Om äldre tryck

Inledning

Med äldre tryck menar vi det som har framställts i handpress. Det omfattar allting som är tryckt före 1830 och i praktiken under större delen av 1800-talet.

Handpresstidens produktionsförhållanden resulterade i en stor mängd upplagor och versioner av en text. Nya upplagor annonserades långt ifrån alltid som sådana. En viktig aspekt på katalogiseringen av äldre tryck är därför att den ska hjälpa till att identifiera olika upplagor.

Det äldre trycket saknar entydiga identifikationskoder, som till exempel ISBN. Det innebär att tonvikten ligger på de beskrivande delarna i katalogposterna. Det är därför viktigt att citera titelsidan korrekt för att kunna särskilja upplagor åt.

Det är viktigt att förstå vilket slags föremål man har framför sig för att kunna beskriva ett handpresstryckt material på ett korrekt sätt. Man bör ha viss kunskap om vilka framställnings- och distributionsvillkor som har styrt dess tillblivelse och dess slutliga form, kunskaper som man kanske inte tänker på att man har när det gäller vår egen tids utgivning.

Den som ska katalogisera större mängder av handpresstidens trycksaker bör alltså ha, eller skaffa sig, vissa historiska kunskaper.

Regler och anvisningar 

Den katalogisering av äldre tryck som bedrivs i LIBRIS samkatalog följer i stort sett ISBD (consolidated ed., 2011), inklusive de ändringar som fortlöpande publiceras.

Reglerna om äldre tryck i KRS 2.12-18 är fåtaliga och tillkom före ISBD(A), som innehöll separat utgivna regler om äldre tryck och gavs ut 1991. KRS används därför inte för katalogisering av äldre tryck på biblioteksnivå eller nationalbibliografisk nivå, förutom förkortningarna i KRS 2.5 och bilaga B9. Däremot kan reglerna i KRS oftast tillämpas på beskrivningsnivå ett, dvs. vid reducerad ambitionsnivå. Läs mer om reducerad ambitionsnivå i fält 245, fält 250fält 260 och fält 300.

Det är viktigt att citera titelsidan, eller dess motsvarighet, ordagrant för att kunna skilja olika upplagor åt. Behovet av att ge en riktig bild av originalet är  större än att följa ISBD-strukturen. Det är ett förhållande som accepteras i ISBD. Läs mer om citering i fält 245, fält 250, fält 260 och fält 300

Man använder även verktygslådans tillämpningsanvisningar för katalogisering av äldre tryck i LIBRIS, som godkänts av Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering.

ISBD lämnar i många fall ett stort antal valmöjligheter och avsikten med tillämpningsanvisningarna är att ge preciseringar. I de fall katalogiseringen inte följer ISBD till fullo redovisas det i anvisningarna, som är skrivna för en utökad biblioteksnivå (beskrivningsnivå 2 i KRS 1.0D1). Man bör exempelvis ange mått och tryckare som egentligen hör till nationalbibliografisk nivå.

Anvisningarna ska vara ett stöd för bibliotek som katalogiserar äldre tryck i LIBRIS. Det är knappast tänkbart att strömlinjeforma katalogiseringen av äldre tryck till exakt samma tre nivåer som gäller för den moderna bokproduktionen. Olika projekt har alltför olika förutsättningar för det. Anvisningarna kan därför reduceras eller utökas efter just de behov eller förutsättningar som finns i det enskilda fallet.

Anvisningarna bygger mycket på erfarenheterna från arbetet med projektet SB17, Svensk bibliografi 1700-1829, och på de samlade erfarenheterna från de olika bibliotek som bidragit till databasen Heritage of the Printed Book database, tidigare Hand Press Book database.  

Fingerprint rekommenderas inte. Det utnyttjas i vissa europeiska projekt, men det lägger mycket extra arbetsbörda på katalogisatören utan att egentligen bidra till identifieringsmöjligheterna. Därför avråder vi från det. 

Handpresstekniken - några bilder

I handpresstekniken sker sättningen med lösa typer, som plockas ihop för hand ...:

Typ

 

...  i en så kallad sätthake. Raden blir inte längre än vad en person klarar av att hålla fast med en hand:

Sätthake

 

Raderna samlas till typsidor, som fördelas i en tryckform:

Form 

 

Tryckformen placeras i tryckpressen, färgas in med trycksvärta och pappersarket placeras i läge för att tryckas. Bara halva tryckformen kunde tryckas i ett moment, beroende på att handpressen inte kunde åstadkomma ett jämnt tryck över en större yta:

Tryckeri

 

Handpresstrycket - några begrepp

Från en sättning framställs en eller flera tryckningar, vilket resulterar i ett antal exemplar. Man beskriver ett idealexemplar, med utgångspunkt från ett eller flera exemplar.

Alla exemplar som framställs från huvudsakligen samma sättning hör till samma upplaga. I en upplaga ingår även emissioner och stater. Förväxla inte samlingsemissioner med kolligatband

Sättningar och tryckningar

Sättning kan kortfattat definieras som:

registrering av text för mångfaldigande, till exempel med hjälp av lösa typer för tryckning i boktryckspress (handpresstryck)

Varje sättning skapar en särskild version av verket. Det är nästan omöjligt att åstadkomma två sättningar som inte skiljer sig åt i något avseende.

Samma sättning utnyttjades sällan för senare tryckningar eftersom typerna behövdes till nya projekt. Man hade oftast inte heller utrymme att spara något större antal av de skrymmande typformarna.

Fanns det avsättning för fler exemplar gjorde man oftast en ny sättning, och det var god ekonomi att utnyttja ett tryckt exemplar som förlaga i stället för manus. Då behövde man inte på nytt planera layout eller beräkna gradtal och pappersåtgång.

Om mer än hälften av den ursprungliga sättningen är oförändrad brukar man tala om samma upplaga.  

Tryckning kan kortfattat definieras som:

alla exemplar av en titels ark som tryckts från en sättning

Korrigeringar och tillägg gjordes ofta mellan tryckningarna och även under pågående tryckning om pressen stoppas. Följande exemplar trycktes då från den korrigerade satsen. Se Stater.

Exemplaren uppvisar därför ofta smärre skillnader sinsemellan. Avvikelser från den ursprungliga sättningen kan oftast anges i en anmärkning.  

Exemplar

Från sättningen framställs en eller flera tryckningar vilket resulterar i ett antal exemplar. Alla exemplar som framställs från huvudsakligen samma sättning hör till samma upplaga.

Idealexemplar 

Idealexemplar kan sägas vara en hypotes rörande en publikations omfång och fysiska sammansättning, såsom den avsetts av utgivaren. Ju fler exemplar som ligger till grund för beskrivningen, desto säkrare är hypotesen. Varje nytt exemplar som dyker upp kan föranleda revidering av hypotesen.

Stater

Stat kan defineras som:

alla ändringar under tryckningens gång samt ändringar efter publiceringen, vilka i första hand tillkommit för att rätta misstag och i avsikt att skapa ett idealexemplar för en upplaga

Fel som upptäcktes under tryckningens gång rättades direkt i pressen. Följande exemplar trycktes från den korrigerade sättningen, och olika exemplar av samma upplaga uppvisar då smärre skillnader.

Sådana exemplar utgör normalt en del av den kontinuerliga försäljningen och blandas med tidigare stater, utan att de senare dras in eller behöver ha tagit slut.  

Emissioner

Emissioner kan definieras som:

alla exemplar av en upplaga, som kan identifieras som en medvetet planerad enhet, vars form skiljer sig från idealexemplaret. En emission utgörs av redan befintliga ark i nya kombinationer, till exempel ett avvikande titelblad eller tilltryck [t.ex. "Andra uplagan" under titeln] eller övertryck på basformens titelblad, ej tillkommet bara för att rätta en felaktighet [t.ex. en sjua ovanpå en trea vid nyutgivning, 1757 ovanpå 1753]. Återutskjutning [från halvarksutskjutning till vanlig utskjutning] och tryckning i nytt format räknas också som emission, trots att titelbladet då kan vara helt oförändrat.

En emission är inte en ny upplaga, även om det på det nya titelbladet står att det är en ny upplaga, eftersom arken härrör från samma sättning som ursprungsutgåvan. En sättning som tryckts i nytt format räknas som emission.   

Ofta är det små skillnader mellan ursprungsutgåvan och emissionen. En emission kan exempelvis ha andra impressumuppgifter än den ursprungliga utgåvan. Vanligtvis skapar man en ny post för emissioner. Se exempel i fält 500

Samlings- och separatemissioner

En samlingsemission är en samlad utgivning av olika titlar, utgivna i oförändrad form men med tillägg av gemensamt titelblad och eventuellt ytterligare gemensamt material. En samlingsemission kan ha givits ut före, samtidigt med eller efter de ingående titlarnas publicering som separatemissioner.

Syftet med en emission är ofta, men inte alltid, att en tryckare ville bli av med ett restlager, dvs. befintliga ark. Han samlade då ihop ett antal titlar med likartat innehåll och gav ut dem på nytt med ett gemensamt titelblad.

Skapa en post för samlingsemissionen och en eller flera poster för eventuellt utgivna separatemissioner. Se exempel i fält 500 och fält 505

Upplaga

Upplaga kan definieras som:

alla exemplar som vid något tillfälle/några tillfällen tryckts från i huvudsak samma sättning, inkluderar alla olika tryckningar, emissioner och stater som har sitt ursprung från denna sättning. Sättningen konstituerar upplagan.

Originalets eventuella upplageuppgifter kan oftast placeras i sitt sammanhang, som en del av titeln eller impressum. Upplageuppgifter anges sällan i fält 250.

Exemplar som är tryckta på annat papper än det ursprungliga ingår också i samma upplaga.

I normala biblioteksprojekt har man inte möjlighet att göra så detaljerade poster att alla tänkbara upplagor särskiljs. Man måste acceptera att samma post kan beskriva flera olika upplagor.

Kolligatband

Det är vanligt att en institution eller en person har låtit binda ihop ett antal tidigare publicerade titlar efter eget tycke. Sådana kolligatband har aldrig givits ut i det utförandet, till skillnad från samlingsemissioner, och saknar därför gemensamt titelblad.

Skapa en post för varje ingående titel men inte för bandet i sin helhet. Se även exempel på hyllsignum i Beståndspost, Sammanbunden med

När skapar man en ny post?

Ett stort antal poster i LIBRIS beskriver äldre tryck och dessa poster bör utnyttjas i möjligaste mån.

När gör man en ny post? I princip när den bok man har framför sig avviker från beskrivningen i fälten 245, 260 och 300. Om avvikelserna är obetydliga kan det vara mer praktiskt att återanvända den post man funnit, inte minst för användarna som kan ha svårt att upptäcka skillnaderna.

Skillnader mellan olika exemplar anges främst i fält 562. Det gäller alla typer av skillnader, generella som exemplarspecifika. Se exempel på generella anmärkningar i fält 500 skapade inom ramen för stora projekt och enskilda biblioteks anmärkningar i fält 562 (beståndsposten).

Skapa exempelvis inte nya poster för:

  • stater
  • upplagor med små skillnader
  • upplagor som inte går att skilja åt via beskrivningen, dvs. det går inte att skapa två poster eftersom beskrivningen är likadan i fält 245 och 260
  • frånvaro eller förekomst av interpunktion eller smärre stavningsskillnader i referenstiteln
  • frånvaro eller förekomst av smärre uppgifter (exempelvis pris) eller textsjok (exempelvis inledningar till text)
  • frånvaro eller förekomst av annonser, rättelser, planschblad och annat material med lösare anknytning och/eller utan fast placering i trycket
  • tryckning på annat papper.
Senast uppdaterad: 2009-06-02
Innehållsansvar: Torbjörn Persson, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

För att kunna läsa PDF-dokument behöver du programmet Adobe Reader. Det kan du hämta gratis på Adobes webbplats.