Utgifter för vetenskaplig publicering
KB har i uppgift att redovisa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering hos svenska lärosäten.
Uppdraget syftar till att kartlägga och följa finansieringsströmmar i ett publiceringssystem som transformeras till ett digitaliserat, sammanlänkat och öppet vetenskapssystem. Målet med sammanställningen är en större transparens och medvetenhet kring kostnaderna, samt att möjliggöra uppföljning och analys. De lärosäten som ingår är universitet och högskolor med statlig huvudman eller tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Utöver det som redovisas här presenteras även resultatet som en del av KB:s redovisning av uppdraget att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.
Uppdraget beskrivs i KB:s instruktion
Länk till annan webbplats..
Totala utgifter 2022
Utgift | Miljoner kronor |
|---|---|
Prenumerationer, Bibsam | 19 |
Prenumerationer, lokalt | 159 |
Transformativa avtal, Bibsam | 408 |
Avtal för endast helt öppet tillgänglig publicering, Bibsam | 73 |
Öppet tillgänglig publicering | 35 |
Fysiskt förvärv | 44 |
Totalsumma | 738 |
Sammanställning av utgifter för vetenskaplig publicering 2022.
Utgifter i svenska kronor per år
Diagrammet ovan visar utgifter för vetenskaplig publicering per år, angivet i svenska kronor. Utgifterna är fördelade på sex kategorier: Prenumerationer (Bibsam), Prenumerationer (lokalt), Transformativa avtal (Bibsam), Avtal för endast helt öppet tillgänglig publicering (Bibsam), Öppet tillgänglig publicering (lokalt) samt fysiskt förvärv.
738 miljoner kronor
För 2022 uppgick de totala utgifterna för vetenskaplig publicering, exklusive administrativa utgifter, till cirka 738 miljoner kronor. Det är en ökning med cirka 27 miljoner kronor eller 3,7 procent jämfört med föregående år. Den övervägande delen av lärosätenas utgifter är kopplade till avtal med kommersiella vetenskapliga förlag, som i regel tillämpar årliga procentuella prisökningar. Förändringar av den svenska kronans värde, i förhållande till de valutor som avtalen tecknas i, har också påverkat utgiftshöjningen.
Fler transformativa avtal
Sett över hela perioden, 2017–2022, har antalet centralt tecknade transformativa avtal via Bibsamkonsortiet ökat kraftigt. Det har inneburit en växande utgiftspost för svenska lärosäten. Målet med de transformativa avtalen är en ökad andel öppet tillgängliga publikationer, vilket ligger i linje med regeringens målbild.
Andelen öppet tillgängligt publicerade artiklar från 2022 med en svensk korresponderande författare uppskattas till drygt 80 procent. Lärosätenas utgifter för prenumerationsavtal tecknade via Bibsam har stadigt minskat under motsvarande period.
Ökningen av utgifter 2020
Mellan 2019 och 2020 ökade utgifterna markant. Det beror främst på att svenska lärosäten anslöt sig till ett nytecknat transformativt avtal med ett av de stora vetenskapliga förlagen (Elsevier), efter ett och ett halvt utan avtal.
Rapport och redovisning
I rapporten Utgifter för vetenskaplig publicering 2022 Länk till annan webbplats. redovisas de metoder som använts vid datainsamlingen och en kortare diskussion av resultatet.
En fördjupad diskussion kring utgifter kopplade till (öppen) vetenskaplig publicering finns att läsa i KB:s senaste redovisning av regeringsuppdraget
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Den innehåller en analys av omställningens kostnader, som bland annat belyser effekterna av de transformativa avtalen och frågan om omfördelning av kostnaderna mellan Bibsamkonsortiets deltagare.
Tidigare rapporter
Tidigare sammanställningar av totala utgifter för vetenskaplig publicering går att hitta bland KB:s publikationer. Sök på "Utgifter".