Viktiga årtal i KB:s historia

1483: Den första boken trycks i Sverige, Dialogus creaturarum moralizatus, en allegorisk uppbyggelseskrift på latin. KB äger två exemplar.

1500-talet: Vasakungarnas boksamlingar blir grunden till KB:s samlingar. Biblioteket är inrymt i slottet Tre Kronor. Den första förteckningen över böcker i kunglig ägo är daterad till 1568.

1611: Den förste kungliga bibliotekarien, Johannes Bureus, utnämns.

1649: Djävulsbibeln (Codex gigas eller Jätteboken) kommer till KB som en del av krigsbytet från Trettioåriga kriget.

1661: En ny lag om pliktleverans gör tryckare skyldiga att leverera minst ett exemplar av varje skrift till KB innan skriften sprids.

7 maj 1697: Vasaslottet Tre Kronor brinner. Tre fjärdedelar av KB:s bestånd blir lågornas rov.

1768: KB kan äntligen flytta in i det nybyggda Stockholms slott.

1871: I juli läggs grundstenen till en ny biblioteksbyggnad i Humlegården. Drivande kraft var KB:s mest namnkunnige chef genom tiderna: Gustaf Edvard Klemming (chef 1865-1890).

1874-1882: August Strindberg tjänstgör som amanuens på KB.

9 november 1877: KB blir ett självständigt ämbetsverk och Sveriges nationalbibliotek.

2 januari 1878: KB-byggnaden i Humlegården öppnar för allmänheten. Arkitekt: F. Gustaf A. Dahl.

1928: De två flyglarna i öst och väst med Axel Anderberg som arkitekt öppnar.

1952/1953: KB får ansvar för landets löpande nationalbibliografi.

1952-1976: KB fungerar också som humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek för Stockholms högskola (från 1960 universitet).

1956-1976: Biblioteket byggs om och till i etapper. Det första underjordiska magasinet tillkommer. Arkitekt: Carl Hampus Bergman.

1972: Biblioteksdatasystemet Libris tas i drift och används för samkatalogisering.

1979: KB börjar mikrofilma alla svenska dagstidningar.

1988: Bibsam inrättas, då med namnet Kungliga bibliotekets sekretariat för nationell planering och samordning.

1992-1997: Den hittills mest omfattande om- och tillbyggnaden av KB genomförs. Två underjordiska bokmagasin på vardera 9 000 m2 tillkommer. Arkitekter: BSK Arkitekter AB och Jan Henriksson Arkitektkontor. Konstnärlig utsmyckning: Einar Höste (utomhus parksidan), Sivert Lindblom (utomhus entrésidan) och inomhus Harald Lyth, samt Nils G. Stenqvist.

1997: Webbinsamlingen Kulturarw3 påbörjas.

1997: Enligt regeringsbeslut blir forskningsbibliotekens gemensamma katalogdatabas fritt tillgänglig på webben genom Libris webbsök.

1998: Första centrala avtalen om e-tidskrifter sluts.

1999: KB:s lokala bibliotekssystem, Regina, tas i bruk.

15 januari 2004: SOU 2003:129, KB - ett nav i kunskapssamhället presenteras.

Senast uppdaterad: 2016-04-18
Innehållsansvar: Åsa Edström, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek