Gå till: Biblioteket
Du är här: Samverkan och utveckling
fullskärmsbild

2018 års bibli­o­teks­sta­tistik – kraftig ökning av e-bokslånen 

Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med nästan 30 procent på ett år. Det framgår av Sveriges officiella biblioteksstatistik, som Kungliga biblioteket (KB) publicerar i dag. Den visar även att bara 37 procent av landets elever har tillgång till ett enskilt skolbibliotek, som är bemannat på halvtid eller mer.

Personer i biblioteksmiljö

Under 2018 var utlåningen av e-böcker uppe i 2,3 miljoner på folkbiblioteken. Det är en ökning med 28 procent sedan föregående år.

Universitets- och högskolebiblioteken står för den stora användningen av e-medier*. Framför allt handlar denna användning om vetenskapliga publikationer. I snitt gör varje invånare drygt 8 nedladdningar av e-medier per år – sammanlagt 96 miljoner nedladdningar från de offentligt finansierade biblioteken. Till det kommer över 41 miljoner sökningar i licensierade databaser.

De fysiska lånen minskar

Samtidigt minskar utlåningen av fysiska medier, det vill säga böcker, skivor och annat som går att låna hem eller ta del av på biblioteket. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken.

Varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år. Däremot är det bara en fjärdedel av befolkningen som kan beskrivas som aktiva låntagare.

Fler aktiviteter på folkbiblioteken

Folkbiblioteken har ett brett uppdrag och genomför varje år ett stort antal aktiviteter. Det handlar bland annat om sagostunder, filmvisningar, författarbesök, läxhjälp och språkträning. Antalet aktiviteter på folkbiblioteken har ökat under senare år och är nu drygt 145 000 för hela landet.

Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.

Öppettider, bestånd och bemanning

Universitets- och högskolebiblioteken har ökat sina redan generösa öppettider för forskare och studenter. När det gäller folkbiblioteken varierar öppettiderna kraftigt mellan kommunerna. Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Däremot håller allt fler bibliotek meröppet, det vill säga öppet utan personal på plats. Meröppna bibliotek finns nu i 114 kommuner.

Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat med en femtedel på tio år. Biblioteken har lika många anställda som förgående år. Dessa har dock fått fler arbetsuppgifter.

Många obemannade skolbibliotek

Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Detta trots att tillgången till skolbibliotek är obligatoriskt enligt skollagen.

Skolbibliotekens inköp är låga och fortsätter att minska. Kostnaden för fysiska medier på skolbiblioteken är nu nere på 97 kronor per elev och år.

Vad säger den nationella biblioteksstrategin?

I sitt förslag till en nationell biblioteksstrategi lyfter KB fram behovet av en stor satsning på skolbibliotek. Förslaget betonar även betydelsen av biblioteken som samhällets öppna rum. Dessutom är det nödvändigt att genomföra en storskalig digitalisering av böcker och tidningar. På så sätt kan landets samlade kunskapsarv bli lättare tillgängligt för hela befolkningen.

Statistiken i sin helhet

* E-medier innefattar e-böcker, men även till exempel tidskrifter, nyhetstidningar, uppslagsverk, film och musik i digital form.