Nordiska handskrifter

I Kungl. biblioteket finns Sveriges största samling av medeltidshandskrifter på nordiska språk. Den beräknas till drygt 300 handskrifter och representerar olika genrer. Huvuddelen av handskrifterna kom till Kungl. biblioteket 1780 från Antikvitetsarkivet. Många av dem är unika.

Utsnitt ur texten
"Fru Elins bok"

Lagar

De äldsta handskrifterna på svenska språket är landskapslagar. Den äldsta av dessa, Äldre Västgötalagen, är bevarad i en handskrift (B 59), daterad till omkring 1280. Den har kallats ”vår äldsta bok”. Även två blad ur en ännu äldre uppteckning av lagen, från mitten av 1200-talet, tillhör samlingarna (B 193). Vidare finns ett antal handskrifter från första hälften eller mitten av 1300-talet. Det är Södermannalagen (B 53), Västmannalagen (B 55, 56, 57), Dalalagen (B 54), Östgötalagen, (B 50) och Yngre Västgötalagen (B 58), några av dessa i de enda bevarade uppteckningarna. Den äldsta handskriften av Magnus Erikssons stadslag (B 154), från omkring 1375, får också räknas till den äldsta gruppen. Handskrifterna är alla präntade på pergament; Östgötalagen och Stadslagen är dessutom fint utsmyckade. En annan rikt dekorerad handskrift innehåller Magnus Erikssons landslag (B 172); denna tillkom vid mitten av 1300-talet, men handskriften är yngre och härrör från mitten av 1430-talet.

Vadstena kloster

Till de äldsta handskrifterna hör också ”Codex Bureanus” som innehåller det s.k. Fornsvenska legendariet (A 34). Detta är en samling helgonlegender, som har daterats till mitten av 1300-talet, och som på 1400-talet förvarades i Vadstena kloster. Den kom till Kungl. biblioteket tillsammans med ett 40-tal andra Vadstenahandskrifter, de flesta från 1400-talets senare del och 1500-talets början. Dessa är i huvudsak skrivna på svenska och har framför allt tillhört Vadstenasystrarnas bibliotek; flera av dem är skrivna av systrarna själva. (I Vadstena kloster fanns också ett stort antal latinska handskrifter, som tillhörde de lärda klosterbrödernas bibliotek; de förvaras numera i Uppsala universitetsbibliotek.)

Heliga Birgitta

Bland de svenska handskrifterna finns Birgittas egenhändiga utkast till två uppenbarelser (A 65), ett av de märkligaste och mest värdefulla objekten i handskriftssamlingen. Vidare finns här de bästa uppteckningarna av Birgittas verk i svensk version (A 33, A 5a, A 5b och A 44). Två andra viktiga handskrifter kan nämnas. Den ena är “Codex Oxenstiernianus” (A 110), som är en av de äldsta birgittinska folkspråkiga handskrifterna. Den är från tiden 1385-1400 och innehåller dels klosterläsning, dels Vadstena klosterregel. Den andra är birgittinsystrarnas veckoritual, som går under namnet Jungfru Marie örtagård (A 12). Dessa handskrifter exemplifierar väl den flitiga översättningsverksamhet som Vadstenabröderna ägnade sig åt för att tillgodose de icke latinkunniga nunnornas behov av religiös litteratur. Till denna litteratur hörde Birgittas skrifter, bibelböcker, legender, uppbyggelseskrifter och böner. Litteraturen skulle dels läsas enskilt, dels användas för högläsning vid systrarnas gemensamma måltider. Några översättningar i modern mening var det inte fråga om utan omarbetningar, s.k. parafraser och utläggningar av de latinska verken.
Till den sällsynta gruppen medeltida autografer hör förutom Birgittas utkast, en egenhändigt nedtecknad handskrift (A 58) av en prästbroder i det finska birgittinklostret i Nådendal, Jöns Budde, (kallad Finlands förste skriftställare och översättare), samt en handskrift (X 502) av Vadstenamunken och biskopen Peder Månsson (f. ca 1465, d. 1534).

Profana handskrifter

Sveriges profana medeltidslitteratur är i Kungl. biblioteket representerad genom samlingsvolymer som innehåller riddarromaner och rimkrönikor, sagor och legender, skämtdikter och annan förströelselitteratur. De är alla handskrifter på papper, mestadels från andra hälften av 1400-talet, eller början av 1500-talet. Några är uppkallade efter sina forna ägare: ”Fru Märtas bok” (D 4 a), ”Fru Elins bok” (D 3), eller efter en person som varit verksam som skrivare i handskriften: ”Spegelbergs bok” (D 2; Hans Spegelberg var kansler hos biskop Hans Brask i Linköping, och handskriften ingick i dennes bibliotek). Många texter är översättningar, som t.ex. Eufemiavisorna, tre versromaner på versmåttet knittel, i översättningar från början av 1300-talet. Dessa romaner har fått sitt namn av att översättningarna har tillkommit på initiativ av den norska drottningen Eufemia. Det finns även originalarbeten såsom Erikskrönikan - det äldsta mera omfångsrika litterära verket i Sverige och Karlskrönikan som är bevarad i en originalhandskrift (D 6).

Norge och Island

Kungl. bibliotekets samling av de medeltida isländska och norska, de s.k. norröna handskrifterna är betydande. De flesta av dem kom till Sverige under stormaktstiden på 1600-talet, då man började intressera sig för den isländska litteraturen, som betraktades som källa till kunskapen om Sveriges forntid. De första isländska handskrifterna kom hit under kriget mot Danmark 1658, då de förnämsta volymerna i den danske boksamlaren Jörgen Seefeldts bibliotek togs som krigsbyte. De flesta inköptes emellertid av islänningen Jón Eggertsson, som på Antikvitetskollegiets uppdrag reste runt på Island under 1680-talet. Nästan alla den norröna litteraturens grenar finns företrädda i ett antal pergamenthandskrifter, som härrör från tiden omkring 1200 till 1400-talets början. Särskilt väl representerad är den historiska genren genom kungasagor - ”Bergsbók” (Isl. Perg. Fol. 1), Óláfs saga och Sverris saga (Isl. Perg 4:o 2 resp Isl. Perg. Fol. 8). De litterära sagorna möter vi i handskrifter med nedteckningar av Heiðarvíga saga och Gunnlaugs saga (Isl. Perg. 4:o 18), Þiðreks saga (Isl. Perg. Fol. 4) och Barlaams saga (Isl. Perg. Fol. 6). Vidare finns här den s.k. Isländska homilieboken från omkring år 1200 (Isl. Perg. 4:o 15), den äldsta bevarade fullständiga handskriften på isländskt språk. Här finns också legendsamlingar (Isl. Perg. Fol. 2), biskopssagor (Isl. Perg. Fol. 5), rímur, det vill säga vidlyftiga berättande dikter, indelade i sångknippen, samt ett stort antal laghandskrifter. Vissa handskrifter är illuminerade, som Nikolaus saga erkibiskups (Isl. Perg. 4:o 16) från omkring 1400 som innehåller en bild av ett vattenfall - den första nordiska naturskildringen.

Danmark

De danska medeltida handskrifterna på Kungl. biblioteket är färre till antalet än de norröna, men de är också av största värde. I Kungl. bibliotekets samling finns lagböcker, uppbyggelseskrifter, bönböcker, skönlitterära verk och medicinska texter. Den äldsta uppteckningen av Skånelagen och Skånska Kyrkolagen (B 74) från ca 1250 - den äldsta kända danska boken - är den stora rariteten. Bland skönlitterära verk finns versifierade riddarromaner från omkring 1500 (K 4, K 47), Karl Magnus Krønike (Vu 82) - ”Børglumhandskriften” skriven 1480 för biskopen i Børglum (Vu 82) - och Mandevilles Rejse (M 307). Den sistnämnda är en mycket populär reseroman, av vilken denna handskrift är den enda bevarade medeltida danska översättningen, nedtecknad 1459 av franciskanerbrodern i Næstved Ole Jakobsen. Han har troligen även skrivit Det gammeldanske Dyrerim, som är en samling moraliserande dikter, kända endast i denna avskrift i Kungl. biblioteket (K 46). Till bibliotekets samling hör även den äldsta uppteckningen av Henrik Harpestrengs två örtaböcker i en fragmentarisk samlingshandskrift från omkring 1300 (K 48).
De danska handskrifterna fördes till Sverige huvudsakligen efter kriget mot Danmark 1658. Några inköptes av Magnus Gabriel De la Gardie och kom så småningom till Kungl. biblioteket.

Senast uppdaterad: 2015-07-03
Innehållsansvar: Patrik Granholm, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

Antikvitetskollegium (Wikipedia)

Hill Monastic Manuscript Library

Digitaliserade nordiska handskrifter i World Digital Library

Äldre Västgötalagen (B 59)

Fragment av Äldre Västgötalagen (B 193) 

Birgittaautografer (A 65)

Heliga Birgittas Uppenbarelser (A 5a)

Heliga Birgittas Uppenbarelser (A 5b)

Heliga Birgittas Uppenbarelser (A 33)

Jungfru Marie örtagård (A 12)

Bilder ur handskrifter

Detaljbild av initial
B 59

Initial
B 50

Illustrerad initial
B 172

Initial och text
A 5a

Initial (A)
A 12

Initial (S) med text
Isl. Perg. 4:18

Text och bel av bandet
Isl. Perg 4:o 15

Text och dekoration
Vu 82

Sveriges nationalbibliotek