Bokhistorisk konferens

Anmälningstiden har gått ut.

Till programmet.

Temat för konferensen är "Lagring ur ett bokhistoriskt och medialt perspektiv".

Lagring ur ett bokhistoriskt och medialt perspektiv

Möjligheten att digitalt lagra stora informationsmängder har under de senaste årtiondena inte bara förändrat vardagslivet utan också i hög grad påverkat minnesinstitutioner som arkiv, bibliotek och muséer. En för bokhistorien central fråga, nämligen relationen mellan lagringens objekt och det lagrades innehåll, har på olika sätt aktualiserats – för att inte säga uppgraderats.

Konferensens målsättning

Konferensens målsättning är att belysa lagrandets skiftande mediala villkor genom å ena sidan historiska tillbakablickar, å andra sidan analyser av mer nutida digital utveckling. Samtidigt är ambitionen att vidga vyerna.

Konferensens fokus på ”lagrandets kultur” öppnar för en tvärvetenskaplig diskussion om lagringens betydelse i vid bemärkelse. Syftet är att anlägga både bokhistoriska och mediala perspektiv och samtidigt diskutera lagringsprocessernas tekniska förutsättningar och möjligheter.

De vetenskapsteoretiska implikationerna beträffande lagringens betydelse för det kollektiva minnet tas också upp – likaså diverse lagringskulturer och lagring av kulturyttringar.

Lagringens funktion och betydelse

Konferensen ”Lagring ur ett bokhistoriskt och medialt perspektiv” ansluter till KB:s publikationsprojekt The Story of Storage, som diskuterar lagringens funktion och betydelse ur en mängd olika synvinklar. Boken kommer att presenteras under konferensen, men till skillnad från detta publikationsprojekt har konferensen snarare målsättningen att fokusera på mer strikt bokhistoriska och mediala perspektiv på lagrande.

Frågeställningar

Vi utgår från följande frågeställningar:

1. Hur har boken som (medialt) objekt förändrats med hänsyn tagen till såväl lagring som överlevnad? Vilken roll har bandet (paketeringen), typografin, nya upplagor, och ändringar i format spelat?
2. Hur har drömmen om fullständighet/helhet bidragit till eller bromsat olika lagringsprocesser? Varför strävar vi efter kompletta upplagor, universella samlingar, heltäckande bevakning? Hur har denna strävan påverkat vårt förhållande till det som vi har vårdat och vårdar – och hur förklarar vi vår fascination med fragment? Hur tillämpbart är egentligen fullständighetsbegreppet i vår digitala tidsålder?
3. Begreppet migrering och dess betydelse för lagringens kultur – omfattande såväl fysisk migrering, digital migrering, som kommersiell migrering.
4. Hur har vi lagrat böckernas innehåll genom att skriva in kommentarer eller illustrera material? Är det enbart genom att lägga till text eller bilder, det vill säga utöka det ursprungliga som vi mnemoniskt kan lagra och tillägna oss kunskap? Vilken är relationen mellan statisk och dynamisk text i lagrandets kultur?