Öppna vetenskapliga tidskrifter får gemensam plattform

Svenska vetenskapliga tidskrifter behöver bli synligare och den forskning som publiceras där ska bli mer tillgänglig för alla. Därför utvecklar KB en nationell plattform för öppna vetenskapliga tidskrifter.

Foto av en kvinna i en park framför en gul byggnad.

Sofie Wennström leder arbetet med den nationella plattformen.

Regeringens målbild är att all offentligt finansierad forskning senast från och med år 2020 ska vara öppet tillgänglig, det vill säga fri för alla att läsa, ladda ner och sprida. KB har i uppdrag att samordna denna omställning, och publicerade under 2019 en utredning med fokus på svenska vetenskapliga tidskrifter. Den föreslog att KB ska ta fram och förvalta en nationell tjänst för de tidskrifter som publicerar öppet tillgängligt innehåll.

Ökad synlighet för tidskrifterna

I slutet på förra året fick KB ett regeringsuppdrag som gav klartecken till en sådan tjänst. Projektet är ännu i sin uppstartsfas men intresset från föreningar och lärosäten är redan stort. Ambitionen är en nationell plattform som synliggör var och en av tidskrifterna, men samtidigt gör det möjligt att söka i material från samtliga publikationer. Målet är också att underlätta för redaktörerna genom att erbjuda funktioner för deras arbetsflöden.

– Kraven på funktionalitet och användarvänlighet är höga. Det är viktigt att innehållet är lätt att hitta på nätet och via olika databastjänster, utan att vi kompromissar med den vetenskapliga kvaliteten, säger Sofie Wennström, som leder arbetet med den nya plattformen.

Sofie Wennström har själv lång erfarenhet från förlagsbranschen och är inlånad till KB från Stockholms universitetsbibliotek. Där arbetar hon till vardags med Stockholm University Press, som är ett förlag för öppet tillgängliga böcker och tidskrifter.

Fördelar för forskare och redaktörer

När tidskrifterna blir mer synliga bidrar det förhoppningsvis även till ett ökat anseende för dem som publiceringskanaler. Svenska forskare är i dagsläget ofta beroende av internationella förlag för att skaffa sig akademiska meriter, menar Sofie Wennström:

– Inom många discipliner är det kutym att publicera på engelska för att få internationell spridning av sina resultat, men det gäller inte alltid inom till exempel humaniora och samhällsvetenskap. Den nya plattformen kan bidra till fler möjligheter för alla forskare att meritera sig även på svenska.

En del svenska tidskrifter ges ut på förlag, medan andra sköts av lärda sällskap eller redaktörer som arbetar på ideell basis. Med en plattform som drivs av KB skulle utgivarna inte längre behöva bekosta en egen webbplats. Istället kan de lägga mer resurser på att förbereda materialet för publicering.

– Vår förhoppning är att plattformen ska ha funktioner för att skapa arbetsflöden som är spårbara och främjar transparens i det redaktionella arbetet. Det finns publiceringsetiska riktlinjer för arbetet med vetenskapliga tidskrifter som vi gärna ser att redaktörerna anammar och som på det här sättet blir lättare att följa, säger Sofie Wennström.

Samråd med intressenter

Just nu undersöker KB vilken teknisk lösning som fungerar bäst, samt planerar för projektets upplägg. Sofie Wennström betonar att plattformen redan från början kommer att utvecklas i nära samråd med tidskrifterna och andra berörda:

– Det är viktigt att alla intressenter får vara med och påverka att plattformen blir lätt att använda och uppfyller de verkliga behov som finns. Ett nytt arbetssätt innebär alltid lite extra jobb i början, men ska förhoppningsvis spara resurser i längden. Samarbete är en förutsättning både när det gäller det här projektet och hela omställningen till ett öppet vetenskapssamhälle.