fullskärmsbild

Digital kompetens och MIK

Delaktighet i det demokratiska samhället förutsätter förmågan att inhämta och värdera kunskap via digitala medier.

Alla människor har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det framgår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och även i FN:s konvention om barnets rättigheter. För att kunna ta del av det demkoratiska samhället krävs idag kunskaper inom en mängd områden, där den digitala kompetensen är central.

Att förstå den roll som medierna spelar i samhället, är grunden för MIK - medie- och informationskunnighet. Både fakta och fiktion bidrar till vår världsbild. Biblioteken ska kunna ge bred tillgång till fakta och vetenskaplig kunskap och guida biblioteksanvändarna i källkritiska verktyg.

Medie- och informationskunnighet

Digital kompetens är förmågan att använda IT och digital teknik. Det handlar om att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster. Digital kompetens omfattar också de kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. Detta brukar kallas medie- och informationskunnighet (MIK). Att vara medie- och informationskunnig har blivit allt viktigare för alla oavsett ålder.

I biblioteksverksamheten är digital kompetens och MIK starkt sammanlänkade med varandra. Den svenska bibliotekslagen säger att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och att biblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Hur ser behoven ut?

För att öka komptensen hos allmänheten behöver folkbibliotekens kompetens inom det digitala också öka. Vilken digital kompetens behövs då för personalen på landets bibliotek? För att ta reda på det gör bibliotekspersonal i hela landet ett självskattningstest.

Självskattningstestet utgår från de digitala kompetenser som beskrivs i EU-kommissionens DigComp 2.0. Resultatet av testet fungerar som ett underlag för att ta fram relevanta utbildningar för bibliotekspersonalens behov.

Resultat:

  • Analysera och bearbeta data och information är det kompetensområde där biblioteksmedarbetare skattar sina kunskaper högst i vårt självskattningstest.

    Detta kompetensområde innefattar kunskaper om att formulera ett informationsbehov och att kunna bläddra, söka och filtrera data, information och digitalt innehåll. Bibliotekspersonalen skattar sig högt inom detta område: 6,6 på en sjugradig skala – här hittar vi en av bibliotekens kärnkompetenser. Däremot, vad gäller kunskaper om digital källkritik och informationshantering, bedöms den egna kompetensen något lägre: 5,1-5,7.

    Arbetsgruppen som analyserade data och genomförde fokusgrupp kring detta kompetensområde konstaterade detta: Gissningsvis skattas kunskaper inom detta område relativt högt även inom den breda allmänheten (alla tror sig kunna söka information på nätet). Om biblioteket ska fylla en viktig samhällsfunktion bör personalens kompetens därför vara väsentligt högre än allmänhetens, vilket gör kompetenshöjande åtgärder viktiga även med utgångspunkt från en hög nivå.

    Vilka är de nödvändiga kompetenserna kring informationssökning, -organisering och källkritik i en digitaliserad samtid enligt dig?


    Kompetenser enligt Digcomp:

    • 1.1 Söka och filtrera data, information och digitalt innehåll: 6,6
    • 1.2 Värdera data, information och digitalt innehåll: 5,1
    • 1.3 Organisera data, information och digitalt innehåll: 5,7
    • Totalt medelvärde 5,6
  • Kunskaper inom området Kommunikation och samarbete har på senare år blivit helt nödvändiga för att kunna delta i samhället, till exempel för att hålla kontakter med vänner och familj, dela innehåll och ta del av samhällstjänster.

    Kompetensnivån bland bibliotekspersonalen är varierande inom detta område. Samtidigt som tre av de sex kompetenserna är bland de som skattas högst är en av kompetenserna också bland de som skattas lägst. De kompetenser som får hög skattning (mellan 5,1-5,6 av 7) handlar om att interagera, samarbeta och dela material med andra med hjälp av digital teknik. Den kompetens som placerar sig lägst på skalan (3,3) är att hantera den egna identiteten på internet. Här behövs insatser.

    En betydande del av de politiska samtalen sker i dag i sociala medier. Dessa forum möjliggör för allt fler att formulera sin åsikt och delta i de politiska processerna. De politiska samtalen har dock hårdnat, vilket kräver ett medvetet förhållningssätt gentemot andra online (bemötande), något som behövs stärkas enligt självskattningstestet.

    På detta område behövs också juridisk kompetens. Det är exempelvis aktuellt kring lagring, inspelningar, GDPR, upphovsrättslagstiftning (bilder i bloggar, kommentarsfält m.m.) och yttrandefrihet. Fler behöver också ha grundläggande kunskap om digitala hjälpmedel för kommunikation, till exempel talsyntes, översättning i realtid och om olika tillgängliga medier, exempelvis Legimus.

    I vilken utsträckning tar du dig en titt på avtalstexter och inställningar i de digitala tjänster som du använder? På detta område behövs också juridisk kompetens, det är exempelvis aktuellt kring lagring, inspelningar, GDPR, upphovsrättslagstiftning (bilder i bloggar, kommentarsfält m.m.) och yttrandefrihet. Fler behöver också ha grundläggande kunskap om digitala hjälpmedel för kommunikation, till exempel talsyntes, översättning i realtid och om olika tillgängliga medier, exempelvis Legimus.

    I vilken utsträckning tar du dig en titt på avtalstexter och inställningar i de digitala tjänster som du använder?


    Kompetenser enligt Digcomp:

    • 2.1 Interagera med andra genom digital teknik: 5,6
    • 2.2 Dela material med hjälp av digital teknik: 5,1
    • 2.3 Delta i olika samhälleliga och politiska processer med hjälp av digital teknik: 4,9
    • 2.4 Samarbeta med andra hjälp av digital teknik 5,2
    • 2.5 Nätetikett: 4,3
    • 2.6 Hantera den egna identiteten på internet
    • 3,3 Totalt medelvärde: 4,7
  • Kompetensområdet Problemlösning har ett medelvärde om 4,4 på en sjugradig skala. Vi kan se att flera frågor inom området verkar ha stor kunskapsspridning, alltså att kunskapen är ojämnt fördelad bland de svarande. Två av frågorna inom området verkar också vara utmärkande för dem med hög digital kompetens: Identifiera kunskapsluckor inom den digitala kompetensen och Anpassa digitala verktyg så att individens mål kan uppnås, sticker ut här.

    När vi pratar om kompetenser kommer begreppen spets- och baskompetens efter ett tag upp. Vad är en baskompetens, vad är en spetskompetens och när behöver man vad? Kanske kan vi tänka på ”De fyra F:en” – Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Först lär man sig något, efter fördjupning får man förståelse och färdighet. När man är förtrogen med något kan man använda det till och applicera på andra saker. På ett sätt kan man säga att detta är kärnan i problemlösning. Det är att kunna använda sig av tidigare kunskaper för att lösa nya problem. Om man bara lärt sig exakt vilka knappar man ska trycka på men inte har förståelse och förtrogenhet, är det svårt att lösa när något går fel.

    För att påbörja en problemlösning kan man till stor del använda sig av ett verktyg vi på biblioteken ofta redan behärskar: referenssamtalet! Man kan inte förväntas kunna allt, men ett mål bör vara att förstå besökarens behov och att veta när och vem man kan hänvisa vidare till. För att veta vad som är en svår och en lätt fråga krävs ett visst mått av digital baskompetens men också ett referenssamtal som hjälpt en komma fram till besökarens behov och egentliga problem. Många gånger kanske problemet inte var så tekniskt eller svårt som besökaren först trodde. Att får chansen att formulera sitt problem kan också hjälpa besökaren själv att komma på en lösning på problemet.

    Många gånger hör vi bibliotekspersonal säga att ingen ställer referensfrågor längre, men enligt detta resonemang kan man tänka att ett av bibliotekens främsta verktyg är mer aktuell än någonsin, hur tänker du kring det?

    • Kompetenser enligt Digcomp:
    • 5.1 Lösa tekniska problem: 4,1
    • 5.2 Identifiera behov och hitta tekniska lösningar på dessa: 4,0
    • 5.3 Anpassa digitala verktyg så att individens mål kan uppnås: 4,3
    • 5.4 Identifiera kunskapsluckor inom den digitala kompetensen: 5,0
    • Totalt medelvärde: 4,3
  • Kompetensområde Skapa digitalt innehåll får näst lägst medelvärde (4,2) i självskattningstestet. Biblioteken har i hög utsträckning tagit sig an att skapa digitalt material till bibliotekswebbar och sociala medier, men det verkar föreligga ett behov av att stärka personalens breda kompetens och självförtroende vad gäller detta. Vi tror att en viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet handlar om att bringa personalen till insikt om att en inte måste kunna allt perfekt; Det går utmärkt att lära tillsammans med biblioteksanvändarna.

    Arbetsgruppen som analyserat data och genomfört fokusgrupp kring skapandekompetenser lyfter fram följande färdigheter som skulle stärka bibliotekens arbete med digitalt skapande: Bland påståendena med de lägsta skattningarna inom detta kompetensområde, finner vi två påståenden där bägge kan knytas till kunskap om upphovsrätt och licensiering. Dessa kunskaper behöver stärkas. Även det kommande tillgänglighetsdirektivet, som reglerar offentlig sektors kommunikation, är särskilt relevant på detta område.

    Arbetsgruppen lyfter behovet av tillgång till teknik, men också av att lyfta fram tillämpningarna av kunskapen i konkret biblioteksverksamhet, till exempel Skaparbibblan, eller lärcentrum och Medielab på Stadsbiblioteket i Malmö. Gruppen lyfter också fram kunskap om verktyg för att hantera bild, video ljud och text, både i produktions -och distributionsfas samt lärresurser kring datalogiskt tänkande och grundläggande programmering. Vi behöver lyfta fram kommersiella programvaror såväl som open source-alternativ. Kompetens kring skapande är centralt i utvecklingen av programverksamhet, inte minst tillsammans med barn och ungdomar då det är centralt för deras medievärld.

    Hur tror du vi skapar ett brett engagemang och en bred kompetenshöjning kring skapande bland bibliotekspersonal?


    Kompetenser enligt Digcomp:

    • 3.1 Utveckla eget digitalt material: 4,5
    • 3.2 Bearbeta och vidareutveckla andras digitala material: 4,0
    • 3.3 Upphovsrätt och licensiering: 3,9
    • 3.4 Programmering och datalogiskt tänkande: 4,5
    • Totalt medelvärde: 4,2
  • Vi ser att det är inom området Säkerhet som bibliotekspersonalen skattat sig lägst. Här ligger medelvärdet på 3,9 på en sjugradig skala. Det finns en spridning i påståendena: det område som handlar om miljöpåverkan skattar man sig betydligt högre i än de områden som handlar om att skydda digital utrustning från oönskad åtkomst, identifiera webbsidor och e-post som kan användas för bedrägeri och att begränsa sin digitala närvaro så den inte blir för distraherande.

    Det finns även stor okunnighet kring sekretess. Detta gäller allt från lån och inloggningsuppgifter till GDPR. Detta ämne är ofta förknippat med en rädsla kring att göra fel. Bibliotekens relation till IT-avdelningen behöver lyftas. Bibliotekens möjlighet att utföra sitt uppdrag behöver definiera IT-miljön, snarare än tvärtom.

    Arbetsgruppen som analyserat detta kompetensområde genomförde en fokusgrupp, som lyfte detta som baskunskaper för bibliotekspersonal:

    • Att ha kunskap om bibliotekets digitala resurser och verktyg och säkerhet kring dessa
    • Att kunna förstå och förmedla att det finns risker och hot i digitala miljöer och hur dessa kan se ut. Det grundläggande är väl att förstå att man behöver tänka säkerhet kring lösenord, bank-id med mera
    • Att kunna förmedla baskunskap till låntagare om till exempel pinkoder
    • Ha kännedom om GDPR/sekretess
    • Att rensa webbläsare från parad data

    En bra grund skulle kunna vara att göra en Data Detox för att gå igenom sitt digitala jag. Då får man en förståelse för integritet och vad man kan tänka sig att välja att dela med alla andra.

    KB:s checklista Skydd för personlig integritet i biblioteksmiljö är en mer verksamhetsfokuserad aspekt av detta område, som bör vara prioriterat att arbeta med parallellt.

    Har du testat att göra en Data detox? Vad lärde du dig av det?


    Kompetenser enligt Digcomp:

    • 4.1 Skydda teknisk utrustning från oönskad åtkomst: 2,7
    • 4.2 Skydda personlig data och den personliga integriteten: 3,2
    • 4.3 Värna den egna hälsan och välmåendet: 5,2
    • 4.4 Medvetenhet om hur miljön påverkas av digital teknik och dess användning: 5,1
    • Totalt medelvärde: 3,9
  • Handledarskap

    Det finns ett behov av att lyfta den didaktiska roll som bibliotekspersonal behöver ha och ta. En arbetsgrupp beskriver denna roll på följande sätt: ”hur personalen kan bedriva ett utåtriktat pedagogiskt arbete, vara handledande och ge hjälp till självhjälp.”

    Med användaren i fokus: Om biblioteken inte fokuserar existerande och potentiella biblioteksanvändares behov kommer biblioteken ha svårt att utvecklas till nav för digital kompetens som når såväl intern som extern legitimitet. För att arbeta strukturerat med att skapa verksamhet som utgår från användarens behov finns metoder som exempelvis Design thinking.

    Juridisk kompetens

    De påståenden som kan knytas till en juridisk grundkompetens (exempelvis kring upphovsrätt, tillgänglighet, dataskydd och sekretesslagstiftningen) har genomgående lägre skattningar. En slutsats är därför att juridiken på ett tydligt sätt behöver vara utgångspunkten när lärresurser på dessa områden utformas.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?