Viktiga årtal i KB:s historia
1483: Den första boken trycks i Sverige, Dialogus creaturarum moralizatus, en allegorisk uppbyggelseskrift på latin. KB äger två exemplar.
1500-talet: Vasakungarnas boksamlingar blir grunden till KB:s samlingar. Biblioteket är inrymt i slottet Tre Kronor. Den första förteckningen över böcker i kunglig ägo är daterad till 1568.
1611: Den förste kungliga bibliotekarien, Johannes Bureus, utnämns.
1649: Djävulsbibeln (Codex gigas eller Jätteboken) kommer till KB som en del av krigsbytet från Trettioåriga kriget.
1661: En ny lag om pliktleverans gör tryckare skyldiga att leverera minst ett exemplar av varje skrift till KB innan skriften sprids.
7 maj 1697: Vasaslottet Tre Kronor brinner. Tre fjärdedelar av KB:s bestånd blir lågornas rov.
1768: KB kan äntligen flytta in i det nybyggda Stockholms slott.
1871: I juli läggs grundstenen till en ny biblioteksbyggnad i Humlegården. Drivande kraft var KB:s mest namnkunnige chef genom tiderna: Gustaf Edvard Klemming (chef 1865-1890).
1874-1882: August Strindberg tjänstgör som amanuens på KB.
9 november 1877: KB blir ett självständigt ämbetsverk och Sveriges nationalbibliotek.
2 januari 1878: KB-byggnaden i Humlegården öppnar för allmänheten. Arkitekt: F. Gustaf A. Dahl.
1928: De två flyglarna i öst och väst med Axel Anderberg som arkitekt öppnar.
1952/1953: KB får ansvar för landets löpande nationalbibliografi.
1952-1976: KB fungerar också som humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek för Stockholms högskola (från 1960 universitet).
1956-1976: Biblioteket byggs om och till i etapper. Det första underjordiska magasinet tillkommer. Arkitekt: Carl Hampus Bergman.
1972: Biblioteksdatasystemet LIBRIS tas i drift och används för samkatalogisering.
1979: KB börjar mikrofilma alla svenska dagstidningar.
1988: BIBSAM inrättas, då med namnet Kungl. bibliotekets sekretariat för nationell planering och samordning.
1992-1997: Den hittills mest omfattande om- och tillbyggnaden av KB genomförs. Två underjordiska bokmagasin på vardera 9 000 m2 tillkommer. Arkitekter: BSK Arkitekter AB och Jan Henriksson Arkitektkontor. Konstnärlig utsmyckning: Einar Höste (utomhus parksidan), Sivert Lindblom (utomhus entrésidan) och inomhus Harald Lyth, samt Nils G. Stenqvist.
1997: Webbinsamlingen Kulturarw3 påbörjas.
1997: Enligt regeringsbeslut blir forskningsbibliotekens gemensamma katalogdatabas fritt tillgänglig på webben genom LIBRIS webbsök.
1998: Första centrala avtalen om e-tidskrifter sluts.
1999: KB:s lokala bibliotekssystem, Regina, tas i bruk.
15 januari 2004: SOU 2003:129, KB - ett nav i kunskapssamhället presenteras.
