Om Codex Gigas

65r

Codex Gigas innehåller förutom en fullständig bibel fem andra långa texter. Handskriften börjar med Gamla testamentet, som följs av två historiska arbeten av Josefus Flavius (som levde under 1:a århundradet efter Kristi födelse): Judiska fornminnen och Det judiska kriget. Efter Josefus kommer medeltidens mest populära encyklopedi, av biskop Isidorus av Sevilla (ca 560-636). På denna följer en samling medicinska skrifter och därefter Nya testamentet. Det sista av de långa icke-bibliska verken är en böhmisk krönika av Kosmas från Prag (ca 1045–1125), den första historiska behandlingen av Böhmen, ett viktigt arbete.

I handskriften finns också några korta texter. Den första, före bilden av Guds stad, berör botgöringen. Den andra, efter porträttet av Djävulen, handlar om hur man driver ut onda andar. Det sista betydelsefulla korta arbetet är ett kalendarium som anger på vilka dagar man firade helgon och ihågkom dödsdagar för personer från Böhmen, både kyrkliga och sekulära. Det fanns också ett verk som gått förlorat genom att bladen skurits ut ur handskriften, helige Benedictus regel, en handledning i klosterlivets grunder som skrevs på 500-talet.

Kristendomens viktigaste bok är Bibeln. De övriga texterna i Codex Gigas var omsorgsfullt valda att åtfölja den, eftersom de tillsammans erbjöd kunskap om den judiska historien (Josefus), om världen (Isidorus), om läkekonsten och om Böhmens historia (Kosmas).