger en bok kan lånas om. Vissa har inget övre tak alls för hur många gånger omlån får ske. Drygt 30 procent av kommunerna har förlängt låneperioden och drygt 35 procent har helt slopat övertidsavgiften. En handfull kommuner har förlängt antalet dagar boken kan vara sen innan förseningsavgiften börjar ticka.

Genom att lätta på återlämning och övertidsavgifter behöver inte sjuka ta sig till biblioteket innan de är fullt friska. Personer i riskgrupperna behöver inte inte heller bege sig ut för att återlämna lånade böcker.

Ett annat sätt att undvika kontaktsmitta är att erbjuda bokinkast eller återlämningslåda. I de fall det finns uppgifter på bibliotekets webbplats har vi noterat förekomsten av bokinkast: cirka 26 procent av kommunerna anger tydligt det finns återlämningsmöjlighet även när biblioteket är stängt. Vi har även hittat lokalt anpassade lösningar med återlämning på ett café, en träffpunkt och liknande.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?