2011-09-16

Forskningsdata inom humaniora och konstnärliga vetenskaper - open access

Hur ska man öka tillgängligheten av forskningsdata inom humaniora och konstnärliga vetenskaper? Ett projekt som vill belysa detta har nyligen slutrapporterats.

Var och hur forskningsdata ska lagras, vilka delar kan publiceras som open access, hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk Nationell Datatjänst och slutligen hur koppling bör ske mellan publikation och tillhörande forskningsdata, är frågor projektet har ställt sig.

Forskare positiva till forskningsdata open access

Ett 20-tal intervjuer med forskare har utförts inom ramen för projektet. Några kärnfrågor återkommer: När i forskningsprocessen aktualiseras datafrågorna, vem äger rätten till forskningsdata, vad är det faktiska värdet av att tillhandahålla data?

Generellt finns bland forskarna en i huvudsak positiv attityd till att lagra och tillgängliggöra forskningsdata open access.

Enhetliga lagringssystem efterlyses

Idag lagras data ofta på en mängd olika sätt, i många fall även inom ett och samma forskningsprojekt. Som exempel nämns egna hemsidor, olika former av portabla lagringsmedia, institutionens servrar, externa portaler och nätverk, sociala nätverk som YouTube. Här efterlyser man befintliga, enhetliga system, liksom stöd – både tekniskt och policymässigt, vad beträffar upphovsrätt och tillgång

Stor mängd dataformat

Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper utgörs av en mycket stor mängd dataformat. En annan kritisk fråga i sammanhanget är själva datamängden.

Vision

Projektet analyserar ett antal exempel på data från stora projekt och formulerar en vision i tre punkter.

En detaljerad, realistisk och hållbar plan för lagring och bevaring, liksom för det framtida tillgängliggörandet av forskningsdata utarbetas och dokumenteras redan vid ett forskningsprojektets start.

Forskningsbiblioteken (i samarbete med andra aktörer, såsom universitets- och högskolearkiven, Kungliga biblioteket och Svensk nationell datatjänst) tillhandahåller såväl kompetensmässigt stöd som fungerande teknisk infrastruktur för hantering av forskningsdata. Denna hantering omfattar beskrivning, bearbetning, lagring och
tillgängliggörande.

Uppbyggandet av en infrastruktur, omfattande system, rutiner och standarder för insamling, beskrivning och lagring av forskningsdata samt sammanlänkning med publikation ska finnas. I denna infrastruktur ingår även system för att på ett persistent sätt kunna identifiera data sets, samt möjliggöra delning av information och data mellan
olika system.  

Projektet har genomförts i samarbete mellan universiteten i Göteborg, Linköping och Lund, Malmö högskola samt Svensk Nationell Datatjänst (SND) vid Göteborgs universitet.

Läs hela rapporten   

Innehållsansvar: Jan Hagerlid , e-post: fornamn.efternamn@kb.se