Underindelningar

Fria underindelningar

Med fria underindelningar menas underindelningar och formämnesord som kan användas av katalogisatören utan att kombinationen av huvudord och underindelning återfinns i Svenska ämnesord. De fria underindelningar som får användas återfinns i den Alfabetiska listan. De fria allmänna underindelningarna finns också med i databasen Svenska ämnesord med anmärkningen "även underindelning" eller "underindelning".

Till varje fri underindelning hör en anvisning om hur underindelningen ska användas. De flesta fria underindelningar är knutna till vissa typer av ämnesord och kan bara användas under dessa. Några kan användas under alla typer av ämnesord. I listan anges användningsområde för varje underindelning.

Det finns olika kategorier av fria underindelningar:

• Allmänna underindelningar
• Underindelningar under grupper och etniska grupper
• Geografiska underindelningar
• Kronologiska underindelningar
• Formämnesord
• Underindelningar under personer
• Underindelningar under institutioner

Bundna underindelningar

Bundna underindelningar har inget allmänt generellt tillämpningsområde. De är knutna till ett eller flera ord och de får inte användas under andra ord. Godkända kombinationer av huvudord och underindelning finns alltid med i Svenska ämnesord.

Kommentar: De underindelningar som finns i Svenska ämnesord i dag är till största delen inte bundna underindelningar, utan rester från det ursprungliga registret, men vi arbetar med att rensa i databasen.

Allmänna underindelningar

Allmän underindelning: underindelning som uttrycker annan begränsning av eller bestämning till ämnet än tid och plats, t.ex. en aspekt på ämnet.

Som huvudregel gäller att det bara går att använda en allmän underindelning i varje ämnesordssträng:

Om ett ämne behandlas ur flera olika synvinklar måste man göra flera ämnesordssträngar:

Det finns dock undantag när man kan ha två allmänna underindelningar i samma ämnesordssträng. Det är när båda underindelningarna hör samman och tillsammans bidrar till att specificera huvudordet. Denna typ av flerledade underindelningar återfinns i listan över godkända, fria underindelningar och i databasen Svenska ämnesord. Särskilda regler gäller för underindelningen - historia, som fritt får användas tillsammans med andra underindelningar:

Använd inte underindelningar som uttrycker en ämnesaspekt som redan finns implicit i huvudordet. Ämnesordet Känslor underindelas t.ex. inte med - psykologiska aspekter, eftersom ämnesområdet för känslor är just psykologi. På samma sätt underindelas inte Gudstjänsten med - religiösa aspekter.

Geografiska underindelningar

Geografiska underindelningar får användas efter alla ämnesord om inget annat anges. Geografisk underindelning placeras efter allmän underindelning men kan också följa direkt efter huvudordet om ingen allmän underindelning använts.

Observera dock att många av ämnesorden inte är meningsfulla att underindela geografiskt, t.ex. Känslor, Intelligens, Nirvana. Man använder inte heller geografiska underindelningar som uttrycker en geografisk begränsning som implicit redan uttrycks med ämnesordet.

Direkt och indirekt underindelning

Geografisk underindelning kan göras på två olika sätt, direkt eller indirekt. Direkt geografisk underindelning görs när det geografiska begreppet är ett land eller större geografisk enhet:

Direkt geografisk underindelning tillämpas också för platser och geografiska fenomen som har sin utbredning i mer än ett land, t.ex. historiska kungadömen och riken, bergskedjor och hav:

Direkt geografisk underindelning görs också för ett antal öar som är belägna långt ifrån det land de hör till. Vägledande för vilka öar som ska behandlas på detta sätt är SAB:s klassifikationssystem och Dewey Decimal Classification, där dessa öar har klassifikationskoder som inte är hierarkiskt underordnade det land de hör till:

Indirekt geografisk underindelning görs för platser och geografiska fenomen som helt och hållet ligger i ett land. Namnet på landet skjuts då in före det mer precisa geografiska ämnesordet:

Vid indirekt geografisk indelning används alltid platsers och områdens nuvarande landtillhörighet:

När verket behandlar två eller flera geografiska företeelser görs en ämnesordssträng för varje enskilt begrepp:

Ämnesord för företeelser som i sig är begränsade till ett land behöver normalt inte få geografisk underindelning för landet. Observera dock att verk som behandlar dessa företeelser ur ett mer begränsat geografiskt perspektiv alltid indexeras med indirekt geografisk underindelning och därmed får underindelningen för landet i ämnesordssträngen:

Sverige

För litteratur om Sverige används:

1. Enbart Sverige (allmänna framställningar om hela Sverige).
2. Sverige + landskap eller annat område, t.ex. län eller stift (för kyrkohistoria), för verk som behandlar ett område mindre än hela Sverige.
3. Sverige + ort.
4. För verk om städerna Stockholm och Göteborg används alltid konstruktionen Sverige - Stockholm och Sverige - Göteborg. Dessa orter ersätts inte av en landskaps- eller länsbeteckning.

Komplettera posterna om särskilda orter med ett geografiskt ämnesord i 651 på orten.

Föredra alltid konstruktionen Sverige + landskap framför Sverige + ort. Komplettera posterna om särskilda orter med ett geografiskt ämnesord i 651 för orten. Denna ort kan vara en by, socken, stad etc.

För vissa företeelser som förknippas med städer snarare än med landskap är det dock naturligt att välja Sverige + ort. Stad eller kommun är den lägsta nivån för orter i en geografisk underindelning.

(siffrorna inom parentes visar vilken regel som tillämpats)

Se även avsnittet om Geografiska namn som ämnesord.

i utlandet

Frasen - i utlandet är en geografisk underindelning som används under allmänna ämnesord för verk som behandlar en företeelse eller en etnisk grupp utanför dess ursprungsland när företeelsen eller gruppen spridits till fler länder än tre och dessa länder inte kan sammanföras med ett vidare geografiskt begrepp. När företeelsen rör tre länder eller färre görs en ämnesordssträng för varje land. 

Kronologiska underindelningar

De kronologiska underindelningarna används mest inom samhällsvetenskaperna och de humanistiska ämnena och framför allt inom ämnet historia. Kronologiska underindelningar används för att uttrycka en tidsaspekt på det ämne som verket behandlar och som inte framgår av någon annan del av ämnesordet. De används bara för framställningar med uttalat historiskt perspektiv och inte för att ange verkets publiceringstid. Ämnesordssträngarna innehåller ofta den allmänna underindelningen - historia.

Se även Kronologiska ämnesord och Underindelning med historia.

De kronologiska underindelningarna kan utformas på tre olika sätt. Vilken typ av underindelning som ska användas bestäms utifrån det verk som indexeras, men de tre metoderna nedan anges i prioriteringsordning.

• Fria kronologiska underindelningar
• Bundna kronologiska underindelningar under enskilda länder.
• Fritt formulerade kronologiska underindelningar grundade på det verk som indexeras.

Fria kronologiska underindelningar

De fria kronologiska underindelningarna kan användas under alla typer av ämnesord. De återfinns på en särskild lista. Denna lista innehåller bestämda århundraden, decennier och några tidsperioder uttryckta med ord t.ex. renässansen och medeltiden. Vissa vanliga tidstillägg har ospecificerad startpunkt, t.ex. före 1500, eller ospecificerad slutpunkt, t.ex. 1945-. Använd i första hand underindelningar från listan Fria kronologiska underindelningar.

En ämnesordssträng kan innehålla upp till tre kronologiska underindelningar. Vanligast är att lägga flera århundraden eller flera decennier. Om framställningen omfattar en längre period använder man en vidare kronologisk underindelning eller enbart underindelningen - historia.

Flera kronologiska underindelningar som inte utgör en sammanhängande tidsperiod kan dock inte kombineras i samma ämnesordssträng. Då görs en ämnesordssträng för varje kronologisk underindelning.

Bundna kronologiska underindelningar

De bundna underindelningarna är knutna till enskilda länders historia och kan användas för verk om dessa länder eller företeelser inom dessa länder förutsatt att verket självt använder sig av denna tidsindelning. De historiska tidsperioderna för enskilda länder framgår av SAB:s klassifikationssystem under avdelning K och dessa kan användas som kronologiska underindelningar för respektive land. Vi kommer så småningom att föra in länderna med tidstilläggen i Svenska ämnesord.

Bundna kronologiska underindelningar för Sverige. Det finns även listor på bundna kronologiska underindelningar för andra länder.

Fritt formulerade kronologiska underindelningar

Om ingen av de två ovanstående metoderna ger en rättvisande bild av verket utformas den kronologiska underindelningen med utgångspunkt från det verk man indexerar.

Formämnesord

Formämnesorden beskriver verkens fysiska eller bibliografiska form. De talar om vad ett dokument är och inte vad som är dess ämne eller innehåll. Denna information kan ofta också återfinnas på andra ställen i katalogposten, ofta i form av olika koder. Vid indexsökningar tillför dock formämnesorden viktig information om det indexerade objektet.

Flera formämnesord kan behövas för att beskriva dokumentet. Vanliga kombinationer är t.ex. - bibliografi med - periodika, eller - biobibliografi med - lexikon. Det mer specifika läggs i allmänhet före det mer allmänna.

Formämnesorden kan i allmänhet också vara vanliga allmänna ämnesord eller allmänna underindelningar, t.ex. - periodika, - anekdoter, - kartor.

Se även Formämnesord.

Är man osäker på i vilken ordning formämnesorden och de andra underindelningarna ska sättas, kan man kontrollera det genom att att läsa strängen bakifrån. De två sistnämnda exemplen ovan blir då: "en periodiskt utkommande bibliografi över svenska doktorsavhandlingar" respektive "en bibliografi över periodika inom ämnet sjukvård".