fullskärmsbild

Sammanställning av yttranden avseende Swepubs remissutkast

I februari skickades Nationella riktlinjer för beskrivning av forskningsoutput 1.3, Svensk indelning av forskningsoutput 2019 & Swepub MODS format specification 3.0 till remiss. Nedan följer en sammanställning av de yttranden som kom in.

Av 47 organisationer som fick utkasten svarade 19 med yttranden inom remisstiden som slutade den 31 mars.

Preliminär tidplan

Överlagt är organisationerna positiva till förändringarna i dokumenten. De anses svara på de behov som finns för beskrivning av forskningsoutput. Tidplan efterfrågas. Tidplanen hänger ihop med revideringsarbetet samt godkännandet av Swepubs referensgrupp, Swepub utvecklingsråd och KB:s styrgrupp för Swepub. Preliminär tidplan är publicering i september med giltighet från och med den 1 januari 2020, vilket betyder några månader tid för teknisk implementering och uppdatering av lokal praxis.

Det finns delade meningar om borttagna och/eller frivilliga krav. Några välkomnar detta medan andra tycker att det försvårar analyser och uppföljningar, till exempel om internationellt samarbete och publicering med öppen tillgång. Orsaken till dessa ändringar är att de har upplevts för svåra, praxismässigt och/eller tekniskt, att leverera till Swepub, till exempel kravet på angivning av land som extern affiliering.

Kravspecifikation efterfrågas

Det efterfrågas specificering av analysaktiviteterna. Det som ska ingå i dataleveranser som obligatoriska uppgifter kan förtydligas i dokumenten tillsammans med syftet. Det som anses att vara av intresse vid analyser skiftar dock mellan organisationer. Därför är det ibland svårt att dra en tydlig linje vad som anses att vara av vikt vid analyser till skillnad från utsökning och sammanställning av publikationslistor.

Det efterfrågas även sätt att kunna märka upp uppgifter som inte framgår av själva verket, som är för lokal uppföljning eller som inte går att belägga. Det är en balansgång att hitta lösningar som kan tillfredsställa både lokala praxisbehov och nationella behov. I vissa fall behövs det även tas hänsyn till det som är formatmässigt eller tekniskt möjligt i de format, standarder och infrastruktur som Swepub använder.

Vid hantering av inkommande data kommer Swepub att använda sig av olika uppmärkningsflaggor för att informera och varna om värden som inte går att validera enligt systemdefinierade regler eller externa valideringskällor. Dessa är tänkta att fungera som flaggor för både dem som kvalitetssäkrar data och dem som utför analyser. En del av flaggorna har behållits från det tidigare systemet, en del är helt nya. Dokumentationen kring hur Swepub hanterar och validerar data kommer inte att ingå i dessa tre dokument, utan kommer att publiceras i samband med Swepub-gränssnittet.

Relationen till retroaktiv kvalitetssäkring

En fråga som ställts är hur man ska förhålla sig till retroaktiv kvalitetssäkring. Sedan tidigare har året 2012 angetts som startår för kvalitetssäkringen. I svar på den enkätPDF som skickades ut till de organisationer som deltar i Swepub-arbetet hösten-2018 angav de flesta organisationerna året 2012 som det startår som de hade kvalitetssäkrat data. De förändringar som de reviderade dokumenten tillför kommer att gälla från och med 2020. Inga omfattande retroaktiva åtgärder kommer inte att behövas utifrån tillkomna krav. För de dataleverantörer som inte ännu har implementerat de nya outputtyper kommer det att finnas en mappningstabell för hantering av relationer mellan de gamla publikationstyperna och de nya outputtyperna.

Återanvändning av proprietära uppgifter

Återanvändning av ISI ID (även känd som WoS ID, UT-nummer & Accession number) har varit en fråga som har varit oklar. I de reviderade riktlinjerna har det förtydligats att det finns restriktioner kring återanvändning av ISI ID, till exempel i Bibsam-konsortiets avtal avseende Web of Science. Detta gäller även andra proprietära uppgifter såsom Scopus ID samt abstract. 

Ytterligare förtydliganden önskas

Det efterfrågas en del förtydliganden för namnformer, affiliering, personID, outputtyper, olika utgivningsdatum, publiceringsstatus och länkar, öppen tillgång samt innehållsmärkning. Kravet på lokalt personID behöver kvarstå för att möjliggöra de analyser och uppföljningar baserade på personidentifikatorer som Universitetskanslersämbetet har uppdrag att göra. Kravet på innehållsmärkning ifrågasätts. Utöver bibliografiska behov av att definiera målgrupp är detta även efterfrågad för lärosäteslokala behov samt som indikation för Vetenskapsrådet vid bedömning av nya publiceringskanaler. Däremot kommer inte kravet på innehållsmärkning gälla dataset, programvara, patent och konstnärlig output.

Syftet att skapa en egen outputtyp för preprint undras över. I och med att DOI:er har börjat tilldelas till dessa har preprint lyfts till en egen outputtyp. Andra manuskripter, som exempelvis ingår i en sammanläggningsavhandling och har status ”accepted”, ”submitted” eller ”in press”, ska även fortsättningsvis registreras till en lämplig outputtyp med aktuell publiceringsstatus, inte som outputtyp preprint. Definitionen och praxis gällande preprint kommer att förtydligas.

Auktoriteter önskas för organisationer, centrumbildningar och projekt samt tydlig förvaltning av auktoritetsregister över vetenskapliga publiceringskanaler. Det finns oro över ämnesklassificeringens likhet om flera olika verktyg används som stöd. Ämnesklassificeringen är sedan tidigare känd som svår att belägga. Stödverktyg kan användas som livlina när ämnesklassificeringen utifrån innehållet blir för svår att bedöma. Det saknas även flera ämneskategorier vilket Universitetskanslersämbetet kommer att se över.

Tack för input!

Stort tack till alla som bidragit med synpunkter, frågor, önskemål, förslag på förtydliganden och rättningar! Allt kommer inte att kunna lösas på en gång men förhoppningsvis blir dokumentationen alltmer tydlig och stödjande utifrån er input.