Gå till: Biblioteket
Du är här: Samverkan och utveckling
fullskärmsbild

Två missförstånd och en utmaning

I vårt arbete har vi noterat ett par vanliga missförstånd om vad omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem innebär. I detta öppna brev vill vi reda ut dessa missförstånd och samtidigt synliggöra en av de största utmaningarna.

Missförstånd 1: Kvalitet

Kvaliteten på en vetenskaplig artikel är oberoende av i vilken tidskrift som artikeln publiceras. Den beror enbart på innehållet i artikeln, vilket är forskarens ansvar. Om en tidskrift rankas högre än en annan tidskrift inom samma forskningsfält, till exempel genom en högre Journal Impact Factor, beror det på att ett genomsnittligt antal artiklar med hög kvalitet eller stor betydelse har publicerats i denna tidskrift. Det säger dock på förhand ingenting om kvaliteten på en specifik artikel.

Kvalitetssäkringen av en tidskrift är beroende av det system för expertbedömning som har etablerats, vilket i sin tur är ett ansvar för tidskriftens redaktörsråd. Denna kvalitetssäkring är ett krav. Den ska vara oberoende av om artiklarna i tidskriften publiceras öppet tillgängligt eller inom ett låst prenumerationssystem.

Rovdjurstidskrifter

Problemet med så kallade rovdjurstidskrifter (eng. predatory journals) diskuteras ofta. Det har uppstått ett stort antal nya open access-tidskrifter på marknaden som tar betalt av forskare för att publicera deras artiklar, men utan att erbjuda ett fullgott system för kvalitetssäkring. Dessa oseriösa tidskrifter skadar hela grundtanken bakom ett öppet tillgängligt publiceringssystem och är helt oacceptabla enligt europeiska riktlinjer för forskningsetik. De är dock sannolikt ett övergående fenomen. Rovdjurstidskrifterna har troligen uppstått i omställningen från ett traditionellt prenumerationsbaserat publiceringssystem till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Under en sådan process utvecklas, prövas och utvärderas nya affärsmodeller.

Lärosätena och deras bibliotek har en avgörande betydelse. De har möjlighet att stödja och vägleda forskarna i att finna seriösa och kvalitetssäkrade tidskrifter för att publicera sina resultat öppet tillgängligt. Ett steg på vägen kan vara att analysera i vilken mån lärosätets forskare publicerar sig i ”predatory journals”. Detta har till exempel gjorts vid Lunds universitet, som kunde konstatera att det under åren 2001–2017 totalt har förekommit 88 publiceringar i ”tveksamma” open access-tidskrifter. Problemen är med andra ord inte särskilt allvarliga. Men för att öka medvetenheten hos forskarna är det viktigt att den här sortens publiceringar följs upp.

Internationella initiativ för öppet tillgänglig publicering

Det har också tagits viktiga internationella initiativ att hjälpa forskarna att hitta öppet tillgängliga publiceringskanaler, med hög kvalitet och god sakkunniggranskning. DOAJ, Think, Check, Submitlänk till annan webbplats och OASPA är några exempel. Ett viktigt nationellt steg för att säkra kvaliteten hos vetenskapliga tidskrifter är etablerandet av ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler.

Missförstånd 2: Kostnader

En vanlig föreställning bland forskare är att publicering med öppen tillgång är dyrare än publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter. Det beror på att licenskostnaderna för tidskriftsprenumerationer inte har varit synliga för forskarna själva. Oftast är forskaren därför inte medveten om de stora kostnader som lärosätesbiblioteken betalar. Inte heller att dessa kostnader ökar från år till år.

Open APC (Article Processing Charge)

När en forskare vill publicera sin artikel öppet tillgängligt tar förlagen ofta betalt för sådan publicering genom en så kallad APC (Article Processing Charge). En sådan avgift ligger ofta i genomsnitt runt 2 000 € men kan vara både dyrare och billigare beroende på vilken tidskrift det gäller. Generellt är avgiften lägre om det gäller publicering i en så kallad ren open access-tidskrift än i en hybridtidskrift (prenumerationsbaserad tidskrift med möjlighet för forskaren att publicera sin artikel med öppen tillgång mot en avgift).

Förlaget skickar fakturan direkt till forskaren vilket innebär ytterligare en kostnad för denne. Kostnaden finansieras ofta av fakultetsmedel eller genom de medel för open access-publicering som många finansiärer ger till beviljade forskningsprojekt. Det är dock viktigt att understryka att långt i från alla open access-tidskrifter tar publiceringsavgifter. Över 70 procent av de tidskrifter som är listade i DOAJ (Directory of Open Access Journals) tar inte betalt av forskaren för att publicera sin artikel öppet tillgängligt.

  • Den globala kostanden för vetenskaplig publicering i ett prenumerationsbaserat system beräknas vara cirka 7,6 miljarder € per år för 1,5 miljoner artiklar. Eftersom inte alla artiklar finns indexerade i databasen Web of Science är summan sannolikt högre.
  • Om man istället räknar med 2 miljoner artiklar per år innebär det ändå en genomsnittlig kostnad på 3 800 € per artikel.

Därför finns det troligtvis tillräckligt med pengar i systemet för en omvandling till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

En utmaning: Incitament för publicering

Det saknas idag tydliga incitament för forskare att göra sina forskningsresultat öppet tillgängliga, vilket även betonas i den svenska forskningspropositionen.Vad krävs för att forskare ska vilja publicera sig i tidskrifter med öppen tillgång till artiklarna i stället för i traditionella licensbaserade tidskrifter, som ofta har större genomslag?

Möjliga vägar till förändring finns i hög grad vid lärosätena och hos forskningsfinansiärerna. Ett steg i rätt riktning kan vara att skriva under Declaration on Research Assessment (DORA) och därmed ta ställning för att inte använda tidskriftsbaserade mätvärden, till exempel Journal Impact Factor, som det huvudsakliga sättet att mäta forskningens kvalitet i anställnings-, befordrans- eller finansieringsbeslut. Detta skulle innebära att kvaliteten på det vetenskapliga innehållet i artikeln väger tyngre vid bedömningar än publikationsstatistik och tidskriftens titel.

Ett annat steg kan vara att lärosäten och finansiärer på olika sätt uppmuntrar, värdesätter och stödjer forskarens val att publicera sina kvalitetssäkrade forskningsresultat öppet tillgängliga. Det finns ännu ingen vedertagen modell för hur detta görs på bästa sätt, men internationella initiativ och matriser utvecklas successivt. Ett sådant exempel är det nederländska ”National Plan Open Science”, som undersöker hur indikatorer för öppen vetenskap kan integreras i olika bedömningskriterier.

Vägar framåt: Ett gemensamt ansvar

Ett prenumerationsbaserat system, där vetenskapliga artiklar är inlåsta bakom betalspärrar och där de stora vetenskapliga förlagen tar allt högre licensavgifter för prenumerationerna, är inte längre hållbart. Alla aktörer i forskningssystemet har ett gemensamt ansvar i omställningen till ett fullt öppet tillgängligt publiceringssystem med bättre transparens för kostnaderna. En nationell såväl som internationell samlad bild av både publicerings- och prenumerationsavgifter är viktig för att ta kontrollen över de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering. Det är därför positivt att KB i sitt regleringsbrev för 2018 fick i uppgift att sammanställa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för högskolor och universitet.

Initiativet OA2020

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har nyligen anslutit sig till de 100-tal forskningsorganisationer över hela världen som ställer sig bakom initiativet OA2020. Genom detta stödjer SUHF omställningen från ett låst prenumerationssystem till ett öppet publiceringssystem. Alla institutioner och organisationer har möjlighet att underteckna uppropet. I Sverige har, förutom SUHF, även Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stockholms universitet och Kungliga biblioteket undertecknat uppropet. Därmed arbetar de gemensamt för att:

  • en majoritet av dagens vetenskapliga tidskrifter ska omvandlas från låsta prenumerationsbaserade till öppet tillgängliga med hänsyn till de vetenskapliga ämnesdisciplinernas olika villkor
  • främja omställningen genom att använda resurser för tidskriftsprenumerationer till att stödja hållbara affärsmodeller för open access-publicering
  • samarbeta med alla intressenter inom vetenskaplig publicering – särskilt mellan lärosäten, forskningsinstitut, finansiärer, bibliotek och förlag – för en snabb och effektiv övergång

Stärkt relation mellan forskning och samhälle

Såväl nationellt som internationellt står vi inför stora utmaningar i den omvälvande förändringen av det vetenskapliga systemet i vår digitala tid. Öppen tillgång till vetenskapliga artiklar är, tillsammans med öppen tillgång till forskningsdata, två fundamentala element i ett öppet vetenskapssystem. I detta system ingår även medborgarforskning, öppen källkod och öppna lärresurser.

Grundtanken med ett öppet vetenskapssystem är att stärka den ömsesidiga relationen mellan forskningen och det omgivande samhället. När forskningsresultat är öppet tillgängliga och inte längre inlåsta bakom betalväggar ökar möjligheterna för alla grupper i samhället att ta del av och använda forskningen i sin verksamhet. På så sätt kan de fatta beslut på vetenskaplig grund, till exempel inom sjukvård, industri, näringsliv och skola.

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång har utformats i övertygelsen om att ansvaret för att genomföra omställningen av det vetenskapliga publiceringssystemet inte kan ligga på en enskild aktör. Det är enbart genom samverkan som målet om omedelbart öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer kan nås.