Riktlinjer TGM

Genre- och formtermer (TGM II)

TGM II är först skriven för publikation i bokformat 1995; senaste revision juli 2004.

Tesaurusen består av mer än 650 termer för kategorier av fotografier, tryck, ritningar och andra bildmaterial. Nya termer läggs till regelbundet. Thesaurus for Graphic Material: Genre Physical Characteristic Terms  (TGM II) som utarbetades av Prints och Photographs Division Library of Congress med insatser från andra bildarkiv är den andra upplagan av Descriptive Terms for Graphic Materials: Genre and Physical Characteristic Headings (1986). Katalogiseringskoden för den första upplagan, gmgpc, har behållits. Namnet avspeglar dess roll som ett komplement till Thesaurus for Graphic Materials I: Subject Terms (TGM I).  Tesaurusens sökgränssnitt tillämpar Javaskript som inte alltid stöds av äldre browsers.

Utarbetad av Prints och Photographs Division, Library of Congress.

Från 2006-05-23 finns möjlighet att söka på ”kontrollnummer”. Kontrollnummer har lagts till varje post och är placerat i slutet av varje auktoritetspost.

Bakgrund

Tillgänglighet till grafiska material i bibliotek- och arkivsamlingar har ofta varit begränsad till sökning på innehåll och upphovsman. Trots att katalogposter ofta innehåller information om genre och form har forskare inte alltid haft tillgång till den informationen. En forskare som till exempel undersöker litografier kan vara tvungen att konsultera referenslitteratur för att få fram namn på grafiker som kan ha framställt litografier, sen söka i en bibliotekskatalog på konstnärernas namn och till slut gå igenom varje katalogpost för att hitta dem med litografier. En forskare som undersöker fotografiskt illustrerade böckers kulturella påverkan kan vara tvungen att förlita sig på några få publicerade bibliografier, interna kataloger, personalens minne och kunskaper och slumpmässiga upptäckter för att hitta exempel på sådana verk. Allteftersom grafiska samlingar växer och antalet katalogposter ökar står det klart att extra sökingångar  väsentligt skulle underlätta den forskning som sysslar med olika kategorier, framställningssätt och formgivningsaspekter på grafiskt material. [1]

Det behövdes en egen lista över standardiserade termer där katalogisatörer och forskare skulle kunna välja ord för indexering och sökning tillsammans med allmänt accepterade regler för hur termerna skulle användas som sökingångar. Den första utgåvan av Descriptive Terms for Graphic Materials: Genre and Physical Characteristic Headings (GMGPC) kom ut 1986. Innan dess hade bristen på en sådan lista och tillämpningsregler ställt till problem eftersom det finns så många olika typer av tekniker och olika slags bilder och därför att den stora gruppen användare har så skiftande kunskaper och erfarenheter. Medan en omfattande och ofta icke-kontrollerad vokabulär används i den beskrivande delen av katalogposten måste termerna för indexering vara kontrollerade. Att föra samman olika varianter av termer genom att ange en föredragen indexeringsterm underlättar inte bara katalogisatörens arbete utan gör även återsökningen mer effektiv. Till exempel kan den kontrollerade termen "torrplåtar" även samla ihop termerna  "silverbromgelatinnegativ", "glasplåtar" och "torrplåtsnegativ". Dessutom kan termerna för indexering av grafiska material användas effektivast om de presenteras inom ramen för en  tesaurus där relationerna mellan termerna slås fast och vägleder användarna.

Även om TGM II kan användas i en mängd katalogiseringssystem skapades den först och främst som svar på behovet hos de institutioner som använder MAchine-Readable Cataloging (MARC). I ”Proposals for Establishing Standards for the Cataloging of Rare Books and Specialized Research Materials in Machine Readable Form”, 1979 rekommenderade The Independent Research Library Association (IRLA) att MARC-formatet skulle utökas med två nya fält för termer som betecknar genre och form. 1980 godkändes fältet 655 för genreämnesord och 1984 godkändes fältet 755 för formämnesord. 1995 bestämdes att det inte fanns något behov av att behålla två separata datafält, och fältet 755 förklarades obsolet.  [2] Fält 655 för form/genre gäller nu för alla typer av material i USMARC Format for Bibliografic Data. [3]

The Standards Committee of Rare Books and Manuscripts Section of the Association of College and Research Libraries tillfrågades av IRLA om de ville utarbeta tesaurer  lämpliga för raritets- och specialsamlingar. På grund av avsaknaden av termer för indexering av bokillustrationer uppmanade kommittén personalen vid Prints and Photographs Division på Library av Congress att utvidga och integrera flera av avdelningens förteckningar över genre och form till en tesaurus som följer riktlinjerna som framtagits av The American National Standards Institute.[4] Detta resulterade i Descriptive Terms for Graphic Materials: Genre and Physical Characteristic Headings med 513 auktoriserade termer och 290 korshänvisningar. När den andra utgåvan, TGM II, närmade sig publicering i juni 1994 hade den 600 auktoriserade termer och 448 korshänvisningar, en ökning med 15 %.  I juli 2004 har den 660 huvudtermer.

Hänvisningar

  1. Helena Zinkham, Patricia D. Cloud, and Hope Mayo, "Providing Access by Form of Material, Genre, and Physical Characteristics: Benefits and Techniques," American Archivist 52, (summer 1989): 300-319. 
  2. The Library of Congress MARC Standards Office förberedde Discussion Paper no.82 (December 1994) för Machine-Readable Bibliographic Information Committee (MARBI) av American Library Association (ALA) där behovet av fältet 755 granskades. Denna debattskrift finansierades av the Bibliographic Standards Committee of the Rare Books and Manuscripts Section (RBMS) of the Association of College and Research Libraries Division (ACRL) of ALA och the Subject Analysis Committee (SAC) of the Cataloging and Classification Section of the Association for Library Collections and Technical Services (ALCTS). Diskussionen medförde att fältet 755 förklarades obsolet 1995. 
  3. USMARC Format for Bibliographic Data, utarbetat av Network Development och MARC Standards Office (Washington, D.C., Library of Congress, 1994). Innefattar riktlinjer för beskrivning av innehåll. Nya sidor och ersättningssidor ges ut regelbundet. 
  4. American National Standards Institute, Guidelines for Thesaurus Structure, Construction, and Use: Approved June 30, 1980 (New York, 1980), ANSI Z39.19-1980. Den nya standarden är National Information Standards Organization, Guidelines for the Construction, Format, and Management of Monolingual Thesauri (Bethesda, Md., 1994), NISO Z39.19 1994. 2003 lanserar NISO ett initiativ att revidera den ledande standarden för tesauruskonstruktion: ANSI/NISO Z39.19, Guidelines for the Construction, Format, and Management of Monolingual Thesauri.

Omfattning och syfte

I TGM II:s kontext betecknar genretermer bestämda kategorier av grafiskt material: en vedertagen typ av bilder (PORTRÄTT), utkikspunkt eller projektionsmetod (FÅGELPERSPEKTIV; PERSPEKTIVPROJEKTIONER) eller material för ett bestämt syfte  (ANNONSER; TÄVLINGSTECKNINGAR). Vissa anger egenskaper hos bildens upphovsman (ELEVARBETEN) eller publiceringens status eller publiceringstillfälle   (CENSURERADE VERK; NYÅRSKORT). Andra kategorier innefattar både ett ämne och en metod (ABSTRAKTA VERK; LANDSKAPSBILDER). Termer som betecknar konstriktningar och stilar ingår inte i denna definition av genre. Formtermer  betecknar grafiska material utifrån framställningsprocesser och tekniker (FOTOGRAFIER PÅ ALBUMINPAPPER), stadier och versioner (PROVTRYCK; REPRODUKTIONER), vilka instrument och verktyg som använts (PINNHÅLSKAMERAFOTOGRAFIER; AIRBRUSH-BILDER), märken och stämplar (VATTENMÄRKEN), form och storlek (RULLAR; MINIATYRBILDER) samt andra fysiska aspekter av grafiska material.

TGM II:s termer är

  • tillämpliga på tvådimensionella, huvudsakligen illustrerade, grafiska material (såsom tryck, fotografier, teckningar och efemärt tryck) vare sig de utgör en del i en bok eller ingår i en samling av handskrifter, grafik eller någon annan samling
  • tillämpliga på vissa icke-illustrerade och tredimensionella material som är vanliga i grafiska samlingar, t.ex. visitkort och askar för fotografier
  • lämpliga för material som är vanliga i allmänna grafiska samlingar på forskningsbibliotek, historiska sällskap och föreningar. (Därför finns det fler termer för fotografier och historiska tryck än för konstnärliga tryck, teckningar och målningar. Det finns få termer för audiovisuellt undervisningsmaterial.) 

TGM II:s termer skall

  • främja forskning rörande en särskild genre eller tekniks utveckling och spridning
  • underlätta återvinning av information om olika aspekter av sådana grafiska material som ofta efterfrågas av dem som vill förstå hur en viss teknik används
  • underlätta urval av material för utställningar och visningar
  • bidra till bevarande av samlingar, eftersom den fysiska hanteringen blir mindre till följd av att katalogen ger mer utförliga uppgifter
  • underlätta hanteringen av samlingar. Katalogen kan t.ex. ge den nödvändiga informationen för beräkning av antal glasnegativ som ägs av en institution
  • vara till hjälp vid katalogisering, eftersom precisering av teknik eller format kan hjälpa till att datera eller identifiera en bild
  • göra katalogisering mer konsekvent och uppmuntra specificitet genom att tillhandahålla standardiserad terminologi på ett lättillgängligt sätt
  • vara till hjälp för institutioner som vill sprida information om sina samlingar via olika databaser och informationssystem.

Genre- och formtermer kan underlätta för studenter som studerar litografi att hitta exempel på litografier. Sökningen skulle till och med kunna begränsas till litografiska affischer tryckta i Tyskland mellan 1900 och 1920. En forskare kan också genom att använda genre- och formämnesord snabbt hitta fotografiskt illustrerade böcker.

Syntax och struktur

I enlighet med standarder för tesauruskonstruktion betecknar termer entydiga begrepp. Vanligtvis används substantiv i pluralis eller om ämnesordet är en fras används naturligt språk. Engelska ord följer amerikansk stavningspraxis. NISO:s standard för tesaurusar föreslår att alla homonymer får ett parentestillägg för att särskilja ord som har samma stavning men olika betydelser.

  • Exempel:
    BOKMÄRKEN (glansbilder)
    BOKMÄRKEN (bokmarkerare)

Således förses tesaurustermer från och med den andra upplagan med ett särskiljande tillägg inom parentes. De flesta valdes genom konsensus i WGFGV. [1] Flera parentestillägg kommer troligen att läggas till allteftersom WGFGV fullföljer sin genomgång av termer.

Strukturen hos tesaurusen är tänkt att hjälpa både katalogisatörer och forskare att välja den eller de termer som är mest lämpliga vid indexering och sökning. Termerna är alfabetiskt ordnade och fileras enligt ord för ord principen. Förklarande anmärkningar (här kallade ”allmänna anmärkningar”) definierar termerna i tesaurusens sammanhang. Relationer anges genom bruket av överordnade, underordnade, relaterade termer och ”se-hänvisning från”. Termer som listas under ett ämnesord återfinns också i den alfabetiska listan med en anmärkning om korshänvisningar. Termen EFEMÄRT TRYCK har till exempel ETIKETTER som en underordnad term och termen ETIKETTER har EFEMÄRT TRYCK  som sin överordnade term. 

Skillnaden mellan genre och form kan vara otydlig ett exempel är termer FLYGBLAD som kan uppfattas både som genre och form. Form- och genrefältet (655) skall användas för hela vokabulären.[2]

Beteckningar och relationer

Anm (680): Allmän anmärkning - förklarar en terms omfattning.

Anm (667): Intern anmärkning - handleder indexerare vid valet av en term; för underhåll av tesauren redovisas andra anmärkningar där termen förekommer.

Anm (688): Historiska anmärkningar - redogör för hur termen tidigare använts i listan, i synnerhet termer som tidigare förekommit som icke-föredragna termer (se-hänvisningar från); uppmanar också användaren av katalogen att söka under tidigare former av ämnesord om  dessa inte blivit uppdaterade till den aktuella former. 

Se-hänvisning från - betecknar en icke-föredragen term t.ex. en annan stavning, inverterad form eller synonym. Hjälper till att förklara betydelsen av en term.

ÖT: Överordnad term - betecknar den vidare kategorin till vilken en term hör. Allt som stämmer för en term stämmer även för dess överordnade term.

UT: Underordnad term - betecknar en mer specifik term eller kategori.

RT: Relaterad term - gör användaren av katalogen uppmärksam på termer som är relaterade till varandra genom överlappande betydelse eller del- helhetsrelationer.

Se-hänvisning - leder från en icke-föredragen, ej godkänd term till den term som används.

+: anger att en eller flera underordnade (d.v.s. mer specifika) termer kan hittas under denna term. Förekommer bara med underordnade termer, inte relaterade termer.

Den allmänna anmärkningen ger förklaringar till cirka 90 procent av termerna. De termer som saknar anmärkning är huvudsakligen konsttermer och grafiska termer som man kan hitta i vanliga  lexikon. Definitioner har en amerikansk slagsida i synnerhet för de årtal och storlekar som  anges. De flesta definitioner har anpassats för att avspegla hur de ska användas inom ramen för den här tesaurusen och ska inte tolkas alltför strikt. De experimentella teknikerna och hårfina varianterna hos många grafiska processer gör att man inte alltid kan vara helt exakt.  Definitionerna härrör vanligtvis från flera källor som alla förtecknas i bibliografin. De som grundas huvudsakligen på en enda källa tar med källan t.ex. [AAT] som står för Art and Architecture Thesaurus. (Vi har många definitioner tagna från NE.)

Även om denna tesaurer inte kräver aspekter för att kunna underindela ämnesord kan sådan information läggas till en term för att ange var och när det katalogiserade materialet tillverkats och om det är i färg. Allmänna riktlinjer för underindelningar samt exempel anges i avsnitt V.6 till denna introduktion.

De presentationer av kategorier och hierarkier som förekom i den första utgåvan används inte längre. De användes inte tillräckligt för att berättiga en uppdatering.

Anmärkningar

  1. 1992 beviljades direktören för AAT, Toni Peterson, och RBMS ordförande, Laura Stalker, medel för att med hjälp av en arbetsgrupp för form- och genrevokabulär (WGFGV) kartlägga och åtgärda så många motstridiga termer som möjligt. På 1980-talet framställdes flera tesaurusar på samma gång. Trots ansträngningar att använda en gemensam terminologi har det inte alltid varit möjligt. I WGFGV deltog representanter från AAT, TGM II, Guidlines on Subject Access to Individual Works of Fiction, Drama, Ect. (GSA), LCSH Medical Subject Headings (MeSH) och RBMS. Rapporterna från mötena 1992-1995 är tillängliga genom AAT. Arbetet avslutades 1995. 
  2. Nackdelarna med att använda två fält (655 och det nu obsoleta 755-fältet) diskuteras i Jackie Dooleys och Helena Zinkhams ”The Object as ’Subject’: Providing Access to Genre, Form of Materials, and Physical Characteristics” i Beyond the Book: Extending MARC for Subject Access (Boston: G.K.Hall, 1990), 43-80. I de två första (tryckta) utgåvor av TGM II skilde man på termer för genre och form med hjälp av en intern anmärkning som angav vilket fält 655 eller 755 som skulle användas. Efter att fältet 755 förklarats obsolet togs denna distinktion bort från on-line utgåvan. Rekommendation att använda fältet 755 i den tryckta versionen ska lämnas utan åtgärd.  

Val och formulering av termer

TGM II är först och främst ämnad att tillhandahålla termer som ger åtkomst till kategorier av tekniker och format snarare än att räkna upp termer för varje tänkbar aspekt på grafiskt material. Det är inte en uttömmande ordlista. Graden av specificitet hos termerna är avsedd att  tillåta rimligt specifika sökningar för att lokalisera de mest efterfrågade exemplen på grafiska material. En del termer för relativt sällsynt material har tagits med, när sådant material ofta efterfrågas och är svårt att lokalisera.

Behovet av att komma åt kategorier av material vägde tyngre än önskan att göra mycket  specifika typer av material sökbara sådana som kräver stor teknisk sakkunskap, omfattande analyser eller noggranna undersökningar för att det ska vara möjligt för katalogisatören att  ange rätt term. I själva verket kan identifiering av vissa processer vara helt beroende av sådant som förekomst av tillverkarens etikett eller märke, bildtexter och rubriker, tryckarens namn eller någon annan bifogad information. Dock får man inte försumma behovet av att återvinna vissa format och materialtyper, som är svåra att känna igen. Det kan till exempel vara orimligt att analysera varje fotografi för att kunna indexera en specifik fotografisk process. Men termer för processer, som är relativt lätta att identifiera har tagits med när de kan hjälpa till att möta efterfrågan på studieobjekt.

Utifrån erfarenheter alltsedan den första utgåvan har termer tillkommit för att specificera innehållet i det grafiska materialet och också för att kunna skilja det från textbaserade genrer. Detta har gjorts eftersom så mycket bildmaterial förekommer i blandade kataloger eller i kataloger för bara text. 

  • Exempel:
    ILLUSTRERADE KUVERT (istället för endast Kuvert)
    TRYCKVERKTYG (GRAFIK) (istället för endast Verktyg)

Material inom grafisk design  (t.ex., LÖSA BOKOMSLAG) tillhör den kategori av material i vilket bildinnehållet är underförstått. Där behövs inte orden ”Illustrerade” eller ”Bild-”. Grafisk design kan även indexeras med SKISSER TILL GRAFISK FORMGIVNING. Olika manifestationer för en objekttyp förs också samman under en enda term; alla tänkbara former hos en genre tilldelas inte egna termer. Således omfattar SPELKORT både själva korten och de oskurna arken med kort. Tillsammans med termen ARKITEKTURRITNINGAR, som kan vara både handritade, fotografiska och tryckta, används andra ämnesord, till exempel BLÅKOPIOR, för att uttrycka de fysiska kännetecknen.

Liksom i den första upplagan av tesaurusen har vissa typer av ämnesord utelämnats. Termer som beskriver konstnärliga riktningar eller stilar samt termer som kräver en subjektiv bedömning (tolkning), t.ex., dokumentärfotografier, piktorialism, propaganda och primitiva målningar ligger utanför TGM II:s ramar. 

Emellertid har termer som förenar form och breda ämneskategorier börjat komma med på listan för att göra det möjligt att tillhandahålla sådana välkända kategorier som kataloganvändare sannolikt kommer att efterfråga, t.ex. BASEBALLKORT och BOTANISKA ILLUSTRATIONER. Det mest utförliga exemplet finns under ämnesordet AFFISCHER. (I stället för att söka i en databas på ämnesordet CIRKUS och genre- formtermen AFFISCHER kan man nu söka på CIRKUSAFFISCHER.) Beteckningarna speglar typiska kategorier som används när man sorterar affischerna i samlingar, förtecknar dem i auktionskataloger eller beskriver dem i litteraturen. Beteckningarna för även samman affischer, som kan ha flera olika ämnesord, som kan vara svåra att återvinna tillsammans, t.ex., KRIGSAFFISCHER indexerade under namnen på många olika krig; POLITISKA AFFISCHER indexerade under olika presidentval, proteströrelser och andra ämnen.

Den nya upplagan innehåller även några termer för historiska framställningstekniker som uppkallats efter firmanamn som har blivit allmänt vedertagna begrepp,  t.ex. AUTOKROMER (istället för Glasdiabilder med färgraster) och FOTOKROMTRYCK (istället för Fotomekaniska reproduktioner—Färg). De talrika firmanamn, som inte listas här kan göras  tillgängliga genom att de anges någon annanstans i katalogposten. Dessutom har andra termer, som ofta används i den deskriptiva delen av katalogposten, uteslutits eftersom de inte förefaller vara användbara som sökingångar, t.ex. koppargravyrer, litografier med gravyrstickel, blanka kopior och porträtt i halvfigur.

Komplexa, mångordiga formuleringar för att beskriva något som till exempel  ”penn-, pensel-, tusch- och blyertsteckning med blå lavering på vattenrandat papper” är inte möjliga  inom ramen för TGM II med sin tonvikt på enkla kategorier och underindelningar. Särskilda termer har därför fastställts för att beteckna redskap (t.ex. BLYERTSTECKNINGAR). Termer som beskriver det primära och sekundära underlaget har i stort sätt utelämnats till förmån för teknikbeteckningar. Men eftersom underlaget ibland är det enda utmärkande för ett fotografi så har det parats ihop med allmänna fotografitermer  (t.ex. FOTOGRAFIER PÅ KERAMIK, FILMNEGATIV). Koder i fältet 007 förser institutioner som använder MARC-formatet med tillgång till primära och sekundära underlagsmaterial, t.ex. papper, glas och trä. Informationen om underlagsmaterialet och använda redskap kan även anges i fältet för den fysiska beskrivningen eller i anmärkningar i katalogposten.

Flera genretermer (t.ex. ABSTRAKTA VERK, ALLEGORIER (BILDER), STADSVYER, GENREBILDER, LANDSKAPSBILDER, PORTRÄTT, STILLEBEN) har kombinerats med allmänna formtermer (TECKNINGAR, MÅLNINGAR, TRYCK) för att göra det möjligt att dela upp stora samlingar med katalogposter indexerade med en allmän term. En omfattande samling med porträtt kan t.ex. delas upp i kategorier PORTRÄTTECKNINGAR, PORTRÄTTMÅLNINGAR,  PORTRÄTTFOTOGRAFIER och PORTRÄTTRYCK .

TGM II är inte en teoretisk ämnesordlista, utan utgör snarare ett praktiskt sätt att återge de materialkategorier som förekommer vid Library of Congress och andra omfattande amerikanska historiska samlingar. Allmänna referenskällor och katalogiseringsmanualer (angivna i bibliografin) undersöktes för att hitta gemensam vokabulär och att fastställa hierarkiska relationer. Vissa termer och definitioner har hämtats från medarbetarnas personliga kunskaper. Andra tesaurusar, framförallt Art and Architecture Thesaurus (AAT) och Library of Congress Subject Headings (LCSH), konsulteras alltid när nya termer skall läggas till i denna tesaurus för grafiska material. TGM II-termer anpassas till vokabulären i AAT och LCSH för att underlätta återvinning i samkataloger. En auktoritetsfil i pappersform anger källor för varje term eller om termerna är litteraturbaserade. 

Ingen av de konsulterade källorna kan användas som tesaurus för historiskt grafiskt material eftersom de antingen är för snäva och detaljerade för så mångskiftande samlingar av grafiskt material eller för allmänna vad gäller terminologin för grafiskt material, eller ofullständiga på  områden som efemärt bildmaterial. De existerande listorna har inte heller en lämplig struktur vad gäller relationer mellan termerna. Dessutom saknar de flesta listorna definitioner och tillämpningsanvisningar som skulle kunna hjälpa katalogisatörer och forskare att använda tesaurusen. Det förväntas att man hämtar termer för genrer och form som sällan förekommer i bildsamlingar (t.ex. ALMANACKOR eller DAGBÖCKER) från den auktoritetslista över icke-bildmaterial som är mest lämplig för den typen av material. 

Anmärkningar

  1. Användning av termen "photoprints" (fotokopia) och "photonegativ" (fotonegativ) från den första upplagan har ersatts med de mycket mer använda termerna "photographic prints" (fotografi) och dess underordnade termer t.ex. "silver gelatin prints" (gelatinsilverfotografier)) och negativ. Den ändringen har gjorts på begäran av många tesaurusanvändare trots de problem som kan uppstå vid sökning på termen "prints" (påsiktsbilder, tryck) (i betydelsen av gravyrer och litografier) när man istället får "photographic" prints.  

Katalogiseringstillämpningar

Institutioner bör formulera skriftliga principer för hur indexeringen ska göras i de egna systemen. Till exempel kan användarna välja att utifrån den egna  institution bara använda överordnade termer som AFFISCHER eller mer specifika termer som CIRKUSAFFISCHER. Detta beslut måste styras av om man har manuella eller databaserade system och vilken indexeringspraxis man har för övrigt. Bibliografiska nätverk eller kontaktnät kan tillhandahålla nödvändiga riktlinjer. Anpassning till vedertagna principer för katalogisering och indexering av böcker rekommenderas även för bildmaterial. I vissa fall är det berättigat med avsteg från den vedertagna praxisen. Riktlinjerna nedan avspeglar den praxis som utvecklats och tillämpas på Prints and Photographs Division på Library of Congress och som kan vara användbar för andra bildsamlingar som har manuella system eller MARC- och icke-MARC-baserade system.[1]

TGM II utgör en del i en serie verktyg som är speciellt utvecklade för att hantera olika aspekter på bildkatalogisering. De andra delarna utgörs av reglerna för deskriptiv katalogisering Graphic Materials: Rules for Describing Original Items and Historical Collections, som kompletterar Anglo-American Cataloguing Rules (2 uppl., reviderad) och Thesaurus for Graphic Materials I: Subject Terms (tillsammans med denna thesaurus) som består av en omfattande lista över ämnesord som kan användas i MARC-fältet 650.

Underavdelningar

  1. Specificitetsnivå
  2. Fullständighet vid indexering
  3. Dubbelindexering
  4. Underlag för katalogisering 
  5. TGM II-termer som ämne
  6. Underindelningar
  7. MARC-kodning
  8. Multipla tesaurer

1. Specificitetsnivå

1.1. I indexeringssammanhang utgår man vanligen från att det katalogiserade materialet tilldelas den mest specifika termen. Valet av termer beror även på samlingarnas användning, graden av tillgänglig information, det katalogiserade materialets förhållande till resten av institutionens bestånd, personalens fackkunskaper och om katalogposten avser endast ett objekt eller en grupp av objekt. Beslut om graden av specificitet måste också ta hänsyn till behoven hos en växande manuell katalog eller en lokal databas samt möjligheten att bidra med katalogposter till en större samkatalog eller andra sätt att distribuera katalogposterna. 

1.2. Indexera med en överordnad term om det är svårt att fastställa en särskild teknisk process. Även om det finns termer som kan användas när man fastslagit en process måste man inte  känna sig tvungen att försöka identifiera varje process så specifikt som möjligt i varje enskilt fall.

  • Exempel: Om den tekniska processen för ett färgfotografi inte enkelt låter sig identifieras räcker det med  FOTOGRAFIER –FÄRG

1.3. I enlighet med vedertagen praxis vid ämnesindexering skall inte både en underordnad term och den överordnade termen förekomma i en post för ett enstaka objekt. Emellertid kan det för en samling vara lämpligt att använda både överordnade och underordnade termer.

  • Exempel: En akvatint indexeras med AKVATINTER. Den överordnade termen DJUPTRYCK behövs inte.
  • Exempel: En samling som huvudsakligen innehåller cyanotyper men även en del andra typer av fotoprocesser kan indexeras både med CYANOTYPER och den överordnade termen FOTOGRAFIER.

1.4. Vedertagna regler för indexering förskriver att man anger den överordnade termen i de fall då fler än tre av dess underordnade termer skulle bli egna sökingångar i katalogposten. Önskemålet om att ge tillgång till exempel på särskilda tekniker och genrer i en samling kan medföra undantag från  denna praxis och göra att man vill använda alla termerna istället. Om de specifika aspekter emellertid är alldeles för många för att indexeras separat, antingen i en samling eller ett enskilt objekt, bör man följa praxisen att bara använda den överordnade termen. 

  • Exempel: En samling som innehåller en fotografs arbeten och huvudsakligen utgörs av platinotyper men även några få cyanotyper och ferrotyper. Varje typ indexeras eftersom det är viktigt att belysa dem alla i institutionens bestånd.
  • Exempel: De olika slagen av efemärt material som ingår i ett urklippsalbum är för många för att de ska indexeras separat. Den allmänna termen EFEMÄRT TRYCK används.
  • Exempel: En teckning omfattar blyertspenna, krita och contékrita och ingen teknik dominerar. Den allmänna termen TECKNINGAR används.

 

2. Fullständighet vid indexering

2.1. Det är inte alltid nödvändig eller lämpligt att använda genre- och formtermer. En institution kan bestämma sig för att indexera endast ett urval av sitt material för att belysa en särskild genre eller form i sin samling. Prints and Photographs Division brukar ange en term som kännetecknar den fysiska formen för att underlätta återvinningen. Den baseras på vokabulären för fysisk beskrivning i MARC-fält 300. Bilder med tydliga motiv behöver inte alltid en genreterm (egentligen är STADSVYER, GENREBILDER, LANDSKAPSBILDER, PORTRÄTT och STILLEBEN genretermer som man kan ange i de fall andra motiv saknas i bilden. De är inte avsedda för varje bild på en stad, interiör, berg eller person.)

2.2. Fler än en term kan behövas för att uttrycka de olika kategorier som ett objekt eller en grupp representerar. Därför kan fält 655 upprepas. Även om det inte finns någon begränsning i antal termer rekommenderas selektivitet i antal termer. 

  • Exempel: En allegorisk teckning med Contékrita gjort för att hedra minnet av en död hjälte och avsedd för att illustrera en tidskriftsartikel men sedan aldrig publicerad skulle kunna indexeras med: ALLEGORISKA TECKNINGAR, SORGKORT, TIDNINGS- OCH TIDSKRIFTSILLUSTRATIONER, FÖRESLAGNA ARBETEN och CONTÉKRITSTECKNINGAR.

3. Dubbelindexering

3.1. Om en genre ofta har samma form behöver man inte indexera båda aspekterna

  • Exempel: De flesta VYKORT (genreterm) är FOTOMEKANISKA REPRODUKTIONER (formterm) och många KATALOGER (genreterm) är BROSCHYRER (formterm). I dessa fall kan genretermen vara tillräcklig.
  • Exempel: För en mindre vanlig kombination av genre och form, t.ex. stereobilder på albumin används både STEREOBILDER (genre) och FOTOGRAFIER PÅ ALBUMINPAPPER (form).

3.2. Samma princip används för verktyget eller tekniken som använts. Eftersom de flesta blyertsteckningar görs med pennor behöver man inte indexera med PENNTECKNINGAR om det inte finns en särskild anledning att uppmärksamma denna aspekt.

3.3. Termer relateras till varandra i tesaurusen om definitionerna överlappar varandra och ibland om kategorierna ofta förekommer tillsammans. I allmänhet är det inte nödvändigt att indexera med både termerna. Forskaren bör snarare uppmuntras att använda tesaurusen som vägledning från den ena termen till den andra.

  • Exempel: STEREOBILDER som huvudsakligen är KARTONNERADE FOTOGRAFIER kopplas ihop genom Relaterad term-hänvisning och dubbelindexeras inte med både termerna.

4. Underlag för katalogisering

4.1. Katalogisera det material som finns för handen, inte den ursprungliga källan eller det större verket.

  • Exempel: En gravyr med en prärietimmerstuga i en bok om USA:s expansion västerut indexeras med BOKILLUSTRATIONER (655), GRAVYRER (655) och TIMMERSTUGOR (650). Den indexeras inte med ämne eller genre för det större verket. Ett biuppslag med författare/titel kan göras för boken.

4.2. Institutioner erbjuder ofta reproduktioner i form av fotografier, mikrofilmer eller snabbkopior som en ersättning för de original som institutionen har. Katalogiseringen skall huvudsakligen baseras på originalet även om bara surrogatet finns till hands. Information om tillgänglighet och typ av kopior läggs in i ett anmärkningsfält i katalogposten (MARC- fält 500 och 530) och kopians fysiska egenskaper indexeras inte i fältet 655. Ett alternativt sätt är att katalogisera objektet som finns till hands även om det är en reproduktion och länks ihop posten för reproduktion med posten för originalet. Detta görs vanligen med publicerat audiovisuellt och mikrofilmat material som finns i åtskilliga versioner.

5. TGM II-termer som ämne och när de förekommer som andra fält i katalogposten

5.1. Om en bild föreställer identifierbara typer av grafiska material kan en genre- eller formterm användas även som ett ämnesord (MARC-fält 650). Den genre eller form som visas på bilden är dess ämne.

  • Exempel: En gravyr i en tidning som visar en familj som tittar på stereobilder indexeras med TIDNINGS- OCH TIDSKRIFTSILLUSTRATIONER (655), GRAVYRER (655) och STEREOBILDER (650).
  • Exempel: Ett graverat självporträtt av en konstnär som håller på med ett självporträtt indexeras med SJÄLVPORTRÄTT (655), GRAVYRER (655) och SJÄLVPORTRÄTT (650).

5.2. En genre imiterar ibland en annan genre och den imiterade genren blir då ämnet.

  • Exempel: En skämtbild utformad som en sedel indexeras med SKÄMTBILDER (655) och PENGAR (650).

5.3. För att göra det möjlighet att använda 655-termer som ämne har alla TGM II- termer tagits med i Thesaurus for Graphic Materials I: Subject Terms, vilket är en godkänd källa för termer i MARC-fält 650. Bara de godkända termerna och hänvisningarna finns med, inte  anmärkningar eller den fullständiga strukturen.

5.4. För att få konsekvens i katalogiseringen kan termerna också användas i andra delar av posten t.ex. i fältet för fysisk beskrivning (MARC-fält 300) och i anmärkningsfält (MARC-fält 500). Tesaurustermerna  kan kompletteras med okontrollerade termer i den fysiska beskrivningen och i anmärkningarna för att beskriva materialet mer detaljerat.

6. Underindelningar

6.1. Allmän praxis. Varje term i TGM II kan underindelas för att ange särskild information och för att gruppera termerna i en fil eller index. MARC-formatet tillåter tre typer av underindelningar:

  • allmänna (delfält x)
  • kronologiska (delfält y)
  • geografiska (delfält z)

Underindelningar behöver inte användas för alla termer, och inte heller alltid, men en konsekvent tillämpning behöver utvecklas. Även om det inte finns någon speciell ordningsföljd angiven för dessa underindelningar så rekommenderas att man följer ordningen nedan både för manuella och för datoriserade kataloger:  [tesaurusterm]—[allmän underindelning]—[geografisk underindelning]—[kronologisk underindelning]. Nationalitet och att någonting är i färg är de allmänna underindelningar som är vanligast. En föreslagen ordningsföljd för underindelningar används i de flesta exempel nedan:

(1) nationalitet; (2) färg; (3) datum.

Och vid beskrivning av reproduktioner föreslås följande ordningsföljd:

(1) nationalitet; (2) datum; (3) reproduktioner; (4) färg

  • Exempel: LITHOGRAPHS--1850-1900.
                    LITHOGRAPHS--FRENCH--1850-1900.
                    LITHOGRAPHS--FRENCH--COLOR--1850-1900.
                    LITHOGRAPHS--FRENCH--1850-1900--REPRODUCTIONS--COLOR.

6.2. Färg. Två allmänna underindelningar (FÄRG) och HANDKOLORERAD) kan användas tillsammans med formtermer vare sig de inbegriper kolorering eller inte. Underindelningen FÄRG hänför sig till material där färgen är en del av det ursprungliga verket. Underindelningen HANDKOLORERAD hänför sig till material där färg appliceras vid ett senare stadium för hand, med schabloner eller på annat sätt. Vid tvekan om ett verk är handkolorerad använd endast FÄRG. (Denna praxis ersätter den första utgåvans distinktion mellan COLOR och COLORED.)

  • Exempel: ALBUMEN PRINTS--HAND-COLORED--1860-1870.
                    ENGRAVINGS--COLOR--1800-1900.
                    CHROMOLITHOGRAPHS--GERMAN--COLOR--1890.

6.3. Nationalitet. Adjektivformen av ett landsnamn kan även användas som en allmän underindelning för att dra uppmärksamhet till konstnärens nationalitet eller till landet där verket skapats. 

  • Exempel: POSTERS--FRENCH--1700-1750.
                    ENGRAVINGS--MEXICAN--HAND-COLORED--1900-1910.
                    PRINTS--AMERICAN--1900-1910.

Använd landets namn, eller statens namn för USA, tillsammans med namnet på en stad, när det låter sig göras, för att uppmärksamma orten för publiceringen eller tillverkningen.

  • Exempel: BROADSIDES--RHODE ISLAND--PROVIDENCE--1820.

Prinicper som man kan följa är att alltid underindela efter nationalitet eller att underindela efter nationalitet om materialet är opublicerat (och efter landet om det är publicerat), eller att göra både och.  

  • Exempel: TRAVEL SKETCHES--JAPANESE--1900.
                    STEREOGRAPHS--ENGLAND--HAND-COLORED--1860.
                    POLITICAL CARTOONS--FRENCH--FRANCE--PARIS--1700-1750

6.4. Geografiska underindelningar uttrycks indirekt, d.v.s. med namnet på det större administrativa området först såsom det anges i Library of Congress Cataloging Service Bulletin 120(1977), s.19-11. De geografiska namnen hänvisar till orten där materialet tillverkats inte till platsen som avbildas.

  • Exempel: ENGRAVINGS--ENGLAND--LONDON--1840-1850.

6.5. Reproduktioner. Termen REPRODUKTIONER kan användas som en underindelning närhelst materialet som katalogiseras är ett fotografi, faksimil eller någon annan typ av reproduktion och det är viktigt att ge sökingångar till det ursprungliga verket. 

  • Exempel: Ett fotografi från 1920 av en porträttmålning från 1750 skulle kunna indexeras med tre ämnesordssträngar.

 PORTRAIT PAINTINGS--1750--REPRODUCTIONS.
                      OIL PAINTINGS--1750--REPRODUCTIONS.
                      PHOTOGRAPHIC PRINTS--1920.


6.6. Kronologisk underindelning.  Varje institution måste själv bestämma principer för hur de kronologiska underindelningarna ska göras. Den tid som anges ska vara tiden för när det katalogiserade materialet skapades och inte den tid som avbildas. En användbar regel är att använda tidsintervaller som i exemplen ovan. En annan möjlighet är att använda årtal som anges i den beskrivande delen av posten som det beskrivs i Graphic Materials.

6.7. Manuella kataloger. Dessa exempel på underindelningar kan även användas för manuella kataloger. Dessutom kan vissa genreämnesord användas som underindelningar för vanliga ämnesord för att kompensera bristen på möjligheten att söka postkoordinerat. Till exempel TOBACCO--ADVERTISEMENTS; SLAVERY--BROADSIDES; PATENT MEDICINES--LABELS; WOMEN--PORTRAITS.

7. MARC-kodning

I en MARC-post skall termer från TGM II läggas in i delfält a i fält 655. Termer som inte förekommer i TGM II eller andra godkända tesaurusar får inte läggas i fält 655.   Tesauruskoden (gmgpc) måste läggas in i delfält 2. Även om namnet på tesaurusen har ändrats, tidigare graphic materials genre and physical characteristics ska koden fortfarande vara gmgpc.

  • Exempel:
    655-7$aCircus posters$zOhio$zToledo$y1900-1910.$2gmgpc
    655-7$aChromolithographs$xColor$y1900-1910.$2gmgpc

8. Användning av flera tesaurusar

Termer från TGM II kan användas vid katalogisering i MARC-format av andra illustrerade material än Visual Materials [1]. Till exempel en katalogpost för en illustrerad bok kan innehålla termer som PORTRÄTT och FOTOGRAFIER och en katalogpost för en handskriftssamling kan innehålla termer som PORTRÄTT och FOTOGRAFIER . På samma sätt kan termer från andra godkända tesaurusar behövas vid beskrivningen av grafiska samlingar utan bilder. Koden för den tesaurus som använts måste då anges. 

  • Exempel:
    655-7$aAutobiografiers.$2rbgenr
    655-7$aFotoalbum.$2gmgpc  

Anmärkningar:

1. TGM II har godkänts för katalogisering av raritetsböcker och för särskilda samlingar av the Standards Committee of the Rare Books and Manuscripts Section, Association of College and Research Libraries, American Library Association 

Anmärkningar

  1. Mer detaljerade förklaringar till dessa begrepp inom katalogiseringen finns i introduktion till TGM I och i Toni Petersens och Patricia J. Barnetts med fl., "Local Policy and Procedural Issues," i Guide to Indexing and Cataloging with the Art & Architecture Thesaurus (New York: Oxford University Press, 1994), 61-77.

Källor och litteratur

Ett stort antal referenskällor konsulterades för att välja ut termer och sammanställa definitioner. Urvalet som förtecknas nedanför är begränsat till källor som täcker flera processer eller allmänna format. De flesta har illustrationer och även innehåller kompletterande citeringar för att utföra mer omfattande studier av särskilda material om så önskas. Asterisken (*) antyder tesaurusar som är godkända för användning i MARC-fält 655.

Allmänt

Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan. Ett samverkansprojekt mellan Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet 2001-2002. 

Gram, Magdalena, Kjellman, Ulrika. Plattform för bilddatabaser: rapport. Stockholm: Kungl.bilbl., 2000.

Lexikon för konst. Stockholm: Nordiska uppslagsböcker, 1960.

Lucie-Smith, Edward. Konsttermslexikonet: Måleri, skulptur, arkitektur, fotografi, grafik, konsthantverk. Stockholm: Forum, 1995.

Nationalencyklopedin.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Svenska akademien: Norstedts akademiska förlag, 2006.

Kjellman, Ulrika. Från kungaporträtt till läsketikett. En domänanalytisk studie över Kungl. bibliotekets bildsamling med särskild inriktning mot katalogiserings- och indexeringsfrågor. Uppsala: Institution för ABM, Uppsala universitet, 2006.

Arkitektur, design, ingenjörskonst

Lagerqvist, Erik. Perspektivlära: perspektiv och sned parallellprojektion. Stockholm: Svenska bokförlaget/Bonniers, 1964.

Millisdotter, Gunilla. Ritteknik och presentation i byggprocessen. Stockholm: Svensk Byggtjänst, 1992.

Persson, Per-Ola. Perspektivlära för arkitekter. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Avdelningen för visualiseringsteknik, 1979.

Tekniska nomenklaturcentralen. Plan- och byggtermer 1994 = Glossary of planning and building 1994. Solna: TNC, 1994.

Efemärt tryck, tecknade serier, affischer

Boberg, Stig. Pressens historia. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1970.

Johannesson, Lena. Den massproducerade bilden: Ur bildindustrialismens historia. Stockholm: Carlsson, 1978.

Magnusson, Helena. Berättande bilder: svenska tecknade serier för barn. Stockholm: Svenska barnbokinstitutet, 2005.

Myrdal, Jan. Sälja krig som margarin. Stockholm: Leopard, 2005

Fotografi

Söderberg, Rolf, Rittsel, Pär. Den svenska fotografins historia 1840-1940. Stockholm: Bonnier Fakta, 1983.

Fotografisk handbok. / Redaktör Helmer Bäckström. Stockholm: Natur och kultur, 1958.

Fotografisk uppslagsbok. / Översättare och redaktör Ole Pedersen. Stockholm: Norstedt, 1972.

Fotorådet och Fotosekretariatet vid Nordiska museet. Mot glömskans tyranni – en nationell bevarandeplan för fotografi. Nordiska museet, 1997.

När världen fick färg: rapport från autokromdagen i Nordiska museet 26 augusti 1995 / arrangerad av Fotosekretariatet vid Nordiska museet i samarbete med Svenska fotografernas förbund och Svensk fotohistorisk förening; rapporten sammanställd av Christina Westergren. Stockholm: Fotosekretariatet, 1995.

Palm, Jonas, Johansson, Torsten. Kortboken: Handbok för hantering och vård av äldre och samtida fotografiskt material. Stockholm: Nordiska museet, 1995

Schöttle, Hugo. Fotolexikon: teknik, historik, fotokonst. / Översättning Svante Bergh. Stockholm: Forum, 1983.

Sidvall, Åke, Wigh, Leif. Bäckströms bilder! Professor Helmer Bäckströms fotografiska samling i Fotografiska Museet. Stockholm: Fotografiska Museet, 1980.

Original- och reproduktionsgrafik, teckning och illustration

Björk, Monika. Florans konstnärer: botaniska illustrationer och illustratörer i Norden / [fotografering av teckningarna: Thomas Svensson]. Stockholm: Prisma, 1999.

Burén, Jan af. Det mångfaldigade originalet: Studier i originalgrafikbegreppets uppkomst, teori och användning. Stockholm: Carlssons, 1992.

Grafiska yrken. / Huvudred. Bror Zachrisson. Stockholm: Natur och kultur, 1956.

Grafisk uppslagsbok. / utarbetat av Ove Persson. 2 revid. uppl. Stockholm: AB Sveriges litografiska tryckerier,1956

Handbok för illustratörer & grafiska formgivare: Tekniker, redskap och material. / Övers. och svensk bearb. Lars G Börjesson. Göteborg: Wezäta förlag, 1983.

Hellström, Lars. Litografi: En handledning i manuell litografi. Uppsala: Studieförlaget, 1981.

Dal, Björn. Med kolorerade figurer: Handkolorering i Sverige under 1700- och 1800-talen. Fjälkinge: Orbis pictus, 2001.

Hind, Arthur Mayger. A History of Engraving & Etching from the 15th Century to the Year 1914. New York: Dover Publications, 1963.

Johannesson, Lena. Xylografi och pressbild: Bidrag till trägravyrens och till den svenska bildjournalistikens historia. Uppsala: Almqvist&Wiksell, 1982. Akad. avhandling.

Rothlind, Jane. Svensk svart-vitgrafik 1890-1990. Lund: Signum,1992.

Schantz, Philip von, Arkö, Jordi. Vad är grafik. En handbok i grafisk konst. Stockholm: Bonnier Alba, 1996.

Bild och form för informationsdesign. / Red. Rune Pettersson. Lund: Studentlitteratur, 2007

Genre

Holst, Hans. Havets bilder: en introduktion till marinmåleriet som konstart. Ystad: Holtres, 1999.

Senast uppdaterad: 2012-05-10
Innehållsansvar: Viktoria Lundborg, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

 TGM II, fullständig alfabetisk lista