Kalendariet med nekrologiet i Codex Gigas är den viktigaste källan för den tjeckiska högmedeltidens historia, och för utvecklingen av det tjeckiska språket. Den är helt unik och innehåller ojämförligt material inte bara för tjeckisk namnforskning utan också för historien om det tjeckiska samhällslivet under första hälften av 1200-talet även om uppgifterna inte alltid kan tolkas slutgiltigt. Eftersom årsangivelser i Codex Gigas nekrologium saknas, är dess källvärde för kronologiska uppgifter av mindre betydelse. I vissa fall verkar det som om namn på en och samma person blivit antecknat på två eller kanske till och med flera ställen, utan tillfredsställande förklaring. I åtskilliga fall som berör härskarna av dynastin Přemysl är det oklart vilken familjemedlem som menas.
Den oläsliga inledning till en lista på över nästan etthundra personer som finns framför det egentliga nekrologiet (f. 305r) gör att dess syfte är oklart. Den har ingen uppenbar ordning och omfattar möjligen donatorer, eller ännu levande medlemmar av klostergemenskapen.
Nekrologiet (f. 305v-311r) upptar 1 539 namn på personer, vars samhällställning också i viss mån beskrivs. De flesta av dem är inte beskrivna i andra historiska källor. Det finns bara några få namn som har mera detaljerade tilläggsbeskrivningar (t.ex. 2 och 3 juli eller 1 augusti f. 308v, 309r). Nekrologiet upptar också personer, särskilt kvinnor, som på något sätt var nära knutna till klostret. Det är karaktäristiskt att flera benediktinkloster i de tjeckiska områdena finns nämnda, men ordens viktigaste kloster, Břevnov är aldrig nämnt, trots att klostret måste ha spelat en viss roll vid bokens tillkomst.
De onomastiska uppgifter som lämnas är emellertid utomordentliga. I många fall är detta de tidigaste, och i en del fall mycket svåråtkomliga, beläggen för gamla tjeckiska mans- och kvinnonamn. Namn på övervägande latinsk grund är i minoritet, och tyska namn förekommer knappast alls.
Endast ett fåtal namn är på betydelsefulla präster eller sekulära personer. Men man måste vara försiktig med tolkningar. Det går nämligen inte att sortera in namnen i en sammanhängande kronologisk ordning, då många viktiga personer, som man skulle kunna referera till, ofta saknas. Överraskande nog gäller detta också medlemmar av den tjeckiska kungafamiljen, přemysliderna, och i dödsnotiser för de båda tjeckiska kungarna (Vratislav II och Vladislav II f. 305v) nämns inte deras kungliga ställning.
Kyrkans högsta representanter tas med endast i begränsad utsträckning. Biskoparna av Prag nämns konsekvent, (f. 306r, 308r, 308v, 309r, 309v, 311r) medan de mähriska biskoparna i Olomouc nämns i mindre utsträckning (f 306r, 308r). Ärkebiskopen av Salzburg finns med endast för att han var medlem av Přemysliderna, och ärkebiskopen av Gniezno (f. 310r) för att han var släkt med den helige Adalbert. Den helige Adalbert, den andre biskopen av Prag, saknas dock. Det kan emellertid förklaras genom att hans namn som helgon redan finns i kalendariet.
Fördelningen av dödsnotiser över månaderna är också överraskande. Det största antalet dödsfall tycks ha inträffat, inte under vintern som man skulle ha förväntat sig, utan i april, när vintern just var över.
Av nekrologiets enhetliga paleografiska karaktär att döma skapades det i stort sett samtidigt på grundval av en äldre lokal förlaga. Namn på några personer överfördes till nekrologiet strax före 1230 från annat håll, som inte innehöll mera specifika upplysningar. Flertalet namn har beteckningen f(rater) n(oster) (vår bror) eller s(oror) n(ostra) (vår syster). Vi kan här märka en viss strävan, om än inkonsekvent, att åstadkomma ett slags specificering. Detta i motsats till ett antal namn på präster och munkar som saknar mera utförliga beteckningar. Vissa personer kan bestämmas närmare i alla fall genom att de jämförs med andra som är bättre angivna. Det finns mycket få namn från slutet av 1200-talet och början av 1300-talet som inte är förknippade med en särskild institution. I dessa fall måste man räkna med antingen klostret i Břevnov eller något av dess dotterkloster.
Antalet personer av de ungefär 1 540 posterna som kan identifieras med säkerhet är bara en liten bråkdel, 2,5 %. Det är mycket viktigt att bland dem finns en nästan fullständig förteckning över de böhmiska hertigarna under perioden 1034 till 1227, i en viss utsträckning också över mähriska markgrevar, liksom en nästan fullständig lista över biskoparna i Prag.
Dessa brister till trots är Codex Gigas nekrologium en utomordentligt viktig källa för Tjeckiens historiker och språkforskare.
