Musiktryck

Följande text är en bearbetning av Musik- och teaterbibliotekets anvisningar för katalogisering av musiktryck. Av denna anledning följer uppställning och ordval inte alltid samma principer som övriga texter i Katalogisatörens verktygslåda.

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningstexten nedan för musik är skriven enligt KRS uppställning av paragrafer och inte enligt MARC21-formatet. En migrering till MARC21-uppställning planeras.

1.0D Nivå 2 följs med tillägg i vissa fall, som anges vid resp. paragraf nedan. I Libris betecknas denna nivå som "b".

1.0H1 c) För objekt som tillhör de medier som behandlas i KRS kap. 2, 5 och 12 väljs den första titelsida som är en högersida till källa för huvudtiteln. Om denna bedömningsgrund inte är tillämplig (t.ex. tête bêche böcker) tillämpas grundtexten i 1.0H1 c. För objekt som tillhör andra medier tillämpas grundtexten. 

1.1B10S Enligt denna paragraf behandlas bara objekt vars innehåll utgörs av flera hela självständiga verk. Om på titelsidan efter en huvudtitel specificeras särskilda bidrag skrivna för objektet i fråga med sina upphov, betraktas objektet som ett enda verk (författarbolag). Saknar verket utgivare (redaktör), redovisas upphovsuppgiften omedlbart efter huvudtiteln. Bidragens titlar och upphov ges i anmärkning. 

1.1C1 Dessutom används AMT Punktskrift. (KRS medd.  1986:2)

1.1D1 För objekt som tillhör de medier som behandlas i KRS kap. 2, 5 och 12 gäller att om objektet har parallella titelsidor redovisas titel från en titelsida som inte valts till primärkälla som paralelltitel. Den redovisas i så fall inom klammer. (KKS medd. 1986:1). (Oklart betr. titeluppslag, 2.0B1, AL:s anmärkning.)

1.1D4, 1.7B2 Sammanfattningstitel: Om ett objekt innehåller en sammanfattning på annat språk än huvudspråket och denna sammanfattning har en i objektet utsatt titel, redovisas denna titel som parallelltitel om den återfinns på titelsidan. I annat fall kan den redovisas i anmärkning (i delfält 546 #a), föregången av lämplig standardfras. Om sammanfattningstiteln på titelsidan föregås av fras som anger dess karaktär, utesluts denna fras.

245 1 0 #a Maalaustaiteen murros Suomessa 1908 1914 = #b A *turningpoint in Finnish painting 1908 1914
505 #a Med sammanfattning på engelska

(Sammanfattningstitel på titelsidan) 

245 1 3 #a De höga officerarna
546 #a Sammanfattning på tyska med titeln: Die hohen Officiere

(Titeln föregår själva sammanfattningen)

 

1.1G2 Följande maximeringar rekommenderas:

Maximalt 9 titlar med maximalt 3 olika upphovsmän redovisas i beskrivningen.

I annat fall anges endast det första verkets titel och upphov. När titlar utesluts läggs uteslutningstecken efter första verkets titel eller övrig titelinformation. När upphov utesluts läggs uteslutningstecken efter första verkets upphovsuppgifter. För samlingsverk med olika titlar och upphov kommer det sålunda att kunna finnas uteslutningstecken efter såväl titel som upphov. (KKS medd. 1986:2)

OBS att detta gäller beskrivningen. För innehållsanmärkning vid musiktryck se 5.7B18 nedan.

1.4C1 Om inte utgivningsort etc. förekommer i källan men utgivarens namn etc. är utsatt, anges som utgivningsort utan klammer utgivarens hemort enligt i referenslitteratur vedertagen form. (KKS medd. 1986:2)

1.4D5 Om ett objekt har olika utgivningsuppgifter för t.ex. partitur och stämmor, återges partiturets utgivningsuppgifter i fält 260. Stämmornas utgivningsuppgifter anges i fält 500.

1.4F1 Om ett utgivningsår endast återfinns i CIP post i objektet anges det inom klammer. (KB.)

1.4F6 Tryckår föredras framför copyrightår. Tryckår anges utan termen "tr." eller dyl.

1.7B21 Tillämpas endast på sammanbundna objekt (kolligatband). (KKS medd. 1986:1)

2.5B1 Termen "uppslag" används när publikationen har sådan paginering.

2.5C2 OBS att termen "musiknoter" ENBART används i kapitel 2, dvs som ill. uppgift för böcker. "Huvudsakligen musiknoter" eller "Enbart musiknoter" (2.5C6) kan därför inte förekomma: sådana objekt är  musikalier och katalogiseras enl. kap. 5.

2.5C1 För att "ill." skall anges måste det finns minst 3 ill. Detta gäller även inom resp. kategori, dvs det måste finnas minst 3 faksimil för att "faks." skall användas, etc. Om "musiknoter" se 2.5C2 ovan.

Om pl. s. (motsv.) anges och inga andra ill. finns skall "ill." inte dessutom anges.

"Faks." används endast för att ange illustrationer i annat arbete, ej vid rena faksimilutgåvor.

2.5C4 Antal ill. anges om det är någorlunda stort (över 10 15?) och uppgiften återfinns i objektet (räkna inte själv!).

 

2.7B13 Diss.anm. görs för alla dissertationer, inkl. tyska habilitationsskrifter.
               
5.0B2 I termen "rubriktitel" vid musiktryck inbegrips allt som står ovanför nottexten, dvs även tonsättarnamn och andra upphovsuppgifter. Ett tonsättarnamn i sådan rubriktitel står alltså på "framträdande plats" (0.8), eftersom rubriktiteln är föreskriven källa för avsnitt 2 för musiktryck.

5.1B1 Om uppgift om besättning, tonart etc. inte står i primärkällan 
och inte framgår av UT kan de tilläggas i anmärkning.

5.1D1 När parallelltitlar utelämnas enligt denna paragraf görs anmärkning om övriga titlar (för att underlätta identifiering av viss utgåva).

5.1F1 Om i fall som 1.1F11 2. stycket ingen upphovsuppgift är på huvudtitelns språk eller i dess skriftart, anges första uppgift på ett för kataloganvändarna lättbegripligt språk (jfr 5.1D1; för ledning om vad som är lättbegripligt språk se 25.27AS).

Sonate a tre / Amandus Ivancic ; reconstruction, revision and introduction by Danilo Pokorn ; continuo by Pavel
Sivic

(Titel på italienska. Upphovsuppgifter på titelsidan: "Spartiral, revidiral in uvod napisal ... / reconstyruction, revision and introduction by ... ; generalni bas
izdelal ... / continuo by ...)

Ett uttryck som "Newly arranged" är upphovsuppgift.

Det är ibland svårt att avgöra om en fristående besättningsuppgift vid arrangemang skall behandlas som övrig titelinformation eller som upphovsuppgift. Om uppgiften innehåller en term som anger bearbetning ("Ausgabe", "reduction", "arrangemang" etc.) är den en upphovsuppgift. Står det bara t.ex. "Piano solo" behandlas det också normalt som upphovsuppgift (när originalbesättningen är en annan).Om uppgiften är språkligt sammanhängande med titeln (t.ex. om titeln i övrigt består av form/genre benämning) förs den dock till denna.

Falla, Manuel de                                          
[La vida breve. Danses espagnoles. Nr 1 2;                 
arr. piano] Deux danses espagnoles [Musiktryck] : tirées de          
la partition de La vie brève ...  / Manuel   
de Falla ; piano seul ; transcription de G. Sama
zeuilh.

Baguer, Carlos
[Symfoni; arr. tangentinstrument]
Tres sinfonias para tecla [Musiktryck] / Carlos Baguer ;
revisión y prólogo Maria A. Ester Sala.

Kompositionsår och/eller opusnummer i anslutning till en upphovsuppgift (i primärkällan eller dess ersättning) behandlas som del av titel eller övrig titelinformation.

Metamorfoser : för flöjt oboe, violin, viola och violoncell,
1974  / Jan Carlstedt

I källan står: Jan Carlstedt 1974

Tonsättarens födelse  och/eller dödsår anses inte utgöra del av upphovsuppgift: de utelämnas (1.1F15).

Vid populärmusikutgåvor av en exekutörs eller grupps musik, där exekutören eller gruppen inte själv komponerat de ingående verken, men i utgåvan framställs som upphovsman katalogiseras objektet enligt utgåvans utseende och den nämnda exekutören eller gruppen tas med som upphovsman i beskrivningen (245 e). En förklarande fras tilläggs på utgåvans språk.

Exekutören eller gruppen får inte huvuduppslag.

Vagabond heart / [performed by] Rod Stewart
(Biuppslag på Stewart, Rod)
 

 

5.1F2 Ex. 2 följs endast i mycket oklara fall. Normalt suppleras inte [Musik von] och motsv. om tonsättaren är första upphovsuppgift.

5.1G1 Sammansatta verk av en kompositör men med flera textförfattare och utan samlingstitel. Man beskriver varje verk för sig med punkt mellan varje verk och efter sista verket läggs kompositörsuppgiften. Förtydligande uppgifter inom klammer kan bli nödvändiga.

T.ex. Titel A / av XX. Titel B / av YY ; [musik till samtliga verk av] ZZ.

MARC-post:

245 Titel A#h [Musiktryck] #c av XX. Titel B / av YY ; [musiken till samtliga verk av] ZZ#

  
5.1G2 De generella maximeringsprinciperna (jfr tillämpningsanvisningarna till 1.1G2) skall även gälla musiktryck: Maximalt nio titlar med maximalt tre olika upphovsuppgifter till de olika verken redovisas i beskrivningen. Om antalet olika upphov är större än tre eller antalet titlar större än nio, så anges endast det första verkets titel och upphov. När titlar utesluts läggs uteslutningstecken alltid efter första verkets huvudtitel eller övrig titelinformation och när upphov utesluts läggs uteslutningstecken alltid efter första verkets upphovsuppgifter. För samlingsverk med olika upphov kommer det sålunda att kunna finnas uteslutningstecken såväl efter titeluppgift som efter upphovsuppgift.

5.2B. Upplageuppgift
Urtext i kombination med utgåva, upplaga, version  o.s.v. är en upplageuppgift. Övriga fall, även i form av en fras, som "Urtext aus Mozart Werke", är en anmärkning.   

5.2B2 Verk med samlingstitel i olika sättning. Ex. Mahler: Sång, röst, piano. Urval. Finns i två identiska utgåvor med identiska delar och samma innehåll men olika sättning. (3 vol. HS, 3 vol. LS) I sådana fall är det bäst att göra två separata poster.

5.4F1 Om det finns såväl utgivningstid som copyrightår, ange senaste copyrightår (för hela publikationen; ej i fallet nedan) efter utgivningstid om skillnaden är mer än 10 år.

Om endast copyrightår finns, men ungefärlig utgivningstid kan uppskattas, ange båda enl. 1.4F7 (rev.). , [1982?], cop. 1949

Om endast copyrightår finns, och utgivningstid inte kan uppskattas, men det är uppenbart att publikationen är utgiven senare (särskilt vanligt i franska utgåvor), ange enbart copyrightåret.

Om det finns flera copyrightår för helheten, ange det senaste. Om detta betecknas som "Copyright renewed", återge det som cop. renewed 1934

Om inget utgivnings  eller tryckår finns eller sannolikt årtionde kan konstateras, men en samling innehåller flera olika (ursprungliga) copyrightår för enstaka verk, ange det senaste: cop. 1935 (I publ. finns år från 1921 till 1935)

Om stämmor har (ett eller flera) utgivnings  eller copyrightår som avviker från partiturets, ange endast partiturets om avvikelsen är mindre än ca 10 år. Om den är mera, ange stämmornas årtal i anmärkning.

Om inga årtal av något slag finns, ange en ungefärlig tid (se 1.4F7) för utländska publikationer. För svenska publikationer försök belägga med hjälp av Svensk musikförteckning, plåtnummerlistor eller andra bibliografiska hjälpmedel (jfr förteckning i Katalogisering enligt KRS, vol. D). I annat fall ange en ungefärlig tid.

Utgivningsår, nytryck, kopia m.m. Man bör lägga första tryckningens årtal (om det går att belägga) el. cop.-år i 260 c. Om det uppenbart är ett nytryck, gör en lokal anmärkning i 596. Bibl:s ex. tr. [----] (stämpelår). Är det en kopia , och det är uppenbart att förlaget gjort denna, skriv: Förlagets kopia och år [----] eller annars: Kopia och år [----]. Vid flera ex. Skriv efter resp. nr vilken typ det gäller i 596.

 

5.5B1 Termen "partitur/pianostämma" varieras i enlighet med objektets beteckning när instrumentet inte är piano: part./orgelst., part./gitarrst. part./b.c. st., etc. (jfr Bil. D).

"Körpartitur" innebär körstämmorna ur ett större verk i partiturform. Om verket är för kör a cappella är objektet ett "partitur".

"Klaverutdrag": utöver def. i Bil. D. gäller följande krav för användandet av "klav." som specifik medieterm:

1) publikationen skall innehålla hela eller i varje fall största delen av verket (inte bara t.ex. enstaka arior)

2) utgåvan skall ha något slags studiesyfte (enskilt eller för  instudering i grupp).

Klaverutdrag behöver inte ha separat vokalstämma (trots def. i Bil. D): även utgåvor med texten i notbilden är att anse som klaverutdrag.

Utgåvor av rena orkesterverk  i arr. för piano är inte klaverutdrag. De får inte klav. i den fysiska beskrivningen, men skall enligt vanliga regler ha arr. i UT.

Populärmusikutgåvor för röst och piano eller keyboard är normalt inte klaverutdrag (och skall heller inte ha "arr." i UT, jfr 25.35C2).

5.5B2 Vid specifik medieterm "spelpart." anges här det antal som förlagets utgåva omfattar. Som tumregel gäller:

(a) 1 ex. levereras i omslag, ytterligare ex. utan omslag: antal anges som totalt antal ex.

(b) endast (1 eller flera) ex. i omslag levereras: antal anges
som 1.

(Om bibl. i fall (b) har flera ex. anges de i beståndsanm.) Samma princip tillämpas vid behov för klaverutdrag (i praktiken aktuellt endast för pianokonserter utgivna för 2 pianon).

Om ett orkestermaterial innehåller en stämma för solisten (alltså ej klaverutdrag el.dyl. utan enbart solostämma) anges detta som "solostämma":

1 part. (25 s.) + 1 solost. + st.

Betr. omfångsuppgift för flerbandsverk se 13.6CS nedan.

Om flera stämmor är tryckta i 1 fysisk volym tillämpas 2.5B19: 3 st. i 1

5.5E1 Fysisk beskrivning för bilagor anges inte.
 
5.6B1 Övrig titelinformation eller upphovsuppgift för serie anges bara när titeln endast består av "publikationsord" (t.ex. Årstryck) eller vid konstaterad konflikt med annan serie. (Upphovsuppgift anges alltid vid flerbandsverk              katalogiserat som serie.)

 

5.7B1 Om detaljerad besättning anges i UT behöver besättningsanmärkning inte göras. Däremot kan instrument behöva specificeras i anm. om gruppterm (t.ex. träblåsare) används i UT.

Antalet instrument skrivs inte ihop med instrumentförkortningen i besättningsanmärkningen för orkesterverk  (följ alltså inte exemplen s. 499 i KRS).

T ex.: 2 vl  (inte 2vl)

Alternativa stämmor som inte framgår av beskrivningen i övrigt anges i anmärkning. Samma gäller alternativa stämlägen, t.ex.:

Trumpet I i C, alt. B

Ytterligare standardfras:

Keyboardstämma med text och ackordanalys

5.7B2 Vid samlingar med samlingstitel anges textbörjan i innehållsanmärkning (se nedan 5.7B18).

5.7B4 Vid utgåvor av verk med verkets titel på ett språk på titelsidan och ett
annat på omslagets, anges omslagets titel som omslagstitel i fält 246, ej som parallelltitel.

5.7B10 Speltid anges om den återfinns i objektet. Anges i tim., min., sek.: 6 min., 40 sek.

Om det i utgåvan anges ca speltid avrundas denna nedåt till närmast hela minuttal.

Om det klart framgår att ett verk är framställt efter tonsättarens autograf görs anmärkning:

Reprod. efter tons:s ms. (OBS punkt efter "ms.")

5.7B18 Följande riktlinjer gäller: Antal titlar i innehållsanmärkning bestäms från fall till fall.
 
I Libris används i regel publikationens formulering av titlarna i 505,UT formen i 700 t. Vid delar av verk räcker det att ange enbart delens titel i 505.
  
När textbörjan (jfr 5.7B2) behöver anges i innehållsanmärkning sätts den inom parentes:

Innehåll: Den största helgen -- Nattstycke (Juni med gullregn)

Textbörjan anges på svenska verk när denna skiljer sig från verkets
egentliga titel. Hänvisning kan göras från textbörjan till titeln (i verkets auktoritetspost).

 

5.7B19 Utelämna "Nr", "no." etc. i editions  eller plåtnummer. Skriv i övrigt som det står, utan förkortningar.

Ed.nr: Edition Eulenburg 373

Mellan två nummer av samma slag (t.ex. två ed.nr) sätts semikolon. Nummer av olika slag utgör olika anmärkningar.

Det är viktigt att grupperingen av ed./pl.nr följs noga: 12345, 12 345, 123 45 och 12.345 är fyra helt olika nummer: följ publikationen.

Då firmans initialer el dyl. ingår i numret, skiljs de från siffrorna med mellanslag, oavsett publikationen, t.ex.:

D. 15 394 

ej D.15 394 eller D15 394

A. 12345 Z.

ej A.12345Z. eller A.12345 Z. 

Om källan däremot har bindesteck följs den: G 1234.

Om det bara förekommer efterställd bokstav, som då ofta kan beteckna någon slags underindelning (t.ex. "p" för partitur, "a" och "b" för part. resp. stämmor) är det säkrast att följa källan: 1234a 1234b eller 1234 a  1234 b

13.6CS Omfångsuppgiften i huvudposten består för musiktryck av antalet av utgivaren numrerade volymer, band eller dyl. (term enl. 2.5B17 2.5B18), antingen detta antal sammanfaller med antalet fysiska volymer eller inte: 8 vol.

Omfångsuppgift (med specifik medieterm) för resp. del   ofta bestående av flera enheter   ges i delbeskrivningen.

21.1A1 Sammanställare av ordböcker betraktas som personliga upphovsmän till dessa. (KKS medd. 1986:1)

21.1B2 a) En historik över en institution anses i regel inte vara ett "verk av administrativ karaktär" utan får huvuduppslag enligt 21.1A eller 21.1C. (KKS medd. 1986:2)

21.18C För att arrangemang av folkmusik skall räknas som omarbetning med arrangören som huvuduppslag krävs dels (1) att arrangemanget innebär byte av funktion. Härmed menas att ett stycke folkmusik överförs till körsång, jazz eller 
dels (2a) att arrangören i publikationen genom typografi eller ordalydelse framställs som upphovsman, eller (2b) att stycket är så känt i arrangörens utformning att det fått status av dennes komposition (t.ex. Griegs Den store hvide flok, Alfvéns körsättningar m.m.) Båda kraven (1) och (2) måste vara uppfyllda.

Titel som huvuduppslag får rena folkmusikutgåvor (typ Svenska låtar) samt utgåvor som innehåller element av bearbetning (t.ex. tillagt ackompanjemang) men där avsikten ändå är att presentera musiken som folkmusik (t.ex. Geijer Afzelius och andra 1800 talsutgåvor), vilket motsvaras av klassifikation på X/Yu.

Huvuduppslag på titel får också utgåvor som i och för sig är omarbetningar men där villkoret (2) ovan inte är uppfyllt. Sådana utgåvor klassas inte nödvändigtvis på X/Yu.

 

21.28B1 Alternativet tillämpas.

21.30D Biuppslag görs inte på realisatör av generalbasstämma eller på person som gjort om ett verk till klaverutdrag..

21.30J Titelbiuppslag görs inte (helt enligt reglerna (21.30J4) på huvudtitlar som består av verkliga personers för  och efternamn.

24.1 Inordna ett institutionsnamn som inleds av personnamn direkt på första ledet i namnet, oavsett om detta är en förnamnsinitial eller ett förkortat förnamn. (KKS medd. 1986:1)

P.A. Norstedt & söner
Wilh. Becker

25.1A Vid musikverk som utgör skolor eller övningar används UT då verket enbart eller alldeles övervägande består av musik (t.ex. Czerny etyder). Ingen UT används då verket består av instruktionstext och övningsstycken.

25.13 AACR2 25.13 tillämpas för biuppslag med vissa ändringar vid utgåvor av kompletta äldre källor. Hela den aktuella paragraftexten följer här:

Använd som UT i biuppslag för en handskrift eller handskriftsgrupp i denna prioritetsordning:

a) en vedertagen titel (på svenska om det finns en sådan) för handskriften eller verket i den:

  • Dödahavsrullarna
  • Book of Lismore
  • Mönsteråshandskriften

b) namnformen (konstruerad enl. kap. 24 och 23) för fyndorten (= den institution där handskriften nu förvaras eller där den senast fanns) samt ev. samling som handskriften ingår i. Hylllsignatur el. dyl. anges INTE.

  • British Library
  • British Library. Arundel
  • Uppsala universitsbibliotek. Dübensamlingen
  • University of California (Berkeley). Music Library

Om titel enl. a) har valts, gör för svenska fyndorter biuppslag även på  institutionen enligt b).

 

25.26BS Det är nödvändigt att avgöra om ett antal verk med samma titel är separata verk eller delar av ett större verk i KRS' mening. I det första fallet får verket UT direkt på sin titel. I det andra fallet anges hela verkets titel först, följd av deltiteln efter punkt. Det har bl.a. konsekvenser för hur uppgiften om opusnummer utformas. 

Reglerna är dock ganska ofullständigt formulerade och kan knappast förstås utan närmare förklaring. Principerna är följande:

För korrekt filering måste UT för hela verket alltid se likadan ut, antingen en deltitel följer eller inte. Det betyder bl.a. att ett ev. opusnummer som hör till hela verket måste anges före alla uppgifter om delen. Alltså  kan inte undernummer för delen anges som i 25.30C3, utan får behandlas som en del av delbeteckningen, efter punkt (25.32). Enligt 25.30C3 behandlas bara självständiga verk.

I fallet Bo Linde (jfr äv. Katalogisering enligt KRS, vol. D, övn. 116), är

[Sonatin, piano, op. 15:1]  

resp.

[Sonatin, violin, piano, op. 15:2]

två olika verk, eftersom besättningen är olika, och de uppenbarligen inte är avsedda att utgöra en cykel el.dyl. I fallet Schubert, KRS s. 404, däremot, är

[Impromptu, piano, D. 899, op. 90]

UT för hela verket (Vier Impromptus für Klavier) och de ingående delarna, nr 1 4, skall anges efter punkt.

[Impromptu, piano, D. 899, op. 90. Nr 2]

Ville man ange undernumrering av typ op. 90:2 skulle den få utseendet

[Impromptu, piano, D. 899, op. 90. Nr 2, op. 90:2]

vilket inte har ansetts meningsfullt.

En UT av typ

[Impromptu, piano, D. 899, op. 90:2]

skulle förutsätta att op. 90:1 var ett helt annat verk (med eget Deutsch nummer).

Linde fallet är sällsynt. Undernummer inom ett opusnummer är oftast, som i Schubert exemplet, en delbeteckning. Ett undantag är dock om det finns en övergripande, löpande numrering i ordningsföljd över flera opus (flera större verk). Beethovens 32 pianosonater är numrerade 1 32, oberoende av opusnumreringen. De är då separata verk och får UT i enlighet därmed, t.ex.

[Sonat, piano, nr 16, op. 31:1, G dur]

(dvs ordningsnumret (25.30C2) kan skilja sig från numret inom opus (25.30C3)).

Detta är ett annat fall än Linde exemplet: hela op. 31 är 3 pianosonater. Men ordningsnumreringen (16 18) tar över, och varje sonat betraktas som ett eget verk.

Paganinis 24 capricer, å andra sidan, saknar sådan övergripande numrering. De är endast numrerade inom sitt opusnummer (op. 1). De faller då under kategori 3 i 25.26B, och får UT av typ:

[Caprice, violin, op. 1. Nr 3]

dvs UT för hela verket, följd av beteckning för delen efter punkt (25.32).

När opusnummer inte används i UT utan ersätts av nummer ur en tematisk förteckning (t.ex. JS Bach eller Mozart), följs förteckningens indelning (såvida inte förteckningen principiellt är uppställd så att den ger egna nummer åt varje del). För Bach får man t.ex.

[Sonater och partitor, violin, BWV 1001 1006]

 

För att summera:

1) Ett opusnummer med undernummer medför i regel delbeteckning efter punkt och med stor bokstav.

2) Undantag 1: Varje "del" har dessutom ett löpande, övergripande ordningsnummer. Den betraktas då som ett självständigt verk.

3) Undantag 2 (ovanligt): Det finns visserligen ingen annan ordningsnumrering, men "delarna" har olika titlar, olika besättning, eller det framgår på annat sätt att de skall uppfattas som olika verk. (OBS dock att detta inte gäller verk med varierande besättning från tiden fram till och med Wienklassicismen: här anses varje opus som 1 verk, även om de olika ingående delarna har olika besättning. Jfr t.ex. 25.30B1 b.)

Om en tonsättare omarbetar ett verk och ger det ny titel och/eller nytt opusnummer, behandla omarbetningen som ett nytt verk.

Stravinskij, Igor
[Les cinq doigts]

Stravinskij, Igor
[Instrumental miniatures]
(omarb. för blåsare och stråkar)

Om omarbetningen har samma titel och övriga identifierande element (t.ex. opus) saknas, men omarbetningen är omfattande, behandla omarbetningen som ett nytt verk.
 

Hindemith, Paul
[Marienleben (1923)]

Hindemith, Paul
[Marienleben (1948)]

Gluck, Christoph Willibald
[Orfeo ed Euridice]

Gluck, Christoph Willibald
[Orphée et Eurydice]
(Parisversionen)

Om omarbetningen har samma titel och opusnummer och revideringen består av ändringar i instrumentationen inom samma allmänna besättningskategori (t.ex. orkester, instrumentalensemble, kör och orkester), utan väsenligt nytt material, använd samma UT för båda versionerna.

Schönberg, Arnold               
[Stycke, orkester, op. 16]      
(originalbes.)

Schönberg, Arnold
[Stycke, orkester, op. 16]
(reduced for normal sized)

25.27AS Exempel på termer som faller under definitionen av form/genbre benämning ges i särskild lista (se KKS meddelanden 1991:3/4)

Betr. "mera kända" titlar av särskilda tonsättare, se auktoritetsregistret.

Om originaltiteln inte är på något av språken i 25.27AS, och det inte finns en vedertagen svensk titel men New Grove anger en titel på något av språken, anse den som "mera känd" och välj den. Vid tveksamma fall utgå från tonsättarens hemlandsspråk (Ex.: Enescu, Rumänskt poem).

 

Titlar på variationsverk som inte bara består av termen "variation" och besättning etc. är pregnanta:

[Variationen über Ich bin ein schneider Kakadu]

Ev. ingående besättningsuppgift i sådan titel (Variationen für Klavier über...) utelämnas enligt 25.28A.

Märk att termerna "piece", "pièce" etc. inte är språkligt besläktade med "stycke". De skall därför   till skillnad mot exempelvis "Stück"    inte översättas. UT för "12 pieces for piano" blir alltså:

Piece, piano

(Av 25.29A1 framgår att form/genre beteckningar anges i singularis oavsett språk. Det faktum att de inte översätts gör dem inte till pregnanta titlar.)

Sammansättningar med "piece", "Stück" etc. behandlas på motsvarande sätt.  UT för "12 piano pieces" resp. "Fünf Klavierstücke" blir alltså:

Piece, piano

resp.

Stycke, piano

OBS. I ryskan finns två ord som kan användas i musikverk med ganska lika betydelse, nämligen Pesnja (=sång, visa) och P'esa (=musikstycke). Oftast förekommer de i titlar i sina pluralformer.

(Observera att LC och RAK i UT anger form/genre benämningar i pluralis, medan vi skall ange formen i singularis i stället. Folkbibliotekens translitterering inom parentes.) 

Sv. sing.  Sv. pl. Betydelse
Pesnja Pesni Sång, visa
P'esa P'esy Musikstycke
(Pjesa) (Pjesy)

För separat utgivna kadenser används UT "Kadens" (se även 25.28 nedan).

Följande form/genre benämningar anges i pluralis:

  • Metamorfoser
  • Variationer

Benämningar på kyrkomusikaliska verk som Rekviem, Te Deum, Salve Regina, Dixit Dominus, etc. betraktas som form/genre benämningar. Besättningsuppgift utelämnas enl. 25.30B1(a)   däremot anges övriga element enl. 25.30B när de finns (tonart är ofta irrelevant).

Mozart, Wolfgang Amadeus
[Rekviem, K. 626, d moll]

Verdi, Giuseppe
[Rekviem]
(opusnr, tonart saknas)

För vissa 1700 talstermer gäller:
Samtida term Avser Nutida term som används
Ouverture uvertyr  Uvertyr
Ouverture uvertyr (svit) Svit
Sinfonia symfoni Symfoni
Sinfonia uvertyr Uvertyr
Sinfonia da camera Symfoni
Solo Sonat
Sonata da camera Sonat
Sonata da chiesa Sonat


Svenska beteckningar används för titlar av typ "Sinfonia da camera" i moderna verk (dvs i detta fall: Kammarsymfoni).

 

25.27B1 Not 11: Titlar som fortfarande är kända under den gamla benämningen ändras inte (Musica teutsch).

En pregnant "mera känd" titel anges på svenska om det finns en vedertagen svensk motsvarighet (t.ex. De fyra årstiderna). Gäller titeln ett enskilt verk (enligt 25.26B) anges den i singularis (Italiensk konsert), gäller den ett verk med flera delar i pluralis (Engelska sviter, Goldbergvariationerna, Ungerska danser).    OBS att här endast avses senare mera kända titlar   övriga svenska titlar återges enligt 25.27A2S.´

25.28A I verk före 1900 talet betraktas fraser som "a due", "a cinque" etc. som besättningsuppgifter och inte som en del av titeln. I verk före 1900 talet med titlar som "quartetto concertante", "duo concertant" anses adjektivet inte höra till originaltiteln och utesluts ur UT. När titeln betecknar en särskild form (Sinfonia concertante, Rondeaux concertante) bibehålls adjektivet i form/genre benämningen  (se 25.29A1). I verk från 1900 talet bibehålls alltid adjektivet. (rev. 1992 06 04/AL)

Vanhal, Johann Baptist
[Kvartett, flöjt, violin, viola, bas, op. l4]
Sei quartetti concertante : a flauto o violino, violino,
alto e basso, op. 14

25.30B1 Hit hör också liturgiska titlar av typ Rekviem, Te Deum. På samma sätt som "Visa" behandlas "Vokalis".

Vid separat utgivna kadenser till annan tonsättares  verk tilläggs inte besättning utan namnet på tonsättaren inom parentes. Ytterligare specificering görs endast vid behov och i kortast möjliga form (titel följd av opusnummer eller nummer i tematisk förteckning; endast då sådant nummer inte finns används besättning etc.):

[Kadens (Mozart, W.A.)]

[Kadens (Bach, J.S.)]

[Kadens (Mozart, W.A., K. 537. Sats 1)]

(om tonsättaren skrivit kadenser till en rad olika Mozart konserter
resp. olika satser)

Vid samling av tonsättarens egna kadenser används [Kadens] utan tillägg. Enstaka kadenser till eget verk anges som del av verket:

Mozart, Wolfgang Amadeus
[Konsert, piano, orkester, nr 5, K. 175, D dur. Kadens]
(fler än 1 sats)

Mozart, Wolfgang Amadeus
[Konsert, piano, orkester, nr 5, K. 175, D dur. Allegro.
Kadens]
(till sats 1)

25.30B1 Instrumentens ordningsföljd i UT.

Sonat , violin, piano 
men

Trio, piano, klarinett, violoncell.

Med piano jämställs även gitarr och andra knäppinstrument. 

25.30B1d) Violoncell stämma som ingår i b.c. skall inte anges separat i UT.

25.30B4 Termen "basso" i ett instrumentalverk från 1700 talet återges med "bas" (och inte t.ex."violoncell") när den inte avser generalbas. (För ex. se 25.28A ovan.)

Alternativ besättning i arrangemang anges med snedstreck:

[... ; arr. oboe/saxofon

Betr. tangentinstrument, följ resp. tematiska förteckning el.dyl. T.ex. för JS Bach BWV "Klavier" = "tangentinstrument", d:o Orgel = orgel. "Cembalo", "klavikord" etc. används bara när tonsättaren entydigt föreskrivit dessa. "Hammarklaver" (motsv.) återges som "piano".

I en numrerad serie verk där ett slags tangentinstrument används i vissa, ett annat i andra, och 25.30B4, sista stycket, inte är tilllämpligt, använd den besättning som är vanligast (t.ex. Mozarts pianokonserter anses samtliga vara skrivna för piano).

Uniforma titlar. "Valfria instrument".
Beslutades att göra enligt förslaget för 1900-talsverk och senare när besättningen helt klart är skriven för valfria instrument. Observera att termen valfria instrument inte får användas när ett verk är skrivet för 2 eller flera specificerade alternativa instrument, t.ex. för flöjt eller violin och piano. I dessa fall används först nämnda instrument i den uniforma titeln.

25.30B5 Med "fyra eller fler olika instrument" avses instrumentgrupper: övriga termer i listan skall användas så länge det går att gruppera instrumenten med dem utan att antalet termer blir fler än tre.

25.30B6 "Stråkorkester" vid titlar som associerar till korisk besättning skall användas även i de fall det är känt att den  ursprungliga versionen skrevs för solostråkar (och vice versa).

25.30C2 Ordningsnummer (Konsert, nr 1; Konsert, nr 2; etc.) används endast om det existerar en helt vedertagen och generellt brukad numrering (t.ex. Mozarts pianokonserter, men ej hans violinkonserter).

För särskilda tonsättare gäller:

  • JS BACH violin och cembalokonserter numreras ej
  • BERWALD kvartetter, symfonier numreras ej
  • MOZART endast pianokonserter, symfonier
  • ROMAN numreras ej (endast BeRI nummer)


25.30C3 Skilj noga mellan typen "op. 1:1" (självständigt verk) och typen "op. 1. Nr 1" (del av verk). Se kommentar till 25.26BS ovan.

Vid flera Köchelnummer används 7. upplagans (1965) nummer i halvfett om det finns ett sådant (K. 364, ej K. 320d; Divertimento, K. Anh. 226,  Ess dur, ej K. Anh. C 17.01 eller K. 196e). Finns inget halvfett nummer används numret ur den tidigaste förekommande upplagan, vanligen 3. uppl. (Konsert, oboe, orkester, K. Anh. 294b, Ess dur, ej K. Anh. C 14.06).

Vid opusnummer med undernumrering är det viktigt att skilja mellan nummer som avser separata verk och nummer som avser delar av större verk. Endast den första typen behandlas enligt 25.30C3. Numrering av delar inom verk följer 25.32. Jfr kommentar till 25.26BS.

 

25.30E1 Lägg alltid till årtal vid nu levande kompositörer om andra element (utöver besättning) enl. 25.30C D saknas.

c) Tillämpas. Andra lämpliga termer kan användas. I vissa fall kan tillägg  av denna typ vara att föredra framför årtal enl. a b.?

25.30E2S Om så önskas tillämpas.

25.31B1 Paragrafen tillämpas också på olika versioner av ett verk, gjorda av tonsättaren själv, som inte är att betrakta som arrangemang.

Brahms, Johannes
[Variationen über ein Thema von Haydn, piano]

Brahms, Johannes
[Variationen über ein Thema von Haydn, orkester]

Schönberg, Arnold
[Verklärte Nacht, stråkorkester]

Schönberg, Arnold
[Verklärte Nacht, violin (2), viola (2), violoncell (2)]

För Bachs kantater används UT "Kantat, BWV" (samt textbörjan som epitet) utan besättning enl. 25.30B1. Hänvisning görs från verkets titel. Om annat Bach verk har samma titel görs tillägg enl. 25.31B1 i hänvisningen:

Bach, Johann Sebastian
Erhalt' uns, Herr, bei deinem Wort (Kantat)
se
Bach, Johann Sebastian
Kantat, BWV 126, "Erhalt' uns, Herr, bei deinem Wort"

Om flera verk i samma genre har samma titel tilläggs dessutom BWV nummer i hänvisningen:

Bach, Johann Sebastian
O Ewigkeit, du Donnerwort (Kantat, BWV 20)
se
Bach, Johann Sebastian
Kantat, BWV 20, "O Ewigkeit, du Donnerwort" Bach, Johann Sebastian
O Ewigkeit, du Donnerwort (Kantat, BWV 60)
se
Bach, Johann Sebastian
Kantat, BWV 60, "O Ewigkeit, du Donnerwort"

Endast kantaterna får genren som UT. T.ex. koralpreludium eller motett får verkets titel i UT, med samma typ av tillägg vid behov:

[O Ewigkeit, du Donnerwort (Koral)]

Vid nu levande tonsättare, gör generellt (utan att kontrollera) tillägg till pregnanta titlar om titeln är av den typ som nämns i 25.27A2S not 9, dvs om den består av ett substantiv som är en form/genre benämning och ett vagt adjektiv som "liten", "chamber", etc. Om det är en klart pregnant titel, gör bara tillägg om det lätt kan konstateras att det finns annat verk med samma UT.

[Suite brève, trombon (4)] 

[Lätta stycken, violin, piano]

men utan tillägg:

[Sensational miniatures]

[American hymn]

Om en rad verk av en och samma tonsättare med samma pregnanta titel har en ordningsnumrering (antingen med arabiska eller romerska siffror eller utskriven och antingen "nr" ingår eller ej), använd denna i stället för besättningsuppgift (enl. 25.30B1 d), om det medför bättre filering (MCB 16:12). 

Berio, Luciano
[Sequenza, nr 3] [Sequenza, nr 4]
Sequenza III : für Frauen Sequenza IV : für stimme Klavier

i stället för "sopran", "piano". Ibland kan detta inte avgöras när det första verket i serien katalogiseras: UT får i så fall justeras senare vid behov.

25.31C Vid  andra verk än musikdramatiska som fått ny text används  den nya titeln eller texten i UT.

Pergolesi, Giovanni Battista
[Pris ske dig]
(Sats ur Stabat mater med nyskriven svensk text)

25.32 När det gäller att avgöra om ett verk är ett separat verk eller del av annat verk, se 25.26BS och kommentaren till denna paragraf ovan.

Som "del av verk" behandlas även av tonsättaren skriven och separat utgiven kadens (se 25.30B1 ovan).

Satsbeteckning föredras framför tempobeteckning i UT. Det kan behövas när man ska särskilja delar av verk med samma titel. Ibland kan man dessutom bli tvungen att särskilja ytterligare. Då blir det t.ex.: Konsert, piano. Sats 2 (Allegro).

 

25.34C1 För samlingar av verk från renässansen av en tonsättare  används [Vokalmusik] resp. [Vokalmusik. Urval] när verken anges vara för röster  eller instrument, såvida åtminstone några av verken har text. Om det senare inte är fallet används ingen UT.

Hassler, Hans Leo                
[Vokalmusik. Urval]
Seven lieder for four voices or instruments

25.34C2 Samlingar med enbart arior ur olika verk av en tonsättare får UT:

Aria. Urval

Samlingar med arior, körer, duetter m.m.  ur olika operor av en tonsättare får UT:

Opera. Urval

25.34C3 Om det inte säkert kan konstateras om samlingen är fullständig eller ej, utelämna "Urval". Rätta vid behov senare.

[Pianomusik.  Urval]

används även när tonsättarens  så gott  som samtliga verk är pianomusik (Chopin).

25.35C1 Om så önskas tillämpas.

Verk med tillagt ackompanjemang etc. anses som arrangemang (jfr 21.21, med exemplet):

Bach, Johann Sebastian
[Sonater och partitor, violin, BWV 1001 1006; arr.
violin, piano]
Sechs Sonaten für Violine solo / von Joh. Seb. Bach ;
Klavierbegleitung von Robert Schumann
Betr. verk som omarbetats av tonsättaren, jfr kommentar till 25.26.

OBS att paragrafen gäller "verk som kan fastställas utgöra" arrangemang (kurs. här). Fastställandet sker med förteckningar eller annan referenslitteratur om det inte framgår direkt av objektet. Andra versioner "gjorda av tonsättaren själv" behandlas enligt 25.31B1 (jfr ovan). (Omarbetningar med samma titel av någon annan än tonsättaren får dock alltid "arr.".)

Som arrangemang räknas inte:

1) verk komponerade före 1800 för barock , renässans  eller annat tidigt instrument (inkl. gamba, blockflöjt etc.), som utges för eller framförs på nutida instrument av motsvarande typ,
2) verk för melodiinstrument som utges för eller framförs på ett alternativt instrument angivet av tonsättaren eller i tidiga utgåvor (helst den första),´under förutsättning att tonarten är densamma och inga väsentliga förändringar gjorts i nottexten:

Bach, Johann Sebastian
[Sonat, viola da gamba, cembalo, BWV 1027 1029]
Sonatas for cello and piano, BWV 1027, 1028, 1029 [Ljudupp
tagning]

Kuhlau, Friedrich
[Sonat, violin, piano, op. 79. Nr 1, F dur]
Sonate en fa majeur pour flûte & piano, op. 79, no. 1 ...
(Ursprungligen för violin eller flöjt och piano)

Vid utgåvor av arrangemang av ett verk där arrangemanget går i annan tonart än originalet, läggs arrangemangets tonart i den uniforma titeln efter arrangemangets besättningsuppgift.

25.35C2 Enligt denna paragraf behandlas också visor av typ Bellman, Taube m.fl. [ännu ej godk. tillämpn.]

25.35D Om så önskas tillämpas ej.

25.35E1 Om så önskas tillämpas vid libretton.

25.35F1 Om så önskas tillämpas vid libretton.

25.35F Tillämpas endast av SMB (ej BTJ) när ett av språken är svenska: i så fall tilläggs samtliga språk  (OBS ordningsföljden mellan dem enl. 25.5C1).

T.ex. Händel:

[As pants the hart, HWV 251b. Svenska & engelska]

(HWV nummer enl. 25.31B1, sista st., eftersom
det finns flera versioner av detta anthem.) ?[OBS: det
är ännu oklart om detta är en del av Chandos anthems.]?

B.17S Instrumentationskod används endast vid stor orkester, ej t.ex. kammarorkester. 

Senast uppdaterad: 2015-11-12
Innehållsansvar: Christina Koch, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

 Uniforma titlar för musik
(BTJ)

Internetresurser för musikbibliotekarier
(Musik- och teaterbiblioteket)