2009-08-27

Open Access lönsamt för samhället

Vad skulle det kosta att lägga om hela den vetenskapliga publiceringen i ett land till Open Access? Vilka besparingar och vinster kan man göra på en sådan omställning?

En grupp forskare ledda av professor John Houghton från Centre for Strategic Economic Studies, Victoria University i Melbourne, har genomfört ett antal sådana studier. En rapport presenterades i juni som jämförde resultaten från studier för Storbritannien, Nederländerna och Danmark.

Forskargruppen beräknar att ett system med OA-tidskrifter med författaravgifter skulle ge nettobesparingar på 70 miljoner Euro årligen i Danmark, 133 miljoner Euro i Nederländerna och 480 miljoner Euro i Storbritannien.

Kort om analysen

Analysen baserar sig på en mycket utvecklad modell av hela det vetenskapliga publikationssystemet med kostnader beräknade för alla aktiviteter, även till exempel forskares läsning, skrivande och medverkan i tidskrifter. Kostnader har beräknats utifrån en omfattande analys av tillgängliga data. Beräkning av besparingar baseras på olika scenarier där man överlag valt försiktiga slutsatser. Hela modellen och beräkningsunderlagen är öppna för insyn.

Samhälleliga vinster

En intressant nyhet är att man även beräknar samhälleliga produktivitetsvinster av en förbättrad tillgång till Forskning och Utveckling, FoU. Man sätter den samhälleliga avkastningen av FoU i form av ökad tillväxt till 20 %, baserat på en sammanvägning av slutsatserna från tidigare forskning. Därefter analyserar man hur Open Access kan underlätta användningen av FoU och hävdar att det lågt räknat borde medföra en ökning av den samhälleliga avkastningen av FoU med 5 %. Utfallet i reda pengar vid olika procentsatser redovisas.

Med en femprocentig ökning av avkastningen beräknas Danmark göra en samhällelig vinst på 40 miljoner Euro per år, Nederländerna 78 miljoner Euro och Storbritannien 250 miljoner Euro.

Kostnadsnytta i olika scenarier

Sedan gör man en kostnadsnyttoanalys av Open Access i olika modeller, dels för ett system där all forskning publiceras i OA-tidskrifter, dels för ett system där all forskning läggs ut i öppna arkiv. För varje alternativ ställs kostnader efter besparingar mot vinster. Därvid beräknar man utfall för en 20-årsperiod under olika förutsättningar;

  • att OA genomförs enbart i ett land respektive genomförs samtidigt globalt,
  • att man har en övergångsperiod innan de samhälleliga vinsterna med den ökande tillgängligheten tas hem (10 år)  respektive en ”steady state”-modell där vinsterna tagits hem från år ett.

Slutsatserna är mycket intressanta. Även om man räknar med en övergångsperiod och med OA bara i ett land skulle nyttan vara minst dubbelt så stor som kostnaden. Beräknar man däremot för en ”steady state”-modell med global OA blir nyttan 7-9 gånger större än kostnaden.

Det är en komplicerad analys som vilar på många förutsättningar, vilka var och en givetvis kan diskuteras. Den stora förtjänsten är att analysen vidgar perspektivet från att enbart titta på mer eller mindre synliga kostnader i dagens system, till att ta ett helhetsgrepp om både totala kostnader och samhälleliga vinster. För en meningsfull diskussion om för- och nackdelar med Open Access på längre sikt är detta absolut nödvändigt!

De olika ländernas rapporter och övrigt material finns tillgängligt på Victoria University´s webbplats.  


  /Jan Hagerlid


 

Innehållsansvar: Jan Hagerlid , e-post: fornamn.efternamn@kb.se