fullskärmsbild

KB på Bokmäs­san 23–26 septem­ber

Pandemins påverkan, satsning på nationella minoritetsspråk och Sápmi på film och TV. Det är några av ämnena som avhandlas i KB:s olika seminarier på Bokmässan i Göteborg som går att följa digitalt.

KB deltar i år med sex olika seminarier på Bokmässan i Göteborg. Årets mässa är en så kallad hybridmässa med bokförsäljning och studiosamtal på Svenska Mässan som direktsänds på Bokmässan Play.

Biblioteken efter corona

Tid: Torsdag 23 september, 10.00–10.20
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

Hur har de kommunala folkbiblioteken och deras besökare påverkats av ett drygt år av coronaåtgärder och vilka är de största utmaningarna framöver? Hur har biblioteken använts och utvecklats, och innebär tiden efter pandemin en ny verklighet att förhålla sig till med förändrade användarmönster och medievanor? KB har i uppdrag att ha nationell överblick över bibliotekssektorn och leder här ett samtal om folkbibliotekens återstart efter pandemin.

Medverkande

Karin Grönvall, riksbibliotekarie
Anette Winblad Von Walter, kulturchef i Gällivare kommun
Johanna Hagelin, bibliotekschef Motala bibliotek

Tillsammans lyfter vi läsfrämjandet

Tid: Torsdag 23 september, 10.30–10.50
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

Kulturrådet har fått i uppdrag att genomföra ett kompetenslyft för folkbibliotekarier för att höja kunskapen om läsfrämjande och litteraturförmedling. Satsningen bygger på ett förslag från Läsdelegationen och ska genomföras i dialog med den regionala biblioteksverksamheten och ta vara på erfarenheterna från Kungliga bibliotekets insats Digitalt först. Vad händer nu och vilka är de första stegen i den nya satsningen?

Medverkande

Oskar Laurin, Kungliga biblioteket
Lotta Brilioth Biörnstad, Kulturrådet (medarrangör)

Nationella minoritetsspråk i fokus – så vill jag mötas av mitt språk!

Tid: Torsdag 23 september, 13.00–13.20
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

Nu skapar vi resursbibliotek – de nationella minoriteternas bibliotek! Ett samtal om folkbiblioteken och bibliotekslagens skrivning ”ägna särskild uppmärksamhet” till de nationella minoriteterna. En nationell satsning på de nationella minoritetsspråken - finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Medverkande

Domino Kai, kulturproducent och sakkunnig kring nationella minoriteter (romani chib)
Lea Simma, arbetar på Tjállegoahte – författarcentrum Sápmi med att främja samisk litteratur. Verksam som översättare (nordsamiska)
Elisabet Rundqvist, Kungliga biblioteket

Sápmi på film och TV

Tid: Lördag 25 september, 10.30–11.00
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

Trots de rörliga bildernas betydelse under 1900-talet saknas mer omfattande kunskap om de filmer och TV-program som skildrar samerna och samisk kultur. Projektet ”Samisk audiovisuell samling” åtgärdar detta, bl.a. genom kollektionen Sápmi på film och TV i Svensk mediedatabas hos Kungliga biblioteket. Projektet presenteras och diskuteras, bland annat utifrån etiska frågeställningar.

Medverkande

Lars Ilshammar, fil. dr i historia och biträdande riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket
Ragnhild Nilsson, doktorand, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Mats Rohdin, fil. dr i filmvetenskap, Kungliga biblioteket

Pandemins effekt på öppna forskningsresultat

Tid: Lördag 25 september, 15.00–15.30
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

Pandemin har lett till en ökad publicering av forskningsartiklar och tillförlitligheten till preliminära forskningsresultat har ofta diskuterats i media. De vetenskapliga förlagen har tillfälligt öppnat upp tillgången till publicerade forskningsartiklar om covid-19 som normalt finns bakom betalvägg. Det har också påverkat hur forskningen sprids och förmedlas till allmänheten. Hur kommer detta påverka forskarnas sätt att publicera i framtiden? Kommer förväntningarna på fri tillgång till forskningsresultat att öka? Vilka nya utmaningar har pandemin inneburit för att förmedla forskningsresultat och forskningens processer till allmänheten?

Medverkande

Amina Manzoor, författare till Pandemier! Från spanska sjukan till covid-19 och medicinreporter på Expressen
Gustaf Nelhans, fil dr och universitetslektor, Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan,
Katarina Wiberg, Kungliga biblioteket

Allmän rösträtt? Om rösträttshinder efter 1921

Tid: Söndag 26 september, 10.45–11.00
Delta: Länk till samtaletlänk till annan webbplats

År 2018–2021 firas att den allmänna och lika rösträtten fyller hundra år. Men hur allmän blev egentligen rösträtten? En rad så kallade rösträttsstreck kvarstod efter 1921. Bland de skäl som länge kunde frånta vuxna medborgare rätten att rösta fanns straffpåföljd, olika ekonomiska svårigheter och omyndigförklaring. Det har också funnits praktiska begränsningar, som bland annat hindrat etniska minoriteter som romer, resande och samer från att rösta.

Medverkande

Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet
Martin Ericsson, docent i historia vid Lunds universitet
Andreas Hedberg, Kungliga biblioteket