Aktuella projekt och uppdrag

E-böcker via Libris

Regeringen har gett KB i uppdrag att tillgängliggöra e-böcker via Librissystemen gentemot det allmänna biblioteksväsendet. E-boksprojektet är en del av uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Uppdraget, som tilldelats särskilda medel, är en fortsättning på tidigare försöksverksamhet, vilken slutrapporterades till Kulturdepartementet under 2015.

E-boksprojektet inledde med kunskapsinhämtning och samverkans- och resursplanering. En kartläggning av läsarnas och bibliotekens behov kommer att genomföras under våren och ligga till grund för vision och effektmål. Det övergripande målet är att ta fram en nationell lösning för tillgängliggörande av fria och licensierade e-böcker via Libris, som är väl förankrad hos folk- och forskningsbiblioteken och deras användares behov. Projektet genomförs med agila metoder och i nära samverkan med läsarna, forsknings- och folkbiblioteken, medieleverantörer och andra relevanta aktörer. E-boksprojektet kommer att samverka med arbetsgruppen för nationell biblioteksstrategi på KB samt med SKL, som har ett pågående förhandlingsarbete kring de licensierade e-böckerna.

Uppdraget kommer att slutrapporteras under 2019. 

Om e-böcker i Librisbloggen

Mer information: Miriam Björkhem, KB

Libris XL

KB har under flera år arbetat med ett stort utvecklingsprojekt som går under namnet Libris XL. Utvecklingen syftar till att förnya Libris systemarkitektur på ett genomgripande sätt. Den nationella katalogen har under lång tid baserats på den kommersiella plattformen Voyager. Både som arbetsverktyg och databas är Voyager numera föråldrad och inte anpassad för stora dataflöden eller nya format vilket innebär betydande begränsningar i hur vi kan utnyttja modern teknik.

Ny systemarkitektur och ny informationsmodell

Att endast bygga nya gränssnitt löser inte de svårigheter som är associerade till problem i källorna. I arbetet med Libris XL ingår förutom en ny systemarkitektur också ett omfattande arbete med en helt ny informationsmodell baserad på principer för länkade data och den öppna standarden RDF [1]. Vi lämnar därmed det biblioteksspecifika MARC21 som internt beskrivningsformat.

Den nya informationsmodellen hanterar bättre de ökande användningskrav som ställs på bibliografisk data genom att i grunden utgå från entiteter och relationer. Den gör även  informationen direkt återanvändbar i en större kontext, på webben. Datamodellen möjliggör effektivisering av arbetsflöden, genom entydiga definitioner och minskad repetition. Detta innebär bättre stöd vid utveckling av nya typer av tjänster och applikationer, där ett nytt katalogiseringsverktyg samt auktoritetshantering är exempel på påbörjade initiativ.

På detta sätt kan vi bidra till ökat informationsutbyte med andra aktörer både inom och utanför bibliotekssektorn, för att tillhandahålla bättre och mer intuitiva tjänster till bibliotekens besökare och till allmänheten.

Utvecklingen av Libris XL består i huvudsak av tre större komponenter:
1. Plattform och infrastruktur för lagring och indexering baserade på principer för länkade data.
2. Metoder för att lyfta existerande data till standardiserade beskrivningsmodeller och vokabulär samt återkonvertering till MARC21 för att stödja de system som idag endast hanterar MARC.
3. Tjänster för sökning, visning och redigering (katalogisering, kurering, länkning, berikning) samt hantering av nya arbetsflöden.

Utveckling och driftsättning

Övergången är planerad att ske första veckan 2018. Från den 2 januari och en vecka framåt då själva skiftet sker, kommer endast Libris webbsök att vara tillgängligt. Tester av katalogverktyget pågår och ett iterativt arbete av förbättringar fortgår löpande.

Vi har lanserat en tidig version av vår kommande plattform för delad grunddata (auktoriteter och övriga definitioner), kallad id.kb.se där ämnesorden är första steget. Följ gärna vårt arbete på Librisbloggen. Libris XL utvecklas av KB och finns tillgänglig som Open Source. De github repositories som används i utvecklingsarbetet ligger öppna;

Libris XL, (öppet repository för utveckling av katalogbackend)
Whelk-Core (öppet repository för kärnfunktionalitet)
LXLViewer, (öppet repository för utveckling av id.kb.se och katalogiseringsverktyg)
Definitions, som innehåller grundläggande metadata

[1] http://www.w3.org/TR/2014/NOTE-rdf11-primer-20140225/

Innovation and Inertia. Fredrik Klingwall, Niklas Lindström och Markus Sköld, Kungliga biblioteket. Presentation från ELAG 2016, 6-9 juni, Köpenhamn

Om Libris XL i Librisbloggen

Mer information: Anna Berggren, Libriskoordinator, KB

Koha

Allt fler bibliotek börjar undersöka system som är utvecklade med öppen källkod. Det betyder att koden är tillgänglig för den som vill använda och vidareutveckla utan att behöva betala en licensavgift till kodens ägare, som man gör för kommersiella system. Ofta byggs en gemenskap, ett community, upp i vilket användare, bibliotek och företag tillsammans bidrar till utvecklingen av systemet. För bibliotek som väljer detta innebär det att de inte är beroende av en kommersiell leverantör för sitt verksamhetskritiska system och de får dessutom större kontroll över sitt data. Utvecklingen förs även närmare bibliotekets användare och biblioteket har större möjlighet att påverka utvecklingen av systemet.

Kungliga biblioteket har i sitt uppdrag att verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. Det innebär bland annat att undersöka möjligheterna med öppen programvara och att bidra till att underlätta för svenska bibliotek att välja en öppen infrastruktur.

Sedan 2013 har Kungliga biblioteket bidragit med projektmedel, främst till Regionbibliotek Halland, i syfte att skapa ett exempelbibliotek för andra intresserade att studera och utgå från i sina egna överväganden. Regionbibliotek Halland valde för detta syfte att implementera open source systemet Koha i Hylte. Flera svenska bibliotek har sedan dess valt Koha som bibliotekssystem. Från ett nationellt perspektiv finns det flera aspekter som är intressanta att undersöka närmare i användningen av open source system, och på grund av de val svenska bibliotek gjort är det Koha som just nu är den praktiska tillämpningen. 

Koha är ett brukbart alternativ tillsammans med fria poster från Libris. Koha är i dagsläget centrerat till Marc-formatet, och sparar internt bibliografiska data i MarcXML. Att möjliggöra för Koha att utöver Marc också kunna hantera andra metadataformat i allmänhet, och RDF i synnerhet, vore ur ett nationellt perspektiv en önskvärd utveckling. Detta eftersom det skulle gå i samklang med utvecklingsdragen i Libris XL och potentiellt möjliggöra en bättre överföring av poster från Libris. En sådan utveckling skulle även visa på möjligheterna med öppen länkad data i lokala bibliotekssystem, vilket kan ge positiva spin-off effekter gentemot utvecklingen av andra (även propriertära) system.

Under 2016 har Kungliga biblioteket investerat nationella utvecklingsmedel i ett projekt där möjligheterna att Koha även ska stödja RDF undersökts. Projektet ska synligöra möjligheterna med RDF i Koha och leds av Stockholms universitets bibliotek.

Svenska Kohanätverket

Mer information: Anna Berggren, Libriskoordinator, KB och Andreas Mace Hedström, Stockholms universitetsbibliotek

SwePub

Som en följd av uppdraget från regeringen samverkar KB med Vetenskapsrådet (VR) och med lärosätena genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i utvecklingen av SwePub. Syftet är att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Projektet har tagit fram en ”verktygslåda” för beskrivning av vetenskaplig output: Svensk indelning av vetenskaplig output 2015, SwePub MODS formatspecifikation v 2.6 och Nationella riktlinjer för beskrivning av vetenskaplig output v1.2. Under hösten 2015  och våren 2016 har tjänsten SwePub för analys och bibliometri vidareutvecklats med analytiker/bibliometriker och bibliotekarier som målgrupper i första hand. Projektet har även tagit fram SwePubs lathund för databearbetning i tjänsten för att stödja validering och kvalitetssäkring av metadata. Tjänsten ska stödja dels utsökningar till statistiska analyser, dels bearbetning och kvalitetssäkring av metadata. De faktiska bibliometriska analyserna görs i andra system, metadata från SwePub ska fungera som underlag för dessa. Inom ramen för projektet har det även förts arbete kring upprättande av ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler för kvalitetssäkring av metadata om publiceringskanaler.

Projektet startade i januari 2014 och avslutade den första etappen i juni 2015 och fortsatte i en andra etapp under hösten 2015. Etapp 3 genomfördes under 2016. Från och med 2017 tilldelas KB ett årligt anslag för vidareutveckling och förvaltning av SwePub och därmed går projektet över till reguljär drift och förvaltning under 2017.

Projektets styrgrupp utgörs av medlemmar från SUHF, VR och KB. Till SwePub finns en referensgrupp med expertkompetenser på ca 10-15 personer. Aktuell information om hur projektet fortskrider publiceras i Librisbloggen.

Om SwePub i Librisbloggen

Mer information: Tuia Drake, KB

Senast uppdaterad: 2017-05-24
Innehållsansvar: Helena Forssblad, e-post: fornamn.efternamn@kb.se