Beredskapsaffischer

KB visade 2005 en utställning om konsten att sälja det som ingen vill ha. Det handlar om att sälja in krig men också om att mobilisera försvar. Affischerna lär oss något om de tankar som rådde då.

 
Adolphe Willette 1917/Donald Boström 2005

Affischer under första och andra världskriget

KB:s utställning omfattade främst franska affischer under Första och Andra världskriget. Sverige slapp undan krigen men vi framställde beredskapsaffischer. Första världskrigets affischpropaganda visade prov på konflikter mellan olika samhällsgrupper i Sverige. Här visas några minnesvärda affischer från den tiden.

 
Carl Larsson 1914

 
JAC Carl Agnar Jacobsson 1914

 
Gunnar Widholm 1914

 
Ossian Elgström 1928

 
Anonym 1932

När andra världskriget bröt ut visade svensk reklam och svensk industri prov på solidaritet med samhället. En samling reklammänniskor hade samlats på gamla Hotell Anglais den dagen nyheten om krigsutbrottet drabbade Sverige. Den svenska reklamen mobiliserades spontant utan påverkan från högre ort. Det var ett uttryck för demokratisk anda. I svenska reklamförbundets regi började reklamens män och kvinnor att diskutera vad propagandan kunde göra mot spioneri, sabotage, rykten och orosstämning. Reklamen ville tjäna samhället men samhället tog inte tillvara denna spontana reaktion. Man tillsatte i stället en informationsstyrelse som producerade torra kommunikéer och reklammakarna ansågs inte värdiga att sitta med.

Den första kampanjen genomfördes 2,5 månad efter krigsutbrottet. ”Allvarstid kräver…” stod för en själlös och högtravande text. Den kom ut i 405 000 exemplar men följdes inte upp, vilket reklammakarna ansåg var ett misstag. Två år senare insåg man detta och tog hjälp av reklamrådet vilket ledde till den så kallade spionkampanjen. Det var en kampanj för vaksamhet.

 
Anonym 1941

 
Anonym 1939

En svensk tiger är kanske den mest efterfrågade affischen. Många tyckte att den var svår att förstå men ingen var oberörd. Den är i själva verket genialisk. Tvetydigheten startar en tankeprocess där budskapet sakta nöts in. Tigern var en benämning på soldaten och ett uttryck för farlighet. Men det var också en uppmaning till att vara försiktig med vad man säger och till vem man säger det.

 
Bertil Almqvist 1941
© Beredskapsmuseet

Kriget klappade på porten och Kristidsnämnden och Statens informationsstyrelse tryckte upp massupplagor av broschyren Om kriget kommer.

 
[Bengt Mellberg] 1943

 
Carl Herman Runnström 1939

När Sovjet angrep Finland gick fackföreningar, nykterhetsrörelsen med flera ihop och skapade tillsammans med reklambranschen Döbelnaffischen med Nationalinsamlingen för Finland. Motivet var reklammakarnas förslag. Deras idéer accepterades och pengarna strömmade in. De formgav affischen för det första försvarslånet, som även följdes av en andra och tredje.

 
Fritz Rückert 1940

 
Anonym 1940

 
Anonym 1940-tal

 
Anonym 1940

Framgångar

De reklamframställda affischerna ledde till stora framgångar. Man började använda affischen i olika kampanjer, exempelvis för kilowattjakt och skrotinsamlingar. En lyckad kampanj i samarbete mellan reklamrådet och livsmedelskommissionen var Bliv riksarbetare. En annan var kvinnokampanjen som tog fasta på att kvinnan fick göra även männens arbete i bland annat jordbruket.

  
Bertel Nordström 1940-tal

  
Willie Bergström 1942 

  
Sign. M 1939

Anders Beckman

Under 40-talet började reklammannen och affischkonstnären Anders Beckman göra affischer för myndigheterna. Han hade tidigare gjort sig känd genom sin idé att sälja Sverige och svenskheten utomlands med hjälp av reklam. Genombrottet kom på världsutställningen i New York 1939. Folke Bernadotte kontaktade honom för utställningen Folk och försvar som blev en stor manifestation för den svenska beredskapen. Utställningen redovisade vad man fått för de insamlade försvarslånen. Beckman var både utställningsarrangör och marknadsförare. Anders Beckman var, och är fortfarande kanske den mest inflytelserika affischkonstnären i vårt land. Han var idérik men tog fasta på enkelhet och lättillgänglighet. Han startade tillsammans med modedesignern Göta Trädgårdh Beckmans reklamskola 1939 för att göra reklam på estetisk grund, något de ansåg saknades.

 
Anders Beckman 1944

 
Anders Beckman 1944

Affischen - ett rop på hjälp

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman 1944

Upp

Ett skolexempel

Affischen till Hollandhjälpen 1944 med den trasiga flaggan fladdrande över texten ”En stormflod av hjälp kan rädda Holland nu” har fått stå som exempel på en god samverkan mellan bild och text. Du ser en bild av en flagga som är symbolen för ett land. Den är trasig, landet har problem. Alla holländare känner till ordet stormflod, eftersom landet till stora delar ligger under havsnivån. Betydelsen i uttrycket en stormflod av hjälp blir därför överväldigande. Typograferingen tar upp mer än halva utrymmet och affischen så att säga drunknar i text. Bokstäverna tycks rinna fram och du läser ända tills du når ordet NU, som är skrivet med blodets röda färg. Budskapet är överfört. Holland behöver akut hjälp. Det är suggestiva effekter trots enkelheten och direktheten.

Affischens särdrag är kombinationen av bild och text. Den fungerar bäst när typografi, textinnehåll och illustration förstärker varandra. Ett vanligt trick i reklambranschen är att låta bilden säga en sak och texten anspela på något annat. Det uppstår en ironi i reklambudskapet där humorn hjälper till att trumma in det man vill förmedla.

Affischerna under beredskapstiden i Sverige talade också om svenskt självvärn på marken, till sjöss och i luften. 

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman

 
Anders Beckman 1952

Anders Beckman tjänade sitt land. Till och med 1952 framställde man affischer i försvarets tjänst. Då gjorde han den sinnrika affischen riktad mot spionage och sabotage. Han valde mullvaden som symbol för dessa undergrävande krafter.