Initialer

Början av alla texterna och huvudindelningarna i varje text har en stor initial, och dessa varierar från de rikt utsmyckade till de enkla, outsmyckade. Vidare indelningar av dessa texter, vissa med prologer, har även initialer och några av dessa är utsmyckade. Det är uppenbart att storleken och typen hos alla dessa initialer noggrant planerades i förväg.

De största och mest utsmyckade initialerna finns i början av bibelns böcker, med undantag av initialerna till det andra och de följande av Paulus brev (handskriften har löpande numrering av Paulus brev), som är enkla och blå. Utöver bibelböckernas finns bara en enda konstfullt utsmyckad initial, nämligen den till första boken av Kosmas av Prags Krönika. Dessa utsmyckade initialer behandlas på annat ställe (se Utsmyckning).

De initialer som står närmast efter dessa i utsmyckningsgraden är av två typer. Den första typen är arabeskinitialer, som har bokstäverna i en färg och bladornamentiken oftast inom bokstavskropparnas fält, i en annan. Den andra är fleuronnéinitialer med bokstäverna i en färg och fleuronné, särskilt de som följer bokstävernas konturer, i en annan. Arabeskinitialer är vanliga i romanska handskrifter, men i Codex Gigas är de ett konservativt drag. Fleuronnéinitialer börjar förekomma rikligt under andra hälften av 1100-talet, och bruket blev allmänt spritt under 1200-talet och därefter. Fleuronnéinitialerna i Codes Gigas är primitiva, och innehåller ibland element och drag från arabeskinitialerna.

I Isidorus Etymologier är elva av initialerna arabeska, med bokstäverna alltid i blått och bladornamentiken i rött (ff. 201v, 204r, 205v, 207r, 208r, 209v, 211r, 213r, 216v, 224v and 225v). Den tolfte initialen är fleuronnéinitialen, åter med bokstaven i blått och utsmyckningen i rött (f. 214v).

Sju av initialerna i månadsnamnen i kalendariet är arabeskinitialer. Även de är med bokstavkropparna i blått och bladornamentiken i rött (ff. 306v, 307r, 307v, 309r, 310r, 310v and 311r), och är mycket lika arabeskinitialerna i Etymologierna. De övriga fem är fleuronnéinitialerna, med bokstavskropparna i blått och utsmyckningen i rött (ff. 305v, 306r, 308r, 308v and 309v).

Ytterligare några arabeskinitialer och fleuronnéinitialer finns i Codex Gigas för att markera början av en del prologer och nya stycken i bibelböckerna (ff. 23v, 25v, 29r, 37r, 44r, 45v och 278r).(Bladformerna i dessa är mycket lika dem i helsidesbilden av himmelska Jerusalem, se första, fjärde och femte mursträckan på f. 289v.) Det finns också fem fleuronnéinitialer i början av företalen till Kosmas av Prags arbete. Alla är gula konturerade med rött och har röd utsmyckning (f. 294r). Några av dessa initialer utfördes i två röda nyanser, ljust och mörkt rött.

Den sista delen av Nya testamentet, Paulus brev, inleds med en konstfull initial i första Romarbrevet (f. 278).  Alla de följande breven har däremot stora men osmyckade blå initialer tecknade med penna.

Prologerna till de första böckerna i Gamla testamentet är skrivna med rött och understrukna med gult. (Märk att en del av Gamla testamentets böcker saknar prologer.) Initialen är vanligen röd (några av initialerna till prologerna är arabeskinitialer, se ff. 37r och 45v), och första raden är vanligen i röda, oregelbundet formade stora bokstäver. Incipit som följer efter prologen är vanligen i två rader höga stora bokstäver utförda i rött med penna. Efter textens initial följer två rader höga stora bokstäver, utförda i bläck med penna.

Detta mönster byts vid Psaltaren. Nu finns incipit före prologerna (inte böckerna), vanligen i två rader höga svarta stora bokstäver utförda med penna. (En incipit i Psaltaren är i rött.) Därefter följer prologerna i rött (som tidigare), sedan böckernas initialer följda av röda (i stället för svarta) två rader höga bokstäver utförda med penna, oftast inte markerade med gult. Initialerna till Psaltarens, Syraks vishets och Krönikeböckernas prologer är gröna (ff. 81r, 87v, 93r och 98r).

Även prologerna till Nya testamentets böcker är skrivna i rött, ibland understrukna med gult. (Märk att några av Nya testamentets böcker saknar prologer.) Övriga inslag (incipit, kapitelregister och initialer) varierar, och Nya testamentets böcker är uppdelade i två kategorier. Inicipit i prologerna till de fyra evangelierna utgörs av röda, en eller två rader höga, penntecknade stora bokstäver, följd av en inledande osmyckad röd initial. Därpå följer kapitelregister i röd skrift av samma typ som huvudtexten understruken med gult. Två av evangelierna, Matteus och Markus har sedan incipit i två rader höga, penntecknade stora bokstäver i rött med en inledande grön initial, medan Lukas- och Johannes-evangelierna saknar en sådan incipit. Därpå följer textens inledande initial, följd av två rader höga penntecknade stora bokstäver i rött. Dessa upptar alltid en hel sida. Prologerna till Apostlagärningarna, katolska brev samt Uppenbarelseboken har röda incipit, saknar kapitelregister, och följs omedelbart av textens inledande initial, som i sin tur följs av två rader höga penntecknade stora bokstäver i rött.

Den andra kategorin omfattar Paulus brev. Prologerna har gröna initialer, och det andra och de följande breven har incipit i två rader höga penntecknade stora bokstäver i bläck. En annan skillnad mot den första kategorin är att initialerna till det andra och de följande breven har osmyckade blå initialer. Efter dem följer, liksom i den första kategorin, två rader höga penntecknade stora bokstäver i rött. (Den första initialen är konstfullt utsmyckad.)

Av detta framgår att det inte fanns något fast mönster för inledningarna till bibelböckerna, men variationen i behandlingen av de olika inslagen är så pass konsekvent genomförd att den visar på planering.

Det finns en konsekvens i behandlingen av inledningarna till de icke-bibliska böckerna, men varje text har en lätt individuell prägel. De båda verken av Josefus (ff. 118r–200v) har prologer i huvudtextens skrift i rött och understucken i gult, och böckernas initialer är osmyckade och röda utom den inledande initialen i första boken av Fornminnen (f. 118v), som inte utfördes. Incipit är i två rader höga penntecknade stora bokstäver i bläck, och efter initialerna följer en rad med två rader höga penntecknade stora bokstäver i rött, vanligen markerade med gult.

Isidorus av Sevillas verk (ff. 201r–239r) har en prolog i huvudtextens skrift utförd i rött och understruken med gult och med gröna intialer. Böckerna har arabeskinitialer. Incipit är en rad höga stora bokstäver penntecknade i bläck. Efter initialerna finns en rad höga stora bokstäver penntecknade i rött vanligen markerade med gult.

De medicinska arbetena (ff. 240r–252r) har en incipit av röda penntecknade stora bokstäver, en rad höga och markerade med gult. Dessa följs av en gul initial konturerad med rött (f. 240r) som i sin tur följds av penntecknade stora bokstäver i bläck, en rad höga. I det följande markeras inte olika arbeten med stora initialer, utan styckena markeras bara med titlarna i huvudtextens skrift men i rött.

I Kosmas av Prags Krönika(ff. 294r–304r) är prologerna till de tre böckerna i huvudtextens skrift, men i rött understruken med gult. De tre initialerna till prologerna till första boken är gula och konturerade med rött (f. 294r), initialen till prologen till andra boken är röd, och initialen till tredje bokens prolog är grön, konturerad med rött (f. 300r). Incipit är två rader höga, penntecknade i rött och markerade med gult. Den första initialen i första boken är konstfullt utsmyckad (f.294r), men initialerna i de båda andra är outsmyckade röda (ff. 297r och 300v). Varje initial följs av två rader höga penntecknade stora bokstäver som markerats med gult.

Kalendariet och nekrologiet (ff. 305v–311r) är konventionellt uppställda, med en månad per sida. Varje månads initial är utsmyckad (sju med arabesker och fem med fleuronné). Högst upp på varje sida finns ett KL (för Kalendae), utfört i två nyanser av rött, alla med enkla ornamenteringar. Helgonnamnen är införda med penntecknade stora bokstäver. De flesta är skrivna med bläck med första bokstaven i rött, men namn på helgon med hög firningsgrad är i rött, med första bokstaven i grönt. Namnen i nekrologiet är ganska små, och skrivna i karolingisk minuskel i brunt bläck runt om och mellan namnen i kalendariet.

De viktigaste texterna i Codex Gigas är vanligen indelade i mindre stycken med enkla penntecknade initialer, vanligtvis röda men ibland gröna. De är alltid placerade utanför den yta som brukas för texten, vilket vid tidigt 1200-tal är ett konservativt drag. I Gamla testamentet fram till slutet av Fjärde Konungaboken (ff. 2r–80v) är var tionde initial markerad med gult (vart och ett av dessa stycken har också ett nummer), med undantag av slutet av Domarboken och hela Hosea och Amos. (Hosea innehåller nitton sektioner, Amos bara tolv.) Detta drag uppträder på nytt i det första av Josefus' båda arbeten, Fornminnen, i bok 15 (f. 164v), och fortsätter till slutet av Judarnas historia (f. 200v). I de medicinska texterna (ff. 240r–252r) är samtliga initialer markerade med gult, medan det i Kosmas Krönika är var tionde.

Man kan notera att initialerna i bibelns båda testamenten, de båda arbetena av Josefus, och i Kosmas Krönika, verkar vara större och kraftigare än de i Etymologierna och de medicinska texterna, och detta drag är så genomfört att det måste ha varit avsiktligt.

Det finns två texter i Codex Gigas som har dekorativa element, och på annat håll finns några få som behöver påpekas här.

Många sidor i det lägg som innehåller texten till syndabekännelsen och besvärjelser (lägg xxxvii, ff. 286v–293v) innehåller färgfält, två fält på varje sida, varvid varje fält upptog hela ytan av den sida som brukade skrivas in. Ett tunt lager färg målades försiktigt dit när sidorna linjerats, och varje fält avgränsades av de linjer som dragits upp för att styra skrivningen. Fälten är alltid i purpur, och på purpurn skrevs texten i färgad uncialskrift. Denna grundplan skiftade emellertid i detaljerna, eftersom varje fält inramades med en tunn linje i endera av två färger, och två färger brukades för texten.

Första sidan i lägget innehåller slutet av Nya testamentet (f. 286r). De följande två sidorna, som ligger mot varandra (ff. 286v och 287r) har fält ramade i gult, med texten till syndabekännelsen skriven i rött och initialer på nya stycken i gult. Nästa par motstående sidor (ff. 287v och288r) har röda ramar, gul text och röda initialer. Denna färgväxling fortsätter sedan, även om den ena av de följande två sidorna (f. 289r) saknar text. Följande sidpar har himmelska Jerusalem på vänstra sidan och djävulsporträttet på den högra (ff. 289v och 290r). Nästa sidpar efter dem har gula ramar, med texten på versosidan i rött med gula initialer och drygt en spalt röd text på rectosidan (ff. 290v och 291r).  Därefter följer två sidpar med färgfält men ingen text; det första paret har en röd ram och det andra en gul (ff. 291v–293r). Sista sidan i lägget var inte färglagd och är helt blank. Färgfälten med deras färgade skrift är ovanliga i romanska handskrifter.

Samtliga sidor som innehåller kalendariet och nekrologiet (ff. 305v–311r, de första sju bladen i lägg xl) har ytterst i marginalen vertikala färgränder, en bred grön rand flankerad av två smala röda. Även detta är ett ovanligt inslag i ornamentiken i en romansk handskrift.

Slutligen finns det i Isidorus Etymologier ett diagram (arbor consanguinitatis), väl utfört i bläck och därefter färgat gul (f. 216v), troligen övertaget från förlagan, och ett brev från kejsar Henrik daterat 1086 (texten är avskriven i Kosmas av Prags Krönika), vars dekorativa monogram, som styrker brevets äkthet, noggrant kopierats i bläck (f. 299v).

Codex Gigas skrevs och utsmyckades av en enda skrivare, och allmänt sett är detaljerna i dess tillkomst mer eller mindre konsekventa. Det finns dock några utmärkande särdrag i alla texterna, och några texter med gemensamma drag som saknas i de andra. Det viktigaste av dessa är bruket av de mest ornamenterade initialerna i Gamla och Nya testamentet, utom i det andra och de följande av Paulus brev, samt en i den första boken i den betydelsefulla inhemska texten av Kosmas av Prag. Näst efter dem i utsmyckningsgraden kommer de arabeskinitialer som inleder samtliga böcker i Isidorus verk. Osmyckade initialer markerar de viktiga indelningarna i Josefus båda arbeten, och andra och tredje böckerna i Kosmas verk. Mindre understycken i texterna markerades med initialer som i bibeln, Josefus och Cosmas’ Krönika var tjocka och kraftiga, men något tunnare i Isidorus’ arbete och i samlingen av medicinska texter.

Kalendariet och nekrologiet behandlades på ett mer eller mindre konventionellt sätt. Även om sidorna verkar väl utsmyckade i Codex Gigas finns motstycken att finna i kalendrar från hela Europa. Den mest säregna delen av handskriften är bekännelsetexten och besvärjelseformlerna, som skrivits med stora bokstäver på färglagda fält.