Fram till hösten 2026 pågår ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet, med målet att digitalisera och tillgängliggöra kulturminnesvårdens äldsta historia. Ett viktigt verktyg för detta är tjänsten Manuscripta, där allt digitaliserat material publiceras löpande.

1500 år av handskrifter

I Manuscripta kan både forskare och allmänhet läsa och interagera med handskrifter, i princip på samma sätt som med originalet. Patrik Granholm, expert på grekiska handskrifter och grundare av tjänsten, berättar mer.

Vad är Manuscripta?

– Manuscripta är en digital infrastruktur för medeltida och tidigmoderna handskrifter som förvaras vid bibliotek och institutioner i Sverige. Tjänsten riktar sig främst till forskare och studenter på högre nivå, både i Sverige och internationellt, men är öppen för alla. Samlingarna spänner över nästan 1500 år, från 300-talet till början av 1800-talet.

Hur fungerar tjänsten?

– Den består dels av ett visningsgränssnitt för digitaliserade handskrifter och beskrivningar, del av ett gränssnitt för katalogisering. Bilderna publiceras enligt IIIF-standarden (International Image Interoperability Framework Länk till annan webbplats.), en internationell standard för hur bilder och bilddata visas över webben.

Vilka fördelar innebär IIIF för användaren?

– Med IIIF går att visa bilder i mycket hög upplösning och anpassa visningen (zooma, rotera, beskära) eller kommentera och transkribera direkt i bildytan. Det är också möjligt att öppna flera handskrifter sida vid sida och läsa dem parallellt i samma bildvisare. IIIF skapar en flexibel och kraftfull användarupplevelse.

Lalli satte på sig biskopens mössa

Har du någon favorit bland det material som digitaliserats i det pågående samarbetsprojektet med Riksantikvarieämbetet?

– Min personliga favorit är en handskrift Länk till annan webbplats. som har kopplingar till mina hemtrakter i Österbotten i Finland. Den innehåller teckningar av minnesmärken som Elias Brenner (född 1647) gjorde under det som brukar räknas som den första antikvariska forskningsresan i landet.

Vad har du särskilt fastnat för i Elias Brenners handskrift?

– En av teckningarna visar biskopen Sankt Henrik, Finlands apostel och skyddshelgon. Enligt legenden dödades han av bonden Lalli efter att ha våldgästat hans hem. Lalli satte på sig biskopens mössa, men när han senare försökte ta av sig den följde både hår och hårbotten med – ett öde som sägs vara ett gudomligt straff.

Hur påverkar Manuscripta upplevelsen av de handskrifter som nu digitaliseras och tillgängliggörs där?

– Förhoppningvis kan tjänsten underlätta forskningen genom att samlingarna från KB och Riksantikvarieämbetet blir tillgängliga i ett gemensamt gränssnitt. Det ger en överblick och möjlighet till nya typer av komparativa studier. Att kunna läsa flera handskrifter sida vid sida gör det till exempel lättare att följa hur ett verk har utvecklats eller tolkats i olika versioner