Avgiftsriktlinjer

De bastjänster som biblioteken erbjuder ska vara kostnadsfria för alla besökare, både interna och externa. Andra tjänster kan biblioteken ta betalt för.

Bastjänster

• Tillgång till de lokaler där biblioteksservicen finns
• Enkel vägledning till hur biblioteket fungerar
• Tillgång till den lokala beståndskatalogen
• Tillgång till bibliotekets tryckta och elektroniska dokument
• Hjälp med informationssökning och referenstjänster som inte har karaktär av uppdrag
• Hemlån av de dokument som finns tillgängliga på plats
• Fjärrlån. Samlingarna vid de statligt finansierade forskningsbiblioteken är en gemensam resurs och ska göras tillgängliga för användarna vid andra samverkansbibliotek. Villkoren ska vara samma som för de egna besökarna.

I 3 kap 10 § högskoleförordningen står att högskolebiblioteken utan avgift ska ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. De forskningsbibliotek som lånar ut mer via fjärrlån än de lånar in får kompensation för detta.

Andra tjänster

För andra tjänster än bastjänsterna kan biblioteken ta ut avgifter. Det står i 3 § bibliotekslagen och 4–6 §§ avgiftsförordningen.

Biblioteken bestämmer själva om de vill ta ut avgift eller inte för en tjänst. Biblioteket ska samråda med sin modermyndighet när det gäller avgifter. Myndigheten får själv besluta om storleken på avgifterna. Enligt 6 § avgiftsförordningen, ska avgifter beräknas så att intäkterna täcker kostnaderna.

För att avgifter ska kunna tas ut ska verksamheten vara av mindre omfattning. Om de sammanlagda intäkterna för tjänster motsvarar mer än fem procent av myndighetens totala kostnader under längre tid än två år, är verksamheten inte av mindre omfattning.

Kommentarer till avgiftsförordningen finns i Ekonomistyrningsverkets handledning i prissättning och kalkylering för statliga myndigheter, ESV 2001:11.