Uppdateringar format och praxis
Här redovisas uppdateringar av format och praxis som inte ingår i dokumentationen.
Persistenta identifikatorer i Swepub
Rekommendation om långsiktig hantering av persistenta identifikatorer i Swepub.
Kungliga biblioteket (KB) noterar att det finns variationer i hur de deltagande organisationerna i Swepub hanterar publikationer och tillhörande metadata när forskare lämnar organisationen.
För att uppfylla FAIR-principerna (se exempelvis F1 och A2) ska persistenta identifikatorer inte ändras eller tas bort. Det kan dock finnas skäl till undantag, exempelvis om de identifikatorer som används inte uppfyller GDPR eller då det finns skäl att tro att en risk för detta eller IT-säkerhet föreligger.
För person-id:n i Swepub gäller enligt Nationella riktlinjer för beskrivning av forskningsoutput Länk till annan webbplats.att om författaren har ett ORCID ska detta anges. Om ORCID saknas ska ett lokalt person-id anges. Detta gäller för organisationens egna författare. Det kan anses gälla från och med det att publikationen registreras och framåt eftersom författaren var knuten till lärosätet vid publiceringstillfället även om vederbörande senare lämnar organisationen.
Lokala person-id:n bör utformas som anonyma UUID (Teknisk specifikation om UUID och URN:UUID Länk till annan webbplats. [RFC 9562] version 4, 6 eller 7) i URN-format (t.ex. urn:uuid:550e8400-e29b-41d4-a716-446655440000). Eventuell koppling mellan genererade UUID och andra lokala id:n kan hanteras internt inom organisationen.
KB rekommenderar att tilldelade identifikatorer, inklusive person-id:n, ska så långt som möjligt vara beständiga och inte tas bort vid förändrade affilieringar.
FAIR-principer
F1: (Meta) data are assigned globally unique and persistent identifiers Länk till annan webbplats.
“Globally unique and persistent identifiers remove ambiguity in the meaning of your published data by assigning a unique identifier to every element of metadata and every concept/measurement in your dataset.”
“Metadata are valuable in and of themselves, when planning research, especially replication studies. Even if the original data are missing, tracking down people, institutions or publications associated with the original research can be extremely useful.”
17 april 2026
Ämnesklassificering enligt SSIF 2025 i Swepub
Förtydliganden av hur ämnesklassificering enligt Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2025 (SSIF 2025) bör anges vid registrering av publikationer. Syftet är att underlätta beskrivning av publikationer, utformning av lokal praxis och dataleveranser till Swepub.
Standard för svensk indelning av forskningsämnen infördes 2011. Standarden baseras på OECD:s klassifikation över forskningsämnen, Field of Research and Development (FORD). De två översta nivåerna i den svenska standarden följer FORD medan den tredje nivån är nationell. För att se över aktualitet i standarden utifrån utvecklingen i forskning genomfördes en revidering av standarden 2023. Den reviderade standarden börjar tillämpas i nationell statistik från och med 2025.
Praxis för beskrivning av forskningsoutput enligt SSIF 2025
Från och med 2025 anges ämnesklassificering enligt SSIF 2025. Detta gäller oavsett om outputen är utgiven 2025 eller tidigare. Med andra ord är det registreringstillfället snarare än utgivningsdatumet som styr angivningen av ämnesklassificering. Att retrospektivt klassificera om output enligt SSIF 2025 är upp till organisationen. Det finns inte krav på retrospektiv ämnesklassificering.
Observera att kravet på ämnesklassificering fortfarande ligger på nivå 2 (3-siffernivå). Det är dock rekommenderat att ange ämnesklassifikation på nivå 3 (5-siffernivå) om ämnet på outputen mest uttömmande beskrivs på den nivån. Om det är svårt att avgöra vilken klassifikation på nivå 3 (5-siffernivå) av de reviderade ämnesklassifikationerna som vore lämpligast, kan det vara mer praktiskt att klassificera på nivå 2.
Ämnesklassificering på nivå 3 underlättar dock både analyser på forskningsämnesnivå och automatisk ämnesklassificering som utgår från de klassifikationer som förekommer i dataunderlaget. Eftersom det saknas output klassificerat för de nya och uppdelade ämnena i det tidigare dataunderlaget, stödjer registrering av de nya klassifikationerna automatisk ämnesklassificering.
Ämnesklassificeringen ska enligt Swepubs praxisdokument utgå från det verk som registreras och spegla innehållet i största möjliga mån. Det finns därmed ett ideal om likartad ämnesklassificering men då denna sker på olika sätt och utifrån olika premisser är idealbilden svår att uppnå. I realiteten bestäms praxis på lokal nivå av resurser, datamängder och tillgång till systemlösningar. I vissa fall görs det manuellt av forskarna själva, i andra av bibliotekarier och i åter andra med hjälp av autoklassificering. Principerna för den manuella eller den automatiska ämnesklassificeringen kan i verkligheten utgå från beskrivningen av outputen, forskarens organisationstillhörighet eller publiceringskanalens ämne snarare än innehållet.
Dataleverans till Swepub
Swepub tar emot poster om output oavsett om den är klassificerad enligt SSIF 2011 eller SSIF 2025. Swepub gör inte skillnad på ämnesklassifikationen enligt SSIF. Swepubs datahantering utgår från ett ämnesklassifikationsträd som är uppdaterat med information från den senaste revideringen av SSIF. Därmed behöver det inte anges vilken version som ämnesklassifikationen avser. Det behöver inte heller anges dubbla ämnesklassifikationer enligt SSIF 2011 och SSIF 2025. Det är upp till organisationen att välja om hela datamängden levereras enligt SSIF 2025 eller endast output registrerad från och med 2025.
Swepub MODS format specifikation 4.0 gäller som tidigare, utan ändringar.
Autoklassificering i Swepub
Swepubs automatiska ämnesklassificering kommer att utgå från det uppdaterade ämnesklassifikationsträdet. Den kommer att generera klassifikationsförslag utifrån SSIF2025 i de fall det finns dataunderlag för dem. Klassifikationsförslag för helt nya och delade ämnesklassifikationer kommer att kunna genereras först när de börjar förekomma i dataunderlaget i tillräckligt stor omfattning för att möjliggöra träning av den automatiska ämnesklassificeringen.
Vid omladdning av data kommer samtliga tidigare autoklassifikationer försvinna och ersättas med klassifikationer från det uppdaterade trädet. För att kunna ha möjlighet att jämföra nya med tidigare klassifikationer, kommer KB att spara en fulldump innan den första omladdningen av data görs vid implementeringen. Fulldumpen kan även användas om man vill se hur många poster som har påverkats av den reviderade standarden.
21 november 2024
Strategiska forskningsområden i Swepub MODS
Förtydliganden om hur Swepub MODS bör tillämpas vid registrering av publikationer som är ett resultat av Strategiska forskningsområden (SFO). Syftet är att underlätta datauttag i samband med uppföljningar av SFO-publikationer.
SFO infördes 2010 som ett sätt att rikta statliga forskningsresurser till ett antal avgränsade områden som ansågs ha strategisk betydelse. Sedan 2015 har det inte gjorts någon större nationell utvärdering. Däremot kan det vara intressant att märka upp publikationer som rör SFO i Swepub för att kunna göra lokala och nationella uppföljningar.
Sedan 2020 har det varit möjligt att märka upp publikationer som är ett resultat av ett SFO i Swepub MODS Länk till annan webbplats.. Det har dock efterfrågats tydligare praxis för hur anmärkningen ska tillämpas.
Få in informationen i Swepub
Vid intresse av att leverera metadata kring SFO till Swepub kan elementet relatedItem i Swepub MODS användas på följande sätt:
<relatedItem type="host">
<genre>initiative</genre>
<titleInfo>
<title>The Middle East in the Contemporary World (MECW)</title>
</titleInfo>
<note type=”sfo”>Political important geographical regions</note>
</relatedItem>
Som mods:genre rekommenderas värdet initiative. Som värde till mods:note type=”sfo” rekommenderas angivning av benämningen för SFO i sin fullständiga form utifrån utvärderingen Evaluation of the Strategic Research Area Initiative 2010–2014 Länk till annan webbplats.som Vetenskapsrådet genomförde 2015.
Värden som bör anges som note type="sfo"
- Cancer
- Diabetes
- Epidemiology
- Neuroscience
- Molecular biosciences
- Stemcells and regenerative medicine
- Health Care Research
- e-Science
- IT and mobile communications
- Materialsscience
- Nanoscience and nanotechnology
- Production-technology
- Transport-research
- Impact on natural resources
- Energy
- Sustainable use of natural resources
- Climate models
- Marine environment research
- Security and emergency preparedness
- Political important geographical regions
Tabell över akronymer, titlar, värdelärosäten och SFO
Akronym | Titel | Värd | SFO |
|---|---|---|---|
CancerKi | Center for Integrated Cancer Studies at Karolinska Institutet (CICS-KI) - an environment for translational cancer research | Karolinska Institutet | Cancer |
CancerLu | BioCARE - Biomarkers in Cancer Medicine Improving Health Care, Education and Innovation | Lunds universitet | Cancer |
CancerUu | The U-Can Comprehensive Cancer Consortium | Uppsala universitet | Cancer |
DiabetesKi | Translational Program in Diabetes Research, Education and Care | Karolinska Institutet | Diabetes |
DiabetesLu | EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden) | Lunds universitet | Diabetes |
EpiKi | Epidemiology: from mechanism to prevention, from surveillance to safety | Karolinska Institutet | Epidemiology |
EpiLu | Epidemiology for Health (EpiHealth): for Innovation and Excellence in Open-Access, Basic-Translational and Applied Epidemiological Research | Lunds universitet | Epidemiology |
NeuroKi | Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan | Karolinska Institutet | Neuroscience |
NeuroLu | Multidisciplinary research focused on Parkinson´s disease - MultiPark | Lunds universitet | Neuroscience |
MolbioKth | Science for Life Laboratory - a national resource center for high-throughput molecular bioscience | Kungl. Tekniska högskolan | Molecular biosciences |
MolbioUu | Center for genomic and proteomic medicine | Uppsala universitet | Molecular biosciences |
StamKi | Center for Regenerativ Medicine | Karolinska Institutet | Stemcells and regenerative medicine |
StamLu | National initiative on Stem Cells for Regenerativ Therapy | Lunds universitet | Stemcells and regenerative medicine |
VårdGu | Toward Person-Centered Care in Long-term Illness: A Research Core Center | Göteborgs universitet | Health Care Research |
VårdKi | Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre | Karolinska Institutet | Health Care Research |
VårdUu | U-CARE Better Psychosocial Care at a Lower Cost? Evidence-based assessment and Psychosocial Care Via Internet, a Swedish Example | Uppsala universitet | Health Care Research |
EvetKth | Swedish e-Science Research Centre | Kungl. Tekniska högskolan | e-Science |
EvetUu | eSSENCE - An eScience Collaboration | Uppsala universitet | e-Science |
ITKKth | ICT - The Next Generation | Kungl. Tekniska högskolan | IT and mobile communication |
ITKLiu | eLLIIT - The Linköping - Lund Initiative on IT and Mobile Communication | Linköpings universitet | IT and mobile communication |
MatCth | Strategic Initiative - Materials Science | Chalmers tekniska högskola | Materialsscience |
MatLiu | International Interdisciplinary Materials Science Laboratory for Advanced Functional Materials (AFM) | Linköpings universitet | Materialsscience |
NanoCth | Chalmers Nano-initiative | Chalmers tekniska högskola | Nanoscience and nanotechnology |
NanoLu | The nanometer Structure Consortium at Lund University | Lunds universitet | Nanoscience and nanotechnology |
ProdCth | Sustainable Production Initiative | Chalmers tekniska högskola | Production-technology |
ProdKth | XPRESS - Initiative for excellence in production research | Kungl. Tekniska högskolan | Production-technology |
TransCth | Chalmers Sustainable Transport Initiative | Chalmers tekniska högskola | Transport-research |
TransKth | TRENoP, Transport Research Environment with Novel Perspectives | Kungl. Tekniska högskolan | Transport-research |
EffnatSu | A multiscale, cross-disciplinary approach to the study of climate change effects on ecosystem and biodiversity services | Stockholms universitet | Impact on natural resources |
EffnatLu | Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate - BECC | Lunds universitet | Impact on natural resources |
EnergiCth | Chalmers Energy Initiative | Chalmers tekniska högskola | Energy |
EnergiUmu | Bio4Energy | Umeå universitet | Energy |
EnergiUu | StandUp | Uppsala universitet | Energy |
HållLtu | Sustainable use of mineral resources - securing the future | Luleå tekniska universitet | Sustainable use of natural resources |
HållSlu | Forests and other plants | Sveriges lantbruks-universitet | Sustainable use of natural resources |
KlimLu | ModElling the Regional and Global Earth system (MERGE) | Lunds universitet | Climate models |
KlimSu | Modelling initiative of the Bert Bolin Centre for Climate Change | Stockholms universitet | Climate models |
HavSu | Ecosystem Approach to the Baltic Sea | Stockholms universitet | Marine environment research |
HavUmu | Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective - ECOCHANGE | Umeå universitet | Marine environment research |
SäkLiu | Security Link | Linköpings universitet | Security and emergency preparedness |
SäkUu | Natural-Disaster Science | Uppsala universitet | Security and emergency preparedness |
PolregLu | The Middle East in the Contemporary World (MECW) | Lunds universitet | Political important geographical regions |
PolregUu | Uppsala Russian Research Center (URRC) | Uppsala universitet | Political important geographical regions |
En version av mappningen finns att hämta i CSV i DiVA:s wikisidor Länk till annan webbplats..
29 november 2021