Se tilläggen

Nouerint vniversi hoc scriptum inspecturi,

quod venerabilis / pater et dominus Dominus Bawarus, diuina miseracione Abbas / Monasterii Brewnouiensis, nec non eiusdem loci fere fundator / sacerdos viscera gerens conpassiva,

tam propter diuinam reconpensam, / tam eciam reuerendi uiri domini gregorii, sacrosancte pra/gensis Ecclesie pontificis, magnam peticionem,

librum pergrandem, / qui dici potest de septem mirabilibus mundi propter sui immensita/tem, continentem in se nouum et vetus testamentum, nec non / partem omnium septem arcium liberalium, Josephum, Cronicam / et Regulam almi sancte patris nostri benedicti, nec non Kalendarium /

quem fratres de Podlasitz ob nimiam domus sue egestatem fratribus / de Sedlitz obligauerunt

Sed tum iam prefatus liber fere perditus / fuerat et ab ordine perpetue alienatus,

Nos vero volentes sa/tisfacere precibus prefati antistitis, hunc librum redemimus ab abacia / sedlicensi

ex permissione monasterii Podlasicensi (sic!) quorum proprietas / fuerat, nolentes eum ab ordine alienari

dantes pro eo peccuniam / par<a>tam, pro domo nostra Brewnow perpetuo habendum et utifruendum,

superaddentes peccuniam super estimacionem valoris libri supradicti.

Acta sunt hec anno domini 1295, abbacie vero nostre anno 4:o.

Må alla veta som ser denna skrivelse,

att den vördade fadern och herren, herr Bawarus (Bavor av Nečtin), av Guds barmhärtighet abbot i klostret Břevnov, och nästan samma klosters grundare, en präst med ett medlidsamt hjärta,

både på grund av [hopp om] gudomlig vedergällning såväl som på grund av en enträgen begäran av den vördade herr Gregorius, biskop i den heliga kyrkan i Prag,

den väldiga boken, som kan sägas tillhöra världens sju underverk på grund av sin väldiga storlek, som innehåller Nya och Gamla testamentet, liksom en del av alla de sju fria konsterna, Josephus, Krönikan och vår hulde och helige fader Benedictus’ regel, liksom ett kalendarium,

som bröderna i Podlažice på grund av sitt klosters stora fattigdom satte sig i skuld för till bröderna i Sedlec:

men då hade nu sagda bok nästan gått förlorad och blivit för evigt avlägsnad från orden,

men vi ville tillmötesgå ovannämnde biskops böner och återköpte denna bok från klostret Sedlec
med tillstånd av klostret i Podlažice, vars egendom den hade varit, eftersom vi inte ville avlägsna den från orden

och gav för densamma reda penningar, för att den skulle evinnerligen tillhöra vårt hus Břevnov och vara till nytta för detta,

och tillade penningar utöver värderingen av sagda bok.

Detta skedde år 1295, i fjärde året av vårt abbotsämbete.

Wentzl perger von Altenberg . . . ? . . . wejbertzi (?) kragehrodetzky (?)  Diß puch ist pey mir zu Nimburk gebest den 16 martzij.

Wentzl Perger från Altenberg . . . ? . . . denna bok var hos mig i Nymburk den 16 mars.

Aue maria gracia plena dominus tecum et tu mecum

o maria in omnibus / Tribulacionibus et necessitatibus et in hora exitus mei suscipe animam meam

Et offer eam dilectissimo filiu tuo AMEN.

Sancta maria sis mihi / Propicia famulo tuo Sobisslao et libera me ab omnibus peccatis MEIS

Orba te penis quas intulit orba salutis.

Hell Maria full av nåd, Herren vare med dig och du med mig,

o Maria, under alla påfrestningar och trångmål, och tag emot min själ i min dödstimma

och bär upp den till din allrakäraste son. Amen.

Sankta Maria, var gunstig mot mig din tjänare Sobisslaus och befria mig från alla mina synder.

Befria dig från de straff vilka hon har förorsakat som är berövad frälsningen

Quos anguis dirus tristi mulcedine pauit

Hos sanguis mirus Christi dulcedine lauit

–N chorus angelicus sed et –m notat angelus vnus

Suffocat, extinguit, suffocat, guttura stringit

Cum simus limus nescimus quando perimus

Dem vilka en fasansfull orm uppfödde med en motbjudande smekning

Dem tvättade Kristi underbara blod med ljuvlighet

-N betyder änglakören men –m en ensam ängel

Kväver, släcker, kväver, åtsnör struparna

Eftersom vi är jord, vet vi inte när vi går under

Salve regina misericordie vita dulcedo et spes nostra salue.

ad te clamamus exules filii / Eue, ad te suspiramus gementes et flentes in hac lacrimarum valle

eya ergo aduocata / nostra illos tuos misericordes oculos ad nos conuerte

et ihesum benedictum fructum ventris tui no/bis post hec exilium ostende.

Virgo mater ecclesie etterne porta glorie esto nobis refugium / Aput patrem et filium

O Clemens Virgo Clemens virgo pia virgo dulcis O MARIA

Exaudi preces suplicum ad te pia clamancium O PIA

Funde preces tuo nato ihesu Christo

Vulnerato pro nobis et flagellato, spinis [coronato], sputo, felle potato

O SANCTISSIMA MARIA

Var hälsad barmhärtighetens drottning, vårt liv, vårt ljuva hopp, var hälsad.

Till dig ropar vi Evas landsflyktiga söner, till dig suckar vi, klagande och gråtande i denna tårarnas dal

Hell vår hjälperska, vänd dessa dina barmhärtiga ögon till oss

Och efter denna landsflykt visa oss Jesus, ditt moderlivs välsignade frukt

Jungfru, kyrkans moder, porten till den eviga äran, var vår tillflykt hos fadern och sonen

O nådiga jungfru, nådiga jungfru, fromma jungfru, ljuva Maria

Hör bönerna från de skyddssökande som ropar till dig, fromma, o fromma.

utgjut böner för din son Jesus Kristus,

sårad för oss och gisslad, [krönt] med törnen, bespottad efter att ha druckit galla

O allraheligaste Maria

Anno a Christo nato Millesimo quingentesimo xx.vijo  feria 3. post dominicam Cantate,

Ferdinandus I, Christianissimus Romanorum Imperator, Hungarie, Boemie et Dalmacie Rex, Archidux Austrie,

Hoc in monasterio [Braunoviensi], a Vratislavia Sylesiaca Vrbe, in Bohemiam cum suo regio et splendido comitatu pergens, pernoctavit, et hunc grandem codicem lustravit. Et in civitate Swidnicensi eodem quoque tempore subsistens, Seditiosum Concionatorem Swidnicensium in arbore pyri extra civitatem laqueo strangulare mandavit.

Joannes a Chotow, Abbas, in perpetuam rei memoriam hic annotare jussit anno 157[…

År 1527 efter Kristi födelse, tisdagen efter Cantate (21 maj)

Ferdinand I, romarnas allrakristligaste kejsare, kung över Ungern, Böhmen och Dalmatien, ärkehertig av Österrike,

övernattade i detta kloster [Broumow] då han var på resa från Breslau (Wrocław) i Schlesien till Böhmen med sitt kungliga och lysande följe, och granskade denna stora bok. Och då han vid samma tid befann sig i staden Schweidnitz  lät han där hänga Schweidnitzbornas upproriske predikant i en snara i ett päronträd utanför staden.

Johannes från Chotov, abbot, lät anteckna detta till evärdeligt minne år 157[ ...

[Den upproriske predikanten var lutheranen Johann Reichel.]

305 r

Ego pater Albertus Wnesconius, prior monasterii Bramouiensis, sub anno Domini 1.5.9. Quarto, die vero quarta Martii, Hunc grandem codicem ex mandato reuerendi Domini Domini Martini, Abbatis Brewnoviensis monasterii in Bramow, transmissi per generosum Mathiam a Dorndorff et Biskupowo capitaneum policensem versus Pragam

[Dudik 217: “den Stiftsbeamten, damaligen Policer Verwalter, Mathias von Dorndorff und Biskupov…”]

305 v detalj1

305 v detalj2

Ipsa octaua Epiphanie Anno 92. Abbate monasterii huius Reuerendo in Christo patre Domino Domino Martino, patre suo spirituali in Jesu charissimo primo hic fui Georgius Bartholdus Pontanus in Breitenberg, Metropolitane Ecclesie Pragensis Decanus, Comes Palatinus, Prothonotarius Apostolicus Canonicus Olomucensis.

Eodem die, Abbate, anno ut supra prima vice hic fui Laurentius Nigrinus Müglitzensis, artium liberalium magister ordinis Crucigerorum cum rubea stella Generalis ac Supremus Prior, denominatus commendator pontensis etc.

Samma Epifanias oktav (13 januari) år 1592 då abboten i detta kloster var vördige fadern i Kristus herr Martinus, hans allrakäraste andlige fader i Kristus var jag Georg Barthold Pontanus i Breitenberg, dekan i domkyrkan i Prag, palatsgreve, apostolisk protonotarie, kanik i Olmütz (Olomouc) här första gången.

Samma dag (13 januari), abbot, år som ovan (1592) var jag här för första gången, Laurentius Nigrinus från Müglitz (Mohelnice), magister i de fria konsterna, general och högste prior för korsbärarorden med röd stjärna, utsedd kommendator av Brux (Most) etc.

305 v detalj3

Mors iuvenes rapit atque senes nulli miseretur

Döden rycker iväg unga och gamla, ingen förbarmar han sig över

306 r detalj 1

Joannes Huberus Pontanus, Sacrae Caesareae Maiestatis Cancellariae Imperialis Germanciae amanuensis, summo studio hunc grandem codicem, qui et multa ex eodem pro sua Maiestate Caesarea descripsit, perlustrauit, Anno 1597

Johannes Huberus Pontanus, amanuens i det heliga kejserliga majestätets kejserliga tyska kansli, granskade med högsta iver denna väldiga bok, och avskrev mycket ur densamma för hans kejserliga majestät, år 1597.

306 r detalj 2

Vivit post funera virtus. Samuel Phagelus Pisnensis, notarius Nymburgensis, scribebat 16 Martii Anno 1594

Dygden lever efter döden. Samuel Phagelus från Písecký notarie i Nimburg (Nymburk), skrev detta den 16 mars år 1594.

306 v detalj1

Ja hanus Buchloweczky z Krzyskowicz na ten czas Urzednik na Nachodie / wiedieti dawam wssem wuobecz zie tyto knyhy w domie mem byli / przes nocz w Nedieli genz slowe Reminiscere na nocz priwezeni a do / pondiely ostali Letta Panie 1594 Manu propria 

Jag Hanuš Buchlovecký z Křížkovic, nuvarande tjänsteman i Nachod, meddelar alla och en var, att denna bok var i mitt hem över natten på söndag som heter Reminiscere. Den kom till natten och stannade kvar till måndag Herrens år 1594, egenhändigt.

306 v detalj2

Petrus Maczak, Canonicus Ratiboriensis et vicarius Pragensis Anno 1594

Eodem die Lucas Tibelius senior Vicarius Ecclesie Metropolitane arcis Pragensis scripsit 1594

Petrus Maczak, kanik i Ratibor (Racibórz) och vikarie i Prag, år 1594.

Samma dag Lucas Tibelius den äldre, vikarie i domkyrkan i Prag, skrev detta 1594.

307 r

Anno 1588 17 Aprilis Ego Frater Paulus Wilkowskij polonus, prior Braunouiensis, librum mirabilem et magnificum lustrauit qui eum admiratione vidit. In fidem propria manu subscripsit.

År 1588 17 april. Jag broder Paulus Wilkowskij, prior i Braunau (Broumov), granskade denna underbara och magnifika bok, han som såg den med beundran, till vittnesbörd undertecknade han med egen hand.

307 v detalj1

Haec scripsit in perpetuam memoriam Nicolaus a vandricze vanriczty (?) Eques polonus A. 93.

Detta skrev till evärdeligt minne Nicolaus von Wandritsch, polsk riddare, år 93.

307 v detalj2

pietas ad omnia utilis, habens praesentis et futurae vitae promissiones. Paulus de Hanniwald in Picsnicz et Rottensirben Sacrae Caesareae Maiestatis Consiliarius. Scribebat 12 Maij etc 90.

Tobias Wedemanus Luneburgensis Medicinae Candidatus anno Christi 1672 d. 13 Maij.

Christoph Prasun Brunsvig: Copenbruggensis scribebat hoc in perpetuam memoriam Anno 1672,  13 Maij.

Conradus Bom Hamburgensis hoc scripsit eodem die in me [sic].

Durat et lucet virtus 15 V 90. Daniel Printz a Buchau Sacrae Caesareae Maiestatis Consiliarius, cum ex legatione Polonica reverteretur, scribebat 12 Maij.

Tron är nyttig till allt, ger löften om det nuvarande och det kommande livet. Paulus de Hanniwald i Pilsnitz (Wroclaw-Pilczyce) och Rothsürben (Żórawina), hans heliga kejserliga majestäts rådsherre, skrev den 12 maj år 1590.

Tobias Wedeman från Lüneburg, medicine kandidat, Kristi år 1672 den 13 maj.

Christoph Prasun från Braunschweig och Koppenbrügge skrev detta till evärdeligt minne år 1672, 13 maj.

Conradus Bom från Hamburg skrev detta samma dag i mig (!)

Må dygden förbliva och lysa. Maj 1590. Daniel Printz från Buchau, hans heliga kejserliga majestäts rådsherre, då han återvände från den polska beskickningen, skrev detta den 12 maj.

307 v detalj3

Gott Ist Mein Trost. 15 K. 90. Adam Hanniwald in Pilsnitz, Rottensirben et Altenhoff scribebat 12 Maji.

Dominus Felix a Linda, Praepositus Wisehradensis, Archidiaconus Metropolitanae Ecclesie Pragensis etc. cum suis commitibus haec scribebat. Anno et die cum caeteris.

Gud är min tröst. Katharina 1590. Adam de Hanniwald i Pilsnitz (Wroclaw-Pilczyce), Rothsürben (Żórawina) och Altenhoff  (Stary Dwór) skrev detta den 12 maj.

Herr Felix från Linda, prost i Visegrad, ärkedjäkne i domkyrkan i Prag etc med sina följeslagare skrev detta. År och dag som de övriga.

308 r detalj1

Anno Dominicae Incarnationis 1593 ego Jacobus Henningk α̉δελφός α̉δελφο̃υ me scripsit et huic libro pro memoria inserui iiij Non. Augusti. ω

Andreas sachse L.L. (=legum) Studiosus scribebat hoc in perpetuam memoriam . Anno 1619. 3. die Junij.

Herrens år 1593, jag Jacobus Henning, broderns broder, skrev mig och införde i denna bok till ett minne, 2 augusti.

Andreas Sachse, juris studerande, skrev detta till evärdeligt minne. År 1619, 3 juni.

308 r detalj2

Reverendus Amplissimus ac Nobilis Dominus Johannes Chotousky a Chotow, Abbas Brzewnouiensis meritissimus, placidissime in praesentia fratrum suorum obdormiuit in Domino XIIII Iunij Anno Domini 1575.

Den högvördige, högberömde och ädle herr Johannes Chotovski från Chotow (Chotów), högt förtjänt abbot i Braunau (Břevnov ), insomnade lugnt i närvaro av sina bröder i Herren 14 juni Herrens år 1575.

308 r detalj3

Caspar Kuenell, prefectus Monasterij Strigoniensis, Anno 1592, Junij 18.

Anno a christo nato 1593 huic loco aderat frater Felix Tremoniensis (?) eodem (?) pr (?) ordinis fratrum praedicatorum, et hunc codicem vidit 20 Junij

Martinus Stehelius, praefectus aurifodinarum episcopatus Wratislaviensis, evolvens hoc die hunc codicem, memoriae eodem (?) adscribeb? [=adscribit?] [dessa båda texter delvis utplånade]

Caspar Künell, prefekt vid klostret i Striegau (Strzegom), år 1592, 18 juni.

Året efter Kristi födelse 1593 var på denna plats broder Felix från (?), därstädes (?) ...?... av predikare-brödernas orden, och såg denna bok den 20 juni.

Martinus Stehelius, prefekt för guldgruvorna i Breslau stift, bläddrade denna dag genom denna bok, och skriver detta i densamma till minnes.

308 r detalj4

Adij 25 die Menssis Junij supscripssi Ego meo proprio nomine Maximilianus A. Zernouitz Sp et Nigromontensis(?).

… den 25 juni underskrev jag med eget namn Maximilianus A. Zernouitz Sp och Nigromonte?? (= från Czernowitz och Schwarzberg?)

308 r detalj5

Joannes Wienchota podlassus organista et Musicus Aderat huic loco Anno 1592. Die 17. Junij.

Caspar Schwarzer Kurzsche zur Striegau Anno 1592.

Anno 1587 15. Iunij Johannes Henceius artium magister nec non commendator Suidnicensis hoc aureum opus lustrauit.

Johannes Wienchota från Podlasic (Podlažice), organist och musiker, var på denna plats år 1592 den 17 juni.

Caspar Schwarzer Kursche (?) från Striegau (Strzegom) år 1592.

År 1587 15 juni, Johannes Henceius, magister i artes och kommendator i Swidnic (Świdnica), granskade detta gyllene verk.

309v detalj1

Michael Adelmair ad Inspruck Anno Dominj 1592. 4. die Septembris

Michael Adelmair från Innsbruck Herrens år 1592, 4 september. 

309v detalj2

Carolus Fred: Risbeck

309v detalj3

Anno domini fuit frater Bartholomeus Salvator. 91.

Herrens år 1591 var broder Bartholomeus Salvator (här). 

309v detalj4

Hendrich Curtz

309v detalj5

in uigilia mathei apostoli andreas chotowskij a chotow, frater et syndicus Joannis, Abbatis Brewnowiensis, obiit Anno Domini 1562, in brewnow sepultus.

Joannes a Chotow, praepositus Brewnoviensis, in Abbatem Brevnoviensem electus canonice Anno Christi 1553.

Aposteln Mattheus’ afton, Andreas Chotowsky från Chotow, broder och syndicus till Johannes, abbot i Braunau, avled Herrens år 1562, begraven i Břevnov.

Johannes från Chotow, prost i Braunau, kanoniskt vald till abbot i Braunau, Kristi år 1553.

309v detalj6

Anno 1590 Christophorus Schlichtigius a churte (?) Ripa, Theophrasti Paracelsi certo quodam scripto De Origine et vera Cura pestis intitulato motus, hic venit Jatrochemicae Philosophiae et Medicinae Doctor, Serenissimi Principis Guilhelmi Ducia Bauarie Consiliarius et Medicus. AZOTH virescit.

Johannes Grunauer Glacensis Silesius cum Magnifico domino Christophoro Schlichtigio etc adfiuit eiusque promotione hic usus est. 1590.

År 1590 Christophorus Schlichtigius från Churte (?) Ripa (=Reiffelbach?), föranledd av en viss skrift av Theophrastus Paracelsus, med titeln ”Om pestens (sjukdomens) ursprung och sanna bot”, kom hit, doktor i iatrokemisk filosofi och medicin, rådgivare och läkare åt den lysande fursten Wilhelm hertig av Bayern. Azoth skall grönska.

Johannes Grunauer från Glacen (Klodzko) i Schlesien med den magnifike herr Christophorus Schlichtigius var närvarande och utnyttjade här hans promotion 1590.

309v detalj7

Sub A:o 1582 Cum incredibilis per universum Regnum Bohemie crassaretur pestis, eius de causa Felix a Linda Artium ac Philosophiae Magister, Archidyaconus Ecclesie Pragensis, Decanus Karlsteinensis et Canonicus Ecclesie Olomucensis, huc se contulit et haec pridie exaltationis Sancte Crucis scripsit manu propria.

Pancratius Ränbell (?) Wratislauiensis, 4. die Septembris A:o 1592.

Under år 1582, då en otrolig pest grasserade i hela kungariket Böhmen, begav sig av denna anledning Felix från Linda, magister i Artes och filosofi, ärkedjäkne i Pragkyrkan, dekan i Karlstein och kanik i kyrkan i Olmütz (Olomouc), hit, och skrev detta med egen hand, dagen före Heliga korsets upphöjelse (= 13 september).

Pancratius Ränbell från Breslau (Wrocław), 4 september 1592.

309v detalj8

Daniel Heroldt 1592 adj et ???

Daniel Heroldt 1592 kom hit och ???

[anteckning ej läst av Dudik]

4 (?) 1593

311r detalj1

Anno 1587. Ego Mathias Biskup de Dorndorff et Biskupow lustravi hunc grandem codicem multarum materiarum clarum et perinuentum (? = perimensum?) manu propria.

År 1587. Jag Mathias Biskup från Dorndorff och Biskupow, granskade denna väldiga bok, lysande och jättelik (?) av många materier. [Skrivet] med egen hand

311r detalj2

Georgius Sculteth Archidiaconus et Commissarius Oppoliensis Anno 1588 hec opus lustravit et propria manu scripsit propter adventantes et memoriam.

Georg Sculteth ärkedjäkne och kommissarie i Oppeln (Opole) granskade 1588 detta verk och skrev med egen hand på grund av de ankommande och för minnet.

311r detalj3

Joannes Abstemius Lucidillus Anno 1574.

Johannes Abstemius Lucidillus År 1574

312r detalj 1

[oläsligt]

312r detalj 2

Michael Hess, 1588. die Julij 19.

Michael Hess 1588, 19 juli.

312r detalj 3

Anno 1593 die 9 Maij. Stanislaus Elsnerus Artium ac Philosophiae Magister, Cum Reverendo patre Elia Ditricho inclyti monasterii Pomarijmontis professo hoc nobile ac insigne opus prima vice perlustravit.

År 1593 den 9 maj. Stanislaus Elsnerus, magister i artes och filosofi, med den vördade fader Elias Ditrichus, vigd i det lysande klostret Baumgarten, granskade för första gången detta ädla och höga verk.

312r detalj 4

Anno domini 159 quarto die viii mensis Martii Nicolaus Szuski Polonus in Bauariam profectus, nomen proprium ac cognomen jnscripsit manu propria. 

Herrens år 1594 den 8 mars, Nicolaus Szuski från Polen, på resa till Bayern, inskrev med egen hand sitt egennamn och tillnamn.

312r detalj 5

Johan Elers manu propria 31. Aug 1752

Johan Elers med egen hand 31 augusti 1752

312r detalj 6

Dne 21 srpna 1850 / dokončil jsem práci / svou v bibliotece řišské / Stkholmské přehlédnutím / této znamenité knihy. / Pečírka / doktor lékárství

Den 21 Augusti 1850 slutade jag mitt arbete uti Riks-Biblioteket i Stockholm med granskningen af denna namnkunniga bok. Pečírka, Čechus. M.D:r. (= tjeck, medicine doktor).

312r detalj 7

D:r Beda Dudik monachus Ordinis Sancti Patri Benedicti monasterii Rayhradensis in Morauia codicem hunc aliquando matri meae, monasterio Breunouiensi pertinentem lustraui tempore aestatis Anno Domini 1851 

Dr Beda Dudik, munk av Benediktinorden från klostret Raigern i Mähren granskade denna bok som fordom tillhörde min moder, klostret Břevnov, under sommartiden Herrens år 1851.