Skolböcker

Skolböcker används för undervisning i grund- och gymnasieskolan.

Definition och utgivare

Med skolböcker avses böcker som helt eller huvudsakligen används för undervisning av barn och ungdomar i skolformer under högskolenivå, från förskoleklass och uppåt. Målgruppen kan framgå av boken eller på förlagets webbplats. Böcker som är avsedda för självstudium, vuxenundervisning (till exempel Komvux) eller akademiska studier definieras inte som skolböcker. Böcker med flera målgrupper (till exempel högstadiet, gymnasiet och Komvux) behandlas som skolböcker om målgrupperna huvudsakligen hör till grundskolan eller gymnasieskolan.

Till skolböckerna hör textböcker, övningsböcker, lärarhandledningar, facit och bredvidläsningsböcker avsedda för skolbruk.

Det finns en del renodlade läromedelsförlag, vars hela utgivning utgörs av skolböcker. Andra förlag har en blandad utgivning av både skolböcker och annan litteratur, till exempel Liber och Natur & kultur. Privatpersoner och institutioner kan också ge ut skolböcker.

Katalogiseringsanvisningar

Här listas de fält som särskilt ska uppmärksammas vid katalogisering av skolböcker. Det viktigaste är att koda skolböckerna c i fält 008 Målgrupp.

008 Mediespecifika koder

• Målgrupp: c: Mellan-/Högstadium (hit även skolbok, allmänt).
  Enligt LIBRIS-praxis kodas alla skolböcker så oavsett nivå.
• Språk: Läroböcker i främmande språk till och med gymnasienivå får språkkod utifrån det språk de lär ut, dvs. engelsk skolgrammatik får språkkod eng även om den instruerande texten är på svenska.

082 DDK-klassifikation (Dewey decimalklassifikation)

Se DDK-praxis - Läromedel för anvisningar eller gå direkt till lathunden där färdigbyggda klassifikationskoder för skolböcker i de vanligaste ämnena finns att kopiera.

Läs om Bredvidläsningsböcker.

084 Annan klassifikationskod (inkl. SAB)

Skolböcker klassificeras på ämnet, utan tillägget ,u, till exempel Fc för skolböcker i svenska. Det gäller även bredvidläsningsböcker. Läs om Bredvidläsningsböcker.

245 #c Upphov och därpå följande del av titelinformation

• Redaktörer för skolböcker redovisas endast när de står på titelsidan. Vid återutgivning för skolbruk av skönlitterära verk kan redaktören redovisas även om uppgiften återfinns på annan plats.
• Illustratörer redovisas endast om de står på titelsidan.

521 Anmärkning: Målgrupp   

Ange målgrupp för skolböcker. Anmärkningen utgår ofta från publikationens egen formulering:

• För elever med lässvårigheter på högstadiet och gymnasieskolan
• För grundskolans senare skede
• För grundskolans år 4, 5, 6
• För gymnasieskolan
• För gymnasieskolan (inkl. komvux)
• För gymnasieskolan och komvux
• För gymnasieskolan och vuxenundervisning
• För gymnasieskolans kursplan 2000
• För lågstadiet
• För årskurs 1, 2, 3 [i boken: För årskurs 1-3]
• För årskurs 6
• För årskurs 7, 8, 9 [i boken: För årskurs 7-9]
• För förskoleklass och årskurs 1, 2, 3
• För omvårdnads- samt barn- och fritidsprogrammet.

650 Ämnesord - Term

Skolböcker får formämnesordet läromedel efter det särskilda ämnet. Läs mer i Svenska ämnesord.

Skolböcker indexeras bland annat av Lärarhögskolan i Stockholm. Nationalbibliografin (NB) på KB förser inte skolböcker med ämnesord.

Flerbandsverk

Den flerpostmetodik (245 #a. #n, #p) som rekommenderats i LIBRIS 2002-2008 används fortfarande för skolböcker. 

Uniforma titlar

Ange uniform titel enligt de allmänna anvisningarna (Uniforma titlar och fält 240), med följande undantag:

• skolböcker utan primär upphovsuppgift. Ange eventuell originaltitel i en anmärkning i fält 500.
• komplicerade fall av skolböcker som är utgivna som flerbandsverk, till exempel då ett flerbandsverk bytt titel. Upplysningar kan anges i fält 500. Se exemplet nedan.

Exempel på en vanlig skolbok (övningsbok i svenska):

Bredvidläsningsböcker

Bredvidläsningsböcker avsedda för skolbruk definieras som skolböcker och kodas c i fält 008 Målgrupp. De klassificeras på det ämne de utgör bredvidläsning i. Bredvidläsningsböcker i svenska och andra språk får en utbyggd DDK-klassifikation. Läs mer om Bredvidläsningsböcker i svenska och andra språk.

Bredvidläsningsbok i religion:

Bredvidläsningsböcker i svenska och andra språk

Skönlitterära texter förekommer ofta som bredvidläsning i svenska och andra språk, och klassificeras på ämnet, till exempel svenska. I DDK klassificeras bredvidläsningsböcker i språk på språket + 86 eller 864 från tabell 4. 864 kan indelas efter modersmål i tabell 6. Se även Lathund under DDK-praxis - Läromedel.

Det kan ibland vara svårt att avgöra om boken är en skolbok  eller en barnbok. Följande faktorer kan indikera att en bredvidläsningsbok är avsedd för skolbruk:

• utgiven av läromedelsförlag
• säljs i paket
• instuderingsfrågor i boken
• häftad

Kontrollera förlagets webbplats om tveksamhet råder om boken är avsedd att användas i skolan eller ej.

Klassificera en bredvidläsningsbok i svenska på 439.786 (DDK) respektive Fc (SAB) även om den är översatt: 

Observera: När samma bok senare ges ut av Bonnier Carlsen i serien Lätt att läsa är den inte avsedd för skolbruk. Denna utgåva definieras följaktligen som skönlitterär barnbok och kodas j i fält 008 Målgrupp och får klassningen 839.81374 (DDK) respektive Hda=c,u (SAB).

Vissa bredvidläsningsböcker kan användas i undervisningen i flera ämnen. I fallet nedan skriver förlaget att "böckerna är utmärkta som upplevelseläsning i svenska och historia", och de klassificeras då på båda ämnena enligt SAB. I DDK väljer man en klassifikationskod: