Vad är Sveriges periodiska litteratur?

Bernhard Lundstedts "Sveriges periodiska litteratur" (1895-1902) är en bibliografi över alla periodiska publikationer som utgavs i Sverige 1645-1899. De beskrivna titlarna är till stor del tidskrifter och dagstidningar, men det finns även till exempel uppslagsverk som Nordisk Familjebok och nottryck som Musikaliskt Weckoblad för Piano-forte.

Hur är Sveriges periodiska litteratur ordnad?

Verket består av tre delar:

1. Hela riket 1645-1812: Ordnad kronologiskt efter startdatum, oavsett ort.

2. Stockholm 1813-1894: Ordnad kronologiskt efter startdatum.

3. Landsorten 1813-1899: Ordnad efter orter och inom respektive ort kronologiskt efter startdatum. Observera att orterna ibland har en äldre stavning. Exempel är Gefle och Cimbrishamn.

Nya ingångar till Sveriges periodiska litteratur.

1. Hoppa direkt till en viss post:

Del:   
Post: 



Del 1 : Post I, II, III IV, 1-425
Del 2 : Post 1-1045
Del 3 : Post 1-1738

2. Titelregister till alla tre delarna

Del 1 : Hela riket 1645-1812.

Titelsidor

Förord

Inledning

Bläddra i del 1 från första posten)

Topografisk öfversikt öfver de i denna del förekommande periodiska skrifter, som äro utgifna i landsorten

Alfabetiskt register öfver Tidningar och Tidskrifter, beskrifna eller omnämnda i första delen

Förkortningar

Del 2 : Stockholm 1813-1894.

Företal

Förkortningar

Bläddra i del 2 från första posten

Förteckning på i denna del ej omnämnda tidningar och tidskrifter, för hvilka utgifningsbevis blifvit 1813-94 utfärdade i Stockholm, men som antingen ej utkommit eller hvaraf exemplar saknas i kongl. biblioteket

Alfabetiskt register öfver Tidningar och Tidskrifter, beskrifna eller omnämnda i andra delen

Del 3 : Landsorten 1813-1899.

Företal

Orter i del 3:

Välj ort för att komma till första posten för denna i del 3. I denna lista stavas orterna på modernt vis, till exempel Gävle i stället för Gefle. Stockholm (1895-99) är de titlar som tillkom efter första delens fullbordande.

Om orten hade periodiska skrifter som startar före 1813 finns även en lista över dessa, som kan nås ... men kan snabbt bläddra fram till den första titeln för perioden 1813-1899.

Förkortningar

Bläddra i del 3 från första posten

Förteckning på i den tredje delen ej omnämnda tidningar och tidskrifter, för hvilka utgifningsbevis blifvit 1813-99 utfärdade i landsorten och 1895-99 i Stockholm, men som antingen icke utkommit eller hvaraf exemplar saknas i Kongl. Biblioteket

Alfabetiskt register öfver Tidningar och Tidskrifter, beskrifna eller omnämnda i tredje delen

Personregister till alla tre delarne:

A ] [ B ] [ C ] [ D ] [ E ] [ F ] [ G ] [ H ] [ I ] [ J ] [ K ] [ L ] [ M ] [ N ] [ O ]
P ] [ Q ] [ R ] [ S ] [ T ] [ U ] [ V, W ] [ Y ] [ Z ] [ Å ] [ Ä ] [ Ö ] [Hela!]

Register öfver Akademier, Föreningar och Ordnar

Pseudonym- och signaturregister

Systematisk tidskriftsöfversikt

Alfabetisk Förteckning på Fack och Afdelningar i Systematiska Tidskriftsöfversikten

Förlaga.

Förlagan för denna konvertering är faksimilutgåvan av Sveriges periodiska litteratur från 1969. Denna skiljer sig inte från originalutgåvan (1895-1902) i något annat än titelblad och omslag.

Titelbladet från originalet till del tre finns här, tillsammans med de tre extra titelblad(?) som faksimilutgåvan har. Omslaget till del tre är identiskt med titelbladet, förutom att det längst ned står:

STOCKHOLM
AKTIEBOLAGET H. KLEMMINGS ANTIQVARIAT
I DISTRIBUTION
i stället för:
STOCKHOLM 1902
IDUNS KUNGL. HOFBOKTRYCKERI

Vad betyder de olika färgerna i texten?

I denna digitaliserade version av "Sveriges periodiska litteratur" har bland annat vissa färger använts för att markera egenskaper hos texten i originalet.

Kursiv text har markerats så här: Carl August Johansson. Kursiv text används i originalet oftast till personnamn.

Spärrad text har markerats med så här: Nya Arboga Tidning. Spärrad text används i originalet oftast till titlar på periodiska skrifter.

De fetstilta titlarna i början av varje post har markerats så här: Nya Arboga Tidning.

Lundstedts egna rättelser och tillägg, som i de flesta fall inkorporerats i texten, har markerats med så här: t. o. m. 1898 3/12 o. 7 v. fr. 1898 4/12. I de fall en rättelse är införd har (den felaktiga) originallydelsen bibehållits, men försetts med överstrykning: 1787 3/1 1786 2/1. Länkarna i registren till rättelserna och tilläggen har tagits bort, eftersom de i denna version återfinns i de poster där de hör hemma. Nya länkar har tillförts i registren efter behov. (Rättelserna och tilläggen har nummer 3:1739 eller högre.)

I vissa fall består tilläggen av en helt ny post. Då länkas denna, enligt Lundstedts anvisningar, in mellan de två poster där den hör hemma kronologiskt och geografiskt.

Rättelser av uppenbara tryckfel har oftast inte markerats alls. Detta gäller även justeringar av felaktig ordningsföljd i registren (se t.ex. del 3 s. 530 spalt 1, där "Romaner och Noveller" t.o.m. "Rum" placerats efter "Röst".).

Kommentarer och tillägg som gjorts av Kungl. biblioteket har satts inom hakparentes och markerats så här: [Se 2:435].

För att se dessa färgmarkeringar krävs att man har en någorlunda modern webbläsare som kan hantera s.k. Cascading Style Sheets (CSS). Saknas stöd för CSS markeras den färgade texten i stället med enbart fetstil.

Senast uppdaterad: 2005-02-12..
Sidnamn: default.htm