De nya riktlinjerna pekar ut gemensamma mål för den fortsatta utvecklingen mot öppen vetenskap. De ger ett samlat grepp och skapar en gemensam förståelse, vilket möjliggör större steg framåt.

Riktlinjerna ska bidra till en bättre samordning mellan de aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. I det ingår exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men också samarbete kring uppföljning och uppdatering av riktlinjerna.

Målgruppen är universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, samt andra offentliga myndigheter och organisationer som bedriver eller finansierar forskning.

Riktlinjerna i korthet

I riktlinjerna har sex områden identifierats som särskilt angelägna att utveckla i Sverige:

• Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
• Öppen tillgång till forskningsdata
• Öppna forskningsmetoder
• Öppna lärresurser
• Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
• Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap

För respektive område finns formulerade mål och prioriteringar som ska bidra till en helhetssyn och samordnad utveckling.

Riktlinjerna kartlägger på en övergripande nivå de viktigaste aktörerna och deras ansvarsområden. De identifierar bland annat behovet av stöd och vägledning såsom policyer och strategier, utbildning och vägledning samt resurser och riktade satsningar.

Riktlinjerna fördjupas i en rapport som ger en mer utförlig beskrivning om nuläge, avgränsningar och utgångspunkter för riktlinjerna. Rapporten innehåller också hänvisningar till utredningar, rekommendationer och policyer som berör öppen vetenskap, både nationellt och internationellt.