I ett pågående samarbetsprojekt blir unika arkivhandlingar, som speglar den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia, tillgängliga i digital form. Projektet drivs av KB, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet med finansiering från Vitterhetsakademien.

Fokus i arbetet är Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. äldsta handlingar – från cirka 1630 då riksantikvarien Johannes Bureus lade grunden till dagens kulturmiljövård, till sekelskiftet 1900. Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och KB har en lång gemensam historia, som går att läsa mer om på Riksantikvarieämbetets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I dag förvaras materialet hos de tre myndigheterna, som gemensamt driver det aktuella projektet. Det startade under 2024 i Riksantikvarieämbetets och KB:s regi. Från och med hösten 2026 är även Riksarkivet en samarbetspart.

Samlingarna är mycket efterfrågade men samtidigt sköra och svårtillgängliga. Därför är det nödvändigt att digitalisera dem, både i bevarandesyfte och för att öka tillgängligheten. Genom att även bedriva forskning på samlingarna är ambitionen att göra dem mer synliga och att visa på deras forskningspotential. Med hjälp av avancerad AI-teknik kan vi också enklare tolka de äldre handskrifterna.

Nyhetsbrev och digitaliserat material

Projektet publicerar med jämna mellanrum ett nyhetsbrev, som innehåller de senaste forskningsresultaten och nedslag i arbetet med digitalisering och tillgängliggörande. Om du vill få brevet direkt till din mejl, kontakta gärna ola.jensen@raa.se.

Det material som hittills digitaliseras går att ta del av i Manuscripta genom en sökning på "rivih" (Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademiens historia).

Forskning inom flera ämnesområden

Forskningsmöjligheterna på materialet är många, eftersom kulturminnesvården vid den här tiden spände över flera ämnesområden. Exempel på ämnen är arkeologihistoria, kulturmiljöhistoria, runologi, numismatik, etnologi/folklivsforskning, språkvetenskap, emblematik och heraldik. Men den tangerade även ämnen som statsvetenskap, politisk och ekonomisk historia, religionshistoria och historiebruk.

Det innebär att det finns breda möjligheter till forskning på samlingarna.

Materialet speglar också Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens utveckling under en tid då antalet lärda samfund ökade och den svenska statsapparaten expanderade. Riksantikvarieämbetet bildades under början av 1600-talet och på 1780-talet tog Vitterhetsakademien över ansvaret för kulturminnesvården. Detta gör myndigheten och dess arkivhandlingar unika, eftersom flera länder valde samma väg först flera sekler senare.

Projekt med bred kompetens

I projektet ingår bildtekniker och arkivarier som ansvarar för digitaliseringsprocessen, ett forskarlag på tre personer som löpande genomför ett flertal mindre forskningsinsatser samt papperskonservatorer som tar hand om sköra och skadade arkivalier.