Samlingsposter

En samlingspost kan skapas av olika anledningar. Det kan vara för att samla ihop information om en särskild kategori, exempelvis Tidtabeller, eller för att beskriva vad som återfinns från en viss institution och där materialet inte är individuellt katalogiserat. Resultatet kan bli att samma material nås via mer än en samlingspost, vilket inte bör vara ett problem då detta reds ut i beståndsuppgiften. Tidtabellen kan alltså anges som en kategori med egen katalogpost samtidigt som en annan katalogpost beskriver institutionen Statens järnvägar med innehållet tidtabeller, årsberättelser, informationsblad m.m.

Beroende på samlingens karaktär och uppordning kan samlingsposter på samma sätt göras för att hålla samman information och ge sökingångar för dels särskilda personer eller ämneskategorier, dels materialtyper som bildmaterial utifrån porträtt, vyer eller historiska planscher.¨

Följande ämneskategorier lämpar sig för samlingskatalogisering av bilder:

• Upphovsman
• Avbildad person
• Geografiskt namn
• Händelse
• Särskilda tekniska, fysiska eller funktionella egenskaper
• Utgivande institution

Samlingsposten behöver inte bara beskriva det specifika bibliotekets bestånd, men kan göra det. En sammanhållen donation är ett exempel på det senare. Information som gäller generellt för hela samlingsposten redovisas i den bibliografiska posten, medan det lokala beståndet, med lokala avvikelser, redovisas i beståndsposten.

Beskrivningsnivå

Hur man beskriver och på vilken nivå kan variera beroende på vilken institution man arbetar inom, vem man ser som användare och vilken kunskap man har. Beskrivningsnivån här ligger på en ganska enkel miniminivå. Utgå från ett biblioteksperspektiv och använd termer i enlighet med bibliotekspraxis.

Anvisningar för LIBRIS-registrering

Ta i katalogiseringsklienten upp en ny post enligt en mall för den medietyp som ska katalogiseras, exempelvis posten för bok om det gäller vanlig tryckt text, eller posten för bild för bildmaterial där man följer de särskilda anvisningar som finns för detta material. Följ sedan anvisningarna nedan för respektive fält anpassa medietypen om annat material samlingskatalogiseras. Gör vid behov egna mallar som passar den egna katalogiseringen.

OBS! Vid samlingskatalogisering av bildmaterial är Lathund för bildkatalogisering viktigt komplement till Lathund för samlingskatalogisering

Postetikett och andra kodfält

Koderna i postetiketten (Leader), 006, 007, 008 förklaras bäst i MARC 21 Format for Bibliographic Data, den fullständiga versionen. Den svenska översättningen i LIBRIS Formathandbok är gjord utifrån MARC 21 Concise Format som är en något förkortad online-version, inte lika fullständig i förklaringar och exempel.

För kompletta tillämpningstexter för fälten nedan se katalogisering i Katalogisatörens verktygslåda. Nedan redovisas de specialtillämpningar som gäller för samlingskatalogisering.

000

Postetikett / Leader

Medietyp

• a: Text: tryck
• k: Bild (ej projicerbar)
• p: Blandad resurs

Bibliografisk nivå

• c = samlingar

Fullständighetsnivå för katalogisering

Fullständighetsnivå väljs efter bibliotekets interna praxis. För samlingsposter är dock 3: Miniminivå vanligast.

Medietypen väljs efter innehåll. a = tryckt text eller p = blandad resurs om även bildmaterial avses. För bildmaterial väljs k.

006

Behövs inte för vanligt textmaterial och ytterst sällan för annat material. Fältet används enbart för att uttrycka en kompletterande medietyp. Om ett objekt är kodat bild i 000 ska alltså inte objektet också kodas bild i 006.
Följ de tillämpningar som gäller för respektive medietyp.

007

Behövs inte för vanligt textmaterial. För övriga medietyper följ de tillämpningar som gäller dessa.

008

Registrera/Ändra i 008:

Årtal: Fyll i kod i = Täckningstid för samling, eller k = årtal för huvuddel av samling. Ange samlingens startår i de första fyra positionerna och slutår, om sådant finns, i de fyra sista. Om något värde är okänt ersätts detta med u. För ej avslutad löpande samling anges 9999 i de 4 sista positionerna.

Exempel:

i 18951940

i 19469999

k 1850

Observera att täckningstiden anger hela samlingens förmodade täckingstid, där det enskilda biblioteket eller arkivet inte är avgörande. Det specifika beståndet anges i fält 866 i beståndsposten.

Utgivningsland: Fyll i standardvärde, sw = Sverige (eller det som passar)

Språk: Välj kod för huvudspråk #a swe. Är materialet genomgående flerspråkigt skrivs #a mul för flerspråkighet. Vid bildmaterial då språk förekommer på bilden välj kod, låt annars koden förbli "inget försök att koda". 

Beskrivning och anmärkningar

245 Titel

• Samlingens namn
• Upphovsman
• Utgivande institution 
• Namn på den som samlat 
• Namn som bilder föreställer 
• Geografiska namn 
• Genre eller form 
• Särskilda ämnen, händelser, framställningstekniker eller kategorier etc.

Exempel där innehållet är anledningen till titeln:

245

1

0

#a [Humlegården i Stockholm - samling av vykort] #h [Bild]

 

Exempel vid samlingar skapade kring egennamn
Observera att personens roll måste förtydligas, endera i titeln eller annanstans i posten. Ex:

245

1

0

#a [Selma Lagerlöf - samling av porträtt] #h [Bild]

 Exempel vid samlingar skapade kring institutionsnamn Ex:

245

1

0

#a [IKEA - samling av trycksaker]

 Exempel där formen är anledningen till titeln:

245

1

0

#a [Tidtabeller - samling]

Lägg till #h [AMT] efter första delfältet enligt KRS 1.1C1.

245 #f kan användas för att redovisa samlingens hela täckningstid när samlingen är klart avgränsad generellt (ej lokalt på det egna biblioteket). Årtal angivet här ska överensstämma med årtal i 008. Lokal uppdelning av samlingen i mindre delsamlingar görs i beståndsposten i dess fält 866. Notera att det är i 245 #f som täckningstiden anges, inte i rak fäljd i 245 #a.
 
245 #c kan användas då hela innehållet i samlingen har samma upphov. Namnet/-en registreras, enligt KRS, d.v.s. såsom de presenteras på de katalogiserade objekten.

260 Utgivning

Fält 260 används ej på samlingar.

300   Fysisk beskrivning

Fält 300 används normalt ej på samlingar. Om samlingen är tydligt avgränsad kan fysisk beskrivning dock anges. Notera att fält 300 är upprepningsbart, vilket kan vara bra om samlingen består av olika typer av material. 

300

#a 30 grafiska blad : #b litografi, färg

300

#a [67] bl. : #b ill.

500 Allmän anmärkning

Använd fältet efter behov enligt allmänna anvisningar för 500-fältet. Fältet är upprepningsbart och informationen kan fördelas på olika 500-fält för att belysa olika aspekter av resursen.

505 Innehållsanmärkning   

Tänk på att det är hela samlingens innehåll som beskrivs i den bibliografiska postens fält 505. För den specifika innehållsanmärkningen används beståndspostens 520 där uppgift om innehållet i samlingen läggs, antingen fullständigt beskrivet, eller gjort som en sammanfattning.

505

8

#a Filmaffischer: Erotikon, Sjunde inseglet, Semestersabotören...

520 Innehållsbeskrivning, sammanfattning   

Tänk på att det är hela samlingens innehållsbeskrivning som görs i den bibliografiska postens fält 520. För den specifika innehållsbeskrivningen används beståndspostens 520 där uppgift om innehållet i samlingen läggs, antingen fullständigt beskrivet, eller gjort som en sammanfattning.

Innehållet beskrivs i relation till det som föranlett samlingen. Beskrivningen redogör således för det material som samlats kring ett upphov, eller för t.ex. bildmaterial kring ett motiv etc.

520

8

#a Samlingen innehåller:....

Klassifikation och ämnesord

För klassifikation väljs en övergripande nivå som täcker hela samlingens ämne. Välj hellre en något grundare klassifikation före en alltför detaljerad.

Följ allmänna riktlinjer och principer för Svenska ämnesord. Välj det generella före det specifika.

084   Klassifikation  

kssb/8 anges om klassifikationen kan byggas ut fullständigt enligt SAB-systemet. Om detta inte är möjligt och man väljer att förkorta anges istället enbart kssb.
Medietillägg, efter snedstreck, används inte i LIBRIS.

084

#a Oha #2 kssb/8

650-655   Ämnesord

Följ riktlinjerna i Katalogiseringsanvisningar och Svenska ämnesord samt TGM II. Endast generellt beskrivande ämnesord används i den bibliografiska posten. Specifika uppgifter förs till beståndsdelen.

Ämnesord kan alltid användas som ett komplement till klassifikationen när denna inte täcker in samlingens ämne på ett bra sätt.

Observera att det i ett särskilt delfält #y är möjligt att ange de årtal som ämnesordet spänner över.

För olika typer av specifika material kan formtillägg i delfält #v användas, t.ex. för bildmaterial delfält #v bilder.

Geografiska begränsningar kan göras i delfält #z. Följ riktlinjerna i Svenska ämnesord.

600 Ämnesord - Personnamn

Här görs ämnesingångar på de personer som är ämne för samlingens innehåll. För bildsamlingar kan det vara så att de är motiv på de bilder som ingår i samlingen. Ange kod för Svenska ämnesord när personnamnsingången specificerats av underindelning, t.ex. formämnesord, eller aspekt.

600	1	4	#a Röhl, Maria, #d 1801-1875
600	1	7	#a Boberg, Ferdinand, #d 1860-1946 #v bilder #2 sao

650 Ämnesord - Term

Innehåller resurser geografiska referenser kan dessa anges som en geografisk underindelning i delfält #z.

650

7

#a Bagerier #2 sao

 

650

7

#a Midsommarfirande #z Sverige #v bilder #2 sao

653 Indexterm - Okontrollerad

Förslag på nya ämnesord läggs i delfält #a, följt av (prel/[sigel] enligt riktlinjerna för Svenska ämnesord. Ämnesordet anmäls också via Svenska ämnesords förslagssida.

653

#a Norrmän (prel/S)

655 Indexterm - Genre/Form

TGM, Tesaurus for Graphic Materials i svensk översättning är en tesaurus för grafiskt material som används för att beskriva bildresursers former och genrer. I delfält #2 anges tesaurusen med koden gmgpc//swe. Flera fält 655 kan användas för att bredda beskrivningen.

655

7

#a Filmaffischer #z Sverige #2 gmgpc//swe

Upphov och biuppslag

100 och 110 Upphovsuppgift för person och institution

100 #a används för en person som är upphov till samlingen. Det kan vara en arkivbildare eller en upphovsman t. ex. en särskild konstnär. Lägg till en funktionskod i delfält #4 (till exempel gravör (egr) eller fotograf (pht)) som talar om personens funktion, om det inte är en författare till en boklig text. För institutioner i 110 anges aldrig funktionskod.

Finns flera upphov görs biuppslag i fält 700/710 för påföljande upphov (upp till 2). Följ, som alltid, KRS kapitel 1.1F och 21.

Sök alltid och validera fälten för personnamn och institutionsnamn mot LIBRIS auktoritetsregister. Alternativa namnformer samt biografiska uppgifter registreras vid behov i auktoritetsposter. Följ anvisningarna i KRS kapitel 22 och 24, samt Riktlinjer för auktoritetskontroll.

100

1

#a Dahlbergh, Erik, #d 1625-1703 #4 art

 

110

2

#a Samhall

Institutioner i projektform som publicerar i samarbete registreras under projektets namn i 110 och i 500 skrivs "Samarbete mellan ....". Den samverkande institutionen görs biuppslag på i fält 710.

Vid institutionsnamn, där man är osäker på namnform t ex då namnet fortsättes av en sloganliknande formulering, bör namnet avskiljas från sådan slogan som istället, om den anses viktig, placeras i 500 med texten inom citationstecken.

700 och 710 Biuppslag - Personnamn och institutionsnamn

Följ riktlinjerna för fält 100 och 110 i första hand. Om flera personer eller institutioner samverkat görs biuppslag på upp till två samverkande.

Kan även används för att ange andra sorters samarbete. Det kan gälla hela institutionens verksamhet men även i de fall man bedömer att enstaka publikationer behöver framhävas. I sådana fall läggs information om årtal tillsammans med institutionens namn i 500 som förklaring till när samverkan skedde. T.ex. Samverkan med X-verket 1997.

Lägg till en funktionskod i #4 som talar om institutionens funktion. T ex #4 pbl. Se LIBRIS formathandbok.

Auktoritetskontroll och auktoritetsposter.

Auktoritetskontrollen av personnamn och institutionsnamn sker vanligtvis redan då man kontrollerar om post redan finns men kan göras senare med validering i 110, 710. Kontroll sker av systemet även då posten sparas.
Följ anvisningarna i Auktoritetspraxis.

 

Bestånd

 

Se LIBRIS Formathandbok för utförliga riktlinjer för beståndsposter.

852 Lokalsignum

Exemplarpost med signum.

852

#b S #h Vardagstryck 1971- #j Pr Tidtabeller

Om flera 852-fält behövs för att uttrycka olika tidsperioder för det samlade materialet eller flera olika hylluppställningar:

852

#b S #h Vardagstryck -1970 #j Affärstryck #x tv200706 #x Signatur

852

#b S #h Vardagstryck -1970 #j Politisk ekonomi bolag o. bruk

852

#b S #h Vardagstryck 1971- #j Qz

 

852

#b S #h KoB #j 4 aa

866 Beståndsuppgift

Vid kända start- och slutår på biblioteket:

866

#a 1907-1913

Vid känt startår för biblioteket, men fortfarande löpande:

866

#a 2004-

‡a 2004-

OBS! år anges på olika sätt beroende på var i posten (den bibliografiska posten i 008 eller beståndsposten i 852 eller 866) som används.

Exempel 1:
Vi vet t. ex. att trycksaken är från 2009 men vi vet inte startår för samlingen:

852			#b #S #h Vardagstryck 1971- #l Signum
866			#a 2009- #z Belagd 2009 men äldre trycksaker kan finnas

I 008 i den bibliografiska posten skrivs uuuu och 9999. (uuuu - eftersom vi inte vet om det är före eller efter millenieskiftet finns inget vi kan skriva, 9999 för att det är löpande). 
 
Exempel 2:
Vi vet inte om mer material finns. Startår/slutår för samlingen kan därför inte avgöras:

852			#b S #h Vardagstryck -1970 #l Signum
866			#a 1843 - 1897 #z Trycksaker från andra år kan finnas. Hela samlingen ännu ej undersökt

I 008 i den bibliografiska posten ändrar vi "Typ av utgivningsdatum" från "i" (Täckningstid för samling) till "u" (Osäker utgivningsstatus, fortlöpande resurs). Därefter skrivs 18uu och uuuu som betyder Fortlöpande resurs vars utgivningsstatus är osäker. (18uu eftersom vi vet århundrade och uuuu eftersom vi inte inte undersökt hela samlingen och därmed inte vet om eller när den är avslutad.) 
 

520 Innehållsbeskrivning

I fält 520 #a läggs uppgift om innehållet i samlingen, antingen fullständigt beskrivet, eller gjort som en sammanfattning med för vardagstrycket specifika kategorier. Förstaindikator är 8 (ej preciserad). Andraindikator är blank.

Innehållet beskrivs i relation till det som föranlett samlingen. Beskrivningen redogör således för det material som samlats kring:

1. en upphovsuppgift
   

   520

   8

   2

   #a Samlingen innehåller bl.a. matriklar och tidskriften Framstegs-argument (1970:1) från institutionen.

2. ett motiv etc. (bildmaterial)
   

   520

   8

   2

   #a Samlingen innehåller ca 310 porträtt av Jenny Lind. Här finns litografier, teckningar och tidningssklipp.

Information om öppna och växande samlingar kan göras endera i eget 520-fält eller i anslutning till uppgift om innehåll och inleds "Samlingen är öppen och tillförs material kontinuerligt. Den innehåller ..."

520

8

2

#a Samlingen innehåller ca 310 porträtt av Jenny Lind. Här finns litografier, teckningar och tidningssklipp.

 

541 Lokal anmärkning: Förvärvsuppgifter

Vid behov kan anges gåva, köp etc.

541

#c gåva #e 1969/5

561 Lokal anmärkning: Provenienshistorik och ägarförhållanden

Anmärkning om tidigare ägareförhållanden etc. för en viss samling registreras i vissa fall här föregånget av exempelvis. "Kungl. bibliotekets samling:

600-655  Ämnesord  (Beståndspecifika)

Följ riktlinjerna i ordinarie Katalogiseringsanvisningar och Svenska ämnesord samt TGM II.

Exempel på samlingskatalogisering

Exempelposter i LIBRIS:

084			#a Klassning på institutionens huvudsyssla #2 kssb/8
110	2		#a Institutionens namn
245	1	0	#a [Konstruerad titel] #h [AMT]
650		7	#a Ämnesord #z #2 sao
653			#a okontrollerade ämnesord (Prel/)
710	2		#a Biuppslag på samverkande institution #4

 

084			#a Klassning på ämne #2 kssb/8
245	1	0	#a [Konstruerad titel på kategori/ämne t ex Tidtabeller] #h [AMT]
650		7	#a Ämnesord t ex Hyrkuskar #z Sverige #2 sao
653			#a okontrollerade ämnesord (Prel/)

 

Bestånd:

520	8		#a Samlingen innehåller:
852			#b S #h Vardagstryck - 1970 #l #x tv2009 #x sign.
866			#a