Att utarbeta en biblioteksplan är ofta en process som tar tid, oavsett om det handlar om att uppdatera en tidigare plan, eller att utforma en ny plan. Uppdraget att utforma en biblioteksplan kommer i många fall från kommunstyrelsen.

I praktiken lyfter ofta den tjänsteperson i kommunen som har särskilt ansvar för biblioteksfrågor, det vill säga en folkbibliotekschef eller kulturchef, frågan till politiken, som sedan fattar beslut om uppdraget. Den färdiga planen bör beslutas av kommunfullmäktige.

Beslutsgången ser olika ut i olika kommuner, men behöver kartläggas inför start av arbetet med ny biblioteksplan, så att planen får legitimitet.

Uppdraget kan innehålla ett direktiv om vad planen ska omfatta. Alla facknämnder som berörs av biblioteksverksamhet ska omfattas av uppdraget. I praktiken betyder det att nämnder som fattar beslut om till exempel skola, förskola, vård- och omsorgsfrågor, kultur- och fritidsfrågor och vuxenutbildning inkluderas i uppdraget.

I små kommuner kan folkbiblioteksverksamheten ligga direkt under kommunledningen. Uppdraget anpassas därmed efter kommunens organisation och delegationsordning.

Det är väsentligt att påbörja arbetet med ny biblioteksplan i god tid innan den gamla planen löper ut. Arbetsprocessen och beslutsprocessen kan ibland ta upp till ett par år.

Arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan har ofta en tydlig början och ett tydligt slut. En sådan process kan underlättas av att använda en projektorganisation. En struktur med styrgrupp, projektgrupp, projektledare, intressentanalys, tidplan, kommunikationsplan och regelbundna avstämningar av arbetet ökar chanserna för att arbetet löper på, att flera perspektiv kommer till tals och att risker i arbetet kan identifieras.

Om en projektorganisation är för krävande i förhållande till de resurser uppdraget har fått, är det ändå bra att följa en strukturerad arbetsgång.

Alla de facknämnder som berörs av biblioteksplanens innehåll bör involveras i arbetet med planen, genom sina respektive förvaltningar. I styrgrupp och/eller projektgrupp bör finnas tjänstepersoner som har överblick och mandat inom sina roller på respektive förvaltning. Det kan till exempel röra sig om utbildningsförvaltning, vård- och omsorgsförvaltning, arbetsmarknadsförvaltning och kulturförvaltning, som blir delaktiga i arbetet.

I praktiken brukar den roll som leder arbetet ofta finnas inom folkbiblioteksorganisationen, t.ex. en bibliotekschef, verksamhetsutvecklare eller arbetsledare, men den resursen kan också finnas på kommunledningsförvaltningsnivå. Det är viktigt att identifiera att biblioteksplanen är hela kommunens styrdokument. Biblioteksverksamhet finns i många av kommunens verksamhetsområden, inte minst i skolan.

När förslaget till biblioteksplan är klart, kan det gå på remiss till de berörda nämnderna. Biblioteksplanen bör sedan tas upp för beslut i dessa nämnder. Biblioteksplanen tas därefter upp i kommunstyrelsen och beslutas i kommunfullmäktige.

Att tänka på

• Vilka sätt att organisera arbetet med ny biblioteksplan på kan fungera bäst i din kommun?

Ta kontakt med

• Kommunledningsorganisationen, till exempel en verksamhetscontroller, för att ta reda på vilka möjligheter till projekt- och processtöd som kommunen bistår med.
  

Läs mer

• Process biblioteksplan Länk till annan webbplats., Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för kulturutveckling.
  Ger en snabb överblick över stegen som krävs för att ta fram en kommunal biblioteksplan och vad som är bra att tänka på i processen.
• Projekt Länk till annan webbplats., Wikipedia.
  Förklaring och definition av projekt som sätt att organisera ett arbete.

Att ta fram en biblioteksplan kan upplevas som ensamt. De regionala biblioteksverksamheterna erbjuder olika sorters stöd i arbetet.

Många regionala biblioteksverksamheter bildar nätverk för kommunala tjänstepersoner som arbetar med en ny plan, ordnar träffar och kompetensutveckling av olika slag. I flera fall finns även egna metodstöd för kommunerna.

Några regionala biblioteksverksamheter bistår också med hjälp i processledningen av arbetet. Utbildning för den lokala bibliotekspersonalen kring bibliotekslagen och biblioteksutveckling erbjuds också. Det kan ibland även handla om att bjuda in de lokala politikerna till fördjupningstillfällen om bibliotekens uppdrag och bibliotekslagen.

KB ordnar årligen dialogmöten och konferenser om biblioteksplaner. Här kan kommunerna få idéer och perspektiv från myndigheter, forskning och andra kommuner. MTM erbjuder biblioteken stöd, när det handlar om tillgänglig läsning och liknande tillgänglighetsfrågor.

Myndigheterna och de regionala biblioteksverksamheterna kan också ge information och samordning kring större satsningar inom biblioteksväsendet som Digiteket och Bokstart.

Att tänka på

• Fråga den regionala biblioteksverksamheten om vilket stöd de kan erbjuda, i god tid!

Ta kontakt med

• Kommuner som nyligen utarbetat en biblioteksplan, eller ska göra det.

Läs mer

• Biblioteksplaner, Kungliga biblioteket.
  Bilda dig en uppfattning om kommunernas biblioteksplanecykler genom att titta på KB:s samlingssida över samtliga kommunala biblioteksplaner.
• Framtidsdialoger – en metodbok Länk till annan webbplats., Region Skåne.
  Framtidsdialoger är en ny metod som bidrar till att utveckla biblioteksverksamheten i en kommun utifrån lokala förutsättningar med biblioteksplanen som nod.
• Stöd från Förvaltningen för kulturutveckling Länk till annan webbplats., Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutveckling.
  Exempel på hur stödet från regional biblioteksverksamhet kan se ut.
• Biblioteksplan under arbete Länk till annan webbplats., Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg
  Ett konkret stödmaterial från Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg i arbetet med att skriva kommunal biblioteksplan.
  

Skolbiblioteken är en viktig del av kommunernas biblioteksverksamhet och ska finnas med i biblioteksplanen. Mål och prioriteringar som gäller skolbiblioteken behöver formuleras i första hand av den facknämnd som har ansvar för grund- och gymnasieskola.

Därför är det av stor vikt att biblioteksplanen utarbetas i nära samarbete mellan utbildningsförvaltning och den förvaltning/facknämnd som leder arbetet med biblioteksplanen.

Vad gäller skolor med enskild eller statlig huvudman finns inga krav på biblioteksplan. Men det finns naturligtvis ändå fördelar med att ta fram en skolbiblioteksplan.

Skolbiblioteksutredningen (2021) och KB:s uppföljning av hur de kommunala biblioteksplanerna används har visat att kommunernas biblioteksplaner ofta har en svag eller obefintlig förankring i de förvaltningar och nämnder som har hand om skolfrågor. Det gör att biblioteksplanen i många fall i praktiken inte fungerar som ett styrdokument för skolornas biblioteksverksamhet. Det ökar också risken för att folkbiblioteksorganisationen får en kompenserande roll, som den inte är rustad för.

Det är betydelsefullt att den förvaltning och nämnd som har hand om skolfrågorna i kommunen är aktivt involverad i biblioteksplanearbetet. Den tjänsteman som utses att delta ska ha en roll med mandat att förankra arbetet med biblioteksplanen i den egna förvaltningen. Hen ska också kunna föra förvaltningens talan under arbetets gång.

Vidare är det önskvärt att tjänstepersonen har en roll som kan stödja rektorerna i att bryta ner den färdiga biblioteksplanens mål och prioriteringar i mål för respektive skola.

Förslaget till biblioteksplan bör behandlas i den facknämnd som beslutar om skolfrågor. Det bör säkerställas redan i uppdraget att utforma biblioteksplanen.

Även om den kommunala vuxenutbildningen inte har lagstöd som andra skolformer så omnämns bibliotekskunskap i läroplanen för vuxenutbildningen. Hur det organiseras är upp till varje kommun. Det är lämpligt att vuxenutbildningens behov av biblioteksverksamhet framgår i biblioteksplanen.

Att tänka på

• Vilken roll inom skolans förvaltning i din kommun är mest lämpad att delta i arbetet med biblioteksplanen?
• Var ligger ansvaret för biblioteksverksamhet för vuxenutbildningen i din kommun?

Ta kontakt med

• Kommunens grundskole- och gymnasiechefer, eller motsvarande roller.
• Skolbibliotekssamordnare, eller motsvarande roll.

Läs mer

• Hur används de kommunala biblioteksplanerna? En uppföljning av biblioteksplaner i en kommunal kontext Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Kungliga biblioteket.
  Rapporten är en uppföljning av hur biblioteksplanerna används i praktiken, t ex för styrning, samverkan och kommunikation.
• Planera, genomföra och utvärdera skolbibliotekets verksamhet Länk till annan webbplats., Skolverket.
  Planering av verksamheten i samarbete mellan skolbibliotekarie, lärare och rektor, med utgångspunkt i styrdokumenten.
  
• Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3 Länk till annan webbplats., Regeringen.
  Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel, delbetänkande om den del av uppdraget som handlar om att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken.
  
• Skollag (2010:800) Länk till annan webbplats., Riksdagen.
  

Att biblioteksplanen är en del av kommunens kvalitetsuppföljning kan skapa sammanhang och synlighet för biblioteksverksamheterna i kommunens organisation.

De flesta kommuner arbetar med kvalitetsuppföljning och mål och budget, och har utformat modeller och använder system, där kommunen styr mot politiskt beslutade mål.

Målen bryts ner på olika nivåer och görs uppföljningsbara genom till exempel indikatorer och nyckeltal. På detta vis får ofta även biblioteksverksamheten mål från kommunen centralt, att följa upp.

Det är vanligt att en kommun har många olika styrdokument som är politiskt beslutade. Det kan handla om planer för näringslivsutveckling, ett hållbart samhälle, eller långsiktig stadsplanering. Biblioteksplanen är ofta en sådan strategisk plan på en övergripande nivå.

Det är vanligt att kommunens strategiska planer används som en utgångspunkt i verksamhetsplaner, som följs upp årligen. Handlingsplaner som innehåller konkreta aktiviteter kan vara ytterligare ett steg i styrningen.

I biblioteksverksamheten kan också planer som beslutas på tjänstemannanivå kopplas till biblioteksplanen. Det gäller till exempel medieplaner och läsfrämjandeplaner. För skolorna kan det handla om planer för en enskild skolas biblioteksverksamhet och för elevernas utveckling av medie- och informationskunnighet. Även beskrivningar av hur skolbiblioteksverksamheten tas upp i skolans systematiska kvalitetsarbete kan finnas här.

Förslag som är kostnadsdrivande hanteras i mål och budget-processen för varje år. Det finns dock exempel på att om investeringskostnader lyfts redan i planarbetet, så har det ökat möjligheten till att pengar tillförs verksamheten.

Att tänka på

• Hur fungerar processerna för kvalitet och uppföljning i din kommun?
• Hur undviker kommunen att biblioteksplanen hamnar i en parallell styrprocess, utanför ordinarie styrsystem?
• Har din kommun riktlinjer för styrdokument på olika nivåer? På vilken nivå hamnar styrdokumentet biblioteksplan?·
  

Ta kontakt med

• Tjänstepersoner ansvariga för kvalitetsutveckling i kommunen, till exempel verksamhetscontroller.

Läs mer

• Mål- och resultatstyrning Länk till annan webbplats., SKR
  Mål- och resultatstyrning syftar till att fokusera på vilka resultat, kvalitet på den service och de tjänster som kommunen eller regionen tillhandahåller sina brukare och medborgare.
  
• Stöd för att styra och leda Länk till annan webbplats., SKR
  Styrning och ledning skapar förutsättningar för att leverera god service till medborgarna, brukarna och en hållbar samhällsutveckling. Målstyrningsprocessen ger information om kvalité, utvecklings- och förbättringsbehov samt vad medborgarna får för skattepengarna.
  
• Systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola Länk till annan webbplats., Skolverket
  Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad skolan gör, varför och vad det leder till.

De prioriteringar som en kommunal biblioteksplan pekar ut behöver bland annat grundas i en analys av omvärldsförhållanden.

• Hur ser demografin ut i kommunen? Finns det en växande andel äldre i befolkningen, eller är medelåldern ung och barnen många?
• Vilka språk talas i kommunen? Ingår kommunen i ett förvaltningsområde för något av minoritetsspråken?
• Deltar många i vuxenutbildning? Hur ser utbildningsnivån ut?
• Är det en kommun där många pendlar ut eller in varje dag och hur påverkar det behoven av biblioteksverksamhet?
• Hur många skolor finns och vilka stadier har dessa? Planeras nya bostadsområden och skolor och hur ser utvecklingen ut för befintliga områden?
• Görs andra kommunala eller kommersiella satsningar?
• Hur ser kommunens organisation för krisberedskap ut?
• Finns bostadssegregation?

Detta är faktorer som kan påverka biblioteksplanens innehåll. Liksom samhällsförändringar, som digitalisering, konflikter i världen som tvingar människor på flykt, klimatförändringar och så vidare.

En analys av vad som sker i områden kopplade till bibliotekslagen, till exempel barns rättigheter, nationella minoriteter, förändrade medievanor, utveckling inom läsfrämjande och litteratur och utveckling av språklig mångfald kan också vara till stor nytta. Regionala biblioteksverksamheter och myndigheter ger regelbundet ut sådana rapporter.

Biblioteken har de senaste åren utvecklat erfarenheter av att bedriva verksamhet vid olika sorters kriser. Bibliotekens öppna rum och uppdraget om att arbeta med informations- och kunskapsförmedling gör bibliotekssektorn till en viktig aktör vid kris eller höjd beredskap. Detta uppmärksammas också i den nationella biblioteksstrategin, som lyfter fram biblioteken som en del av det civila försvaret. Samhällsviktiga funktioner i kommunen slås formellt fast i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen (RSA). Viktiga prioriteringar kan synliggöras i kommunens biblioteksplan.

En omvärldsanalys kan till exempel göras som en förstudie till biblioteksplanen. Där kan också ingå en nulägesanalys av kommunens folk- och skolbiblioteksverksamhet och hur kommunen hittills har mött de utmaningar som finns.

Utanför den kommunala nivån, finns styrdokument på regional, nationell och internationell nivå att förhålla sig till i biblioteksplanen. Dessutom kan samverkansavtal mellan kommunal biblioteksverksamhet och andra aktörer finnas.

Regionerna fastställer kultur- och biblioteksplaner för sin verksamhet, inom kultursamverkansmodellen (Region Stockholm ingår inte). Här sätts mål upp som gäller för hela regionen och som kan vara vägledande för den kommunala biblioteksverksamheten. Kanske finns särskilda insatser riktade till vissa målgrupper. Hur fångar den kommunala biblioteksplanen upp det? Finns det områden där kommunerna behöver samverka?

Våren 2022 fastställde regeringen en nationell biblioteksstrategi för åren 2022–2025. Vilket stöd kan den ge för lokala prioriteringar?

Internationella överenskommelser som Agenda 2030 och Barnkonventionen, som ju också är svensk lag genom att barns rätt ska beaktas i alla beslut, är något som alla kommuner behöver förhålla sig till. Hur görs det i biblioteksverksamheten? Bibliotekens bidrag till en socialt hållbar utveckling kan med fördel lyftas fram i en biblioteksplan.

UNESCO har ratificerat en rad biblioteksmanifest, exempelvis om folkbibliotek, skolbibliotek, mångkulturell biblioteksverksamhet, för personer med läsnedsättning och digital biblioteksverksamhet.

Att tänka på

• Hur förhåller sig biblioteksplanen till styrdokument på regional, nationell och internationell nivå?
• Hur integreras deras innehåll i biblioteksplanen?

Ta kontakt med

• Den regionala biblioteksverksamheten, för samtal om vilka styrdokument som är aktuella i regionen.
• Omvärldsbevaka de konferenser och forum som myndigheter och organisationer bjuder in till. Exempelvis Kungliga biblioteket (KB), Kulturrådet, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Skolverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Läs mer

• Agenda 2030 Länk till annan webbplats., SKR.
  Verktyg och exempel från kommunerna.
  
• Hållbara bibblan – Om MIK och Agenda 2030 i ett biblioteksperspektiv Pdf, 160.4 kB. (pdf), Biblioteksutveckling Sörmland.
  Biblioteksutveckling Sörmland utforskar i rapporten Agenda 2030 och de globala målen ur ett biblioteksperspektiv.
• Bibliotekens internationella manifest Länk till annan webbplats., Svensk biblioteksförening.
  Syftet med skriften är att stimulera till diskussion och tillämpning av texterna för att bidra till att biblioteken ännu tydligare ska kunna fullgöra sitt uppdrag för det demokratiska samhällets framväxt. Att läsa manifesten parallellt med den nya bibliotekslagen är ett värdefullt sätt att fördjupa förståelsen av dem och ett bra sätt att bidra till tolkningen av bibliotekslagen.
  
• Biblioteksplaner, Kungliga biblioteket.
  Här hittar du regionernas biblioteksplaner.
  
• FN:s konvention om barnets rättigheter Länk till annan webbplats., UNICEF.
  Innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.
  
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats., Myndigheten för delaktighet.
  Konventionen förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra.
  
• Globala målen – För hållbar utveckling Länk till annan webbplats., UNDP.
  Verktyg, inspiration och material med utgångspunkt i de globala målen i Agenda 2030.
  
• Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025 Pdf, 1.2 MB., (pdf) Regeringen.
  Regeringen belyser de utmaningar som biblioteksväsendet står inför i dag och de utvecklingsbehov som finns. I strategin redovisas tre fokusområden som bedöms vara av central betydelse för biblioteksverksamhetens kvalitet och utveckling.
  

En biblioteksplan kan struktureras på många olika sätt. Kanske finns lokala riktlinjer för hur styrdokument ska utformas, kanske är man på andra håll mer fri när det gäller utformningen.

Planen kan till exempel struktureras i enlighet med bibliotekslagens paragrafer, eller enligt lokala politiska mål som är satta för kommunen på en övergripande nivå.

Planens struktur och vision kan i vissa fall hänga samman, eftersom en plan behöver både en struktur och ett sätt att tydliggöra visionerna. Om de kan samspela, blir det ofta lättare att förstå planen.

Ett sätt att skapa struktur för biblioteksplanens innehåll och samtidigt göra den mer visionär, kan vara att luta sig mot en teoretisk modell för biblioteksverksamhet. Exempel finns i länkarna nedan.

En sådan modell kan hjälpa till med att fokusera på de områden som kommunen verkligen vill prioritera i planen, som vissa målgrupper, eller roller som biblioteket kan spela i lokalsamhället. Den kan också göra det enklare att undvika att biblioteksplanen blir en beskrivning av redan befintlig biblioteksverksamhet.

Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat dokument. Den styr biblioteksverksamheten och kommunens tjänstepersoner. Samtidigt berättar planen vad biblioteksverksamheten ska åstadkomma till nytta för invånarna i kommunen. Detta behöver vägas in i det tilltal som biblioteksplanen har.

Att tänka på

• Hur blir biblioteksplanen visionär, strategisk och strukturerad?
• Berättar planen vad jag erbjuds och tillförs som invånare? Berättar den hur invånaren kan påverka biblioteksverksamheten?
• Vilken förflyttning vill kommunen göra under den kommande planperioden?

Ta kontakt med

• Den regionala biblioteksverksamheten, för samtal om olika modeller för biblioteksverksamhet.

Läs mer

• Forward. Scotland’s Public Library Strategy 2021–2025 Länk till annan webbplats.. Scottish Library and Information Council.
  Skottlands nationella biblioteksstrategi utgår från hållbar utveckling. Tre huvudteman är: människorna, platsen och partnerskapen. Endast på engelska.
  
• The four spaces – A new model for the public library Länk till annan webbplats. av Henrik Jochumsen, Dorte Skot-Hansen and Casper Hvenegaard Rasmussen, Centralbiblioteket.
  En teoretisk modell för folkbibliotekets profil och roll i lokalsamhället. Den fokuserar kring upplevelser, engagemang, egenmakt och innovation. Endast på engelska.
  
• Guide til brug af Betydningskompasset: Folkebibliotekets betydning for borgerne i Danmark Länk till annan webbplats., Centralbiblioteket.
  Guiden erbjuder råd till hur man kan nyansera samtalen om folkbibliotekets betydelse, med lokalpolitiker, förvaltning, bibliotekskollegor, media och samarbetspartners. Endast på danska.
  
• Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025 Pdf, 1.2 MB., Regeringen.
  Regeringen belyser de utmaningar som biblioteksväsendet står inför i dag och de utvecklingsbehov som finns. I strategin redovisas tre fokusområden som bedöms vara av central betydelse för biblioteksverksamhetens kvalitet och utveckling.
  

Om den färdiga biblioteksplanen ska styra i önskad riktning, ha legitimitet hos politiker, personal och invånare, behöver den som leder arbetet använda sig av metoder för delaktighet i arbetet.

Det är ett sätt att skapa förutsättningar för en plan som är relevant och som har bred förankring och hög kvalitet.

Delaktighet kan förstås på minst två sätt: att tillhöra och att höras, att få vara del i ett sammanhang och att få göra sin röst hörd. Att involvera invånare och personal i processen möjliggör delaktighet på båda sätten.

När den personal som ska arbeta efter planen också är involverad i framtagandet, skapas kännedom om innehållet och engagemang. Bibliotekspersonalen är också de som har djupast kunskap om bibliotekets aktuella verksamhet. För skolans del bör både skolledare och skolbibliotekspersonal involveras.

När invånarna tillfrågas om sina synpunkter och önskemål kring biblioteksverksamheten, ökar inte bara chanserna för en kvalitetshöjning, utan också kännedomen om och intresset för verksamheten. Det i sig är en vinst för biblioteksverksamheten i kommunen.

När det gäller invånarna, behöver både användare och icke-användare av folkbiblioteksverksamheten tillfrågas. Barn och unga såväl som äldre.

Planen ska också ge besked om hur invånaren kan göra för att påverka verksamheten under pågående planperiod, vilket ställer krav på tydlighet och öppenhet, men också tillgänglighet. Påverkan kan till exempel ske genom medborgarförslag, inköpsförslag och dialog med företrädare för bibliotekens prioriterade grupper.

Principen om armlängds avstånd är viktig. Det finns sätt att involvera politiken utan att hamna i detaljstyrning. Utbildning och workshops kring strategiska frågor i bibliotekssfären kan vara ett sådant sätt. Kanske finns politiska utskott kring olika frågor, till exempel demokratiutveckling, som går att involvera?

Kommunerna har ett ansvar att hålla samråd med de nationella minoriteterna, var för sig. Inkludera också kontakt med brukarorganisationer för personer med funktionsnedsättning.

Att tänka på

• Vilka resurser har kommunen centralt, som kan stödja delaktighetsprocesserna i biblioteksplanearbetet?

Ta kontakt med

• Kommunledningsorganisationen, för att se vilket stöd som kan ges i processer som handlar om invånarnas delaktighet.
• Föreningslivet erbjuder ofta flera arenor för kontakt med civilsamhället. Ta kontakt med föreningskonsulenten, eller direkt med företrädare för föreningarna.

Läs mer

• Barns delaktighet och inflytande Länk till annan webbplats., Barnombudsmannen.
  Med utgångspunkt i barnkonventionen. Barn har rätt till delaktighet. För att vara delaktig krävs att barnet får komma till tals och bli lyssnad på, att barnet får relevant information och att hen ges inflytande utifrån sin ålder och mognad.
• Bibliotek för alla? En studie om tillgänglighet och delaktighet i folkbiblioteksplaner Länk till annan webbplats. av Lisa Engström, Nordic Journal of Library and Information Studies, 2021:2.
  En analys av betydelsen som tillskrivs begreppen tillgänglighet och delaktighet i svenska biblioteksplaner, som fördjupar kunskapen om den position användaren ges i biblioteket. Studien ger en inblick i hur demokrati förstås i planerna.
• Bibliotek i samspel med lokalsamhället Länk till annan webbplats. av Cecilia Brisander, Regionbibliotek Stockholm.
  Skriften svarar på frågor som: Vad behöver bibliotek veta om sitt närområde och omvärld? Vilka metoder och förhållningssätt kan användas? Hur når biblioteket fler av de som ingår i bibliotekens prioriterade målgrupper? På vilka sätt berörs bibliotek av samhällsplanering och medborgardialoger?
  
• Fokusgrupp Länk till annan webbplats., Dialogguiden, SKR.
  Fokusgrupp är främst ett verktyg för konsultation. Det är en enkel och snabb metod som skapar delaktighet.
• Framtidsdialoger – en metodbok Länk till annan webbplats., Region Skåne.
  Framtidsdialoger är en ny metod som bidrar till att utveckla biblioteksverksamheten i en kommun utifrån lokala förutsättningar med biblioteksplanen som nod.
• Innovationsguiden SKR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  SKR:s metodmaterial för att utveckla tjänster och verksamhet genom användarinvolvering.
• Kunskaps- och metodstöd i arbetet med inflytande och delaktighet Länk till annan webbplats., Minoritet.se.
  Ett metodstöd som förvaltningsmyndigheter kan ta hjälp av för att utveckla arbetet med nationella minoriteters inflytande och delaktighet.
  
• Medborgardialog, delaktighet Länk till annan webbplats., SKR.
  Exempel på metoder.
• Metodstöd för dialog Länk till annan webbplats., Myndigheten för delaktighet.
  Här finns fakta, tips och exempel från kommuner som kan vara ett stöd i ert arbete med att föra dialog med personer med funktionsnedsättning.
• Metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt Länk till annan webbplats., Länsstyrelserna.
  En hjälp för dig som jobbar i offentlig sektor. Det rättighetsbaserade arbetssättet handlar om att koppla ihop sitt eget arbete och ansvar med de internationella konventioner som Sverige har skrivit under.
  
• Ringar på vattnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Regionbibliotek Västernorrland.
  Metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoritetsgrupperna.
• Vägledning för att ge barn och unga från nationella minoriteter inflytande Länk till annan webbplats., MUCF.
  En vägledning för att hjälpa kommuner, regioner och statliga myndigheter att arbeta med inflytande och samråd för barn och unga från de nationella minoriteterna.
  

Politiker och tjänstepersoner har olika roller i det demokratiska systemet. Politiken styr och beslutar om inriktningen. Samtidigt är de beroende av tjänstepersoner med fackkunskaper, för att ta fram underlag till besluten.

Ibland är det endast i samband med uppdraget att ta fram en biblioteksplan, som biblioteksverksamheten kommer upp som ett eget ärende på politikernas bord. När bara ett fåtal tillfällen finns att berätta om biblioteksverksamheten och de lagar som styr den, riskerar dessa mötespunkter – och även biblioteksplanen – att bli informationstunga och beskrivande. Möjligheterna att diskutera visioner för verksamheten kan vara små.

För att undvika att fastna i detaljer och för att fortsätta upprätthålla principen om armlängds avstånd, kan informationsinsatser för politikerna om bibliotekslagen, skollagen och folkbibliotekens respektive skolbibliotekens olika uppdrag anordnas. Detta kan med fördel ske vid olika tillfällen under den period som en beslutad biblioteksplan gäller.

När beslutsfattare på kommunal nivå får ökad kunskap om bibliotekens uppdrag och verksamhet, kan de också tydligare se hur biblioteken kan bidra till de politiska mål som har satts upp för kommunen på en övergripande nivå.

Att tänka på

• Fråga om du kan få stöd av den regionala biblioteksverksamheten i informationsinsatsen till politikerna!

Ta kontakt med

• Nämndordföranden i de berörda facknämnderna, via aktuell tjänsteperson eller på det sätt som är kutym i er kommun, för att erbjuda utbildning/information om bibliotekslagen och kommunens ansvar i biblioteksfrågor.

Läs mer

• Delivering local solutions for public library services Länk till annan webbplats., Local Government Association.
  En skrift om hur lokala politiker kan stödja biblioteksverksamhet och biblioteksutveckling och därigenom sitt lokalsamhälle, i en brittisk kontext. Endast på engelska.
  
• Att utbilda politiken om bibliotek. Länk till annan webbplats.
  Carin Carlsson vid Knivsta bibliotek berättar om det arbete med workshops och utbildning som hon gjort med politiker, tjänstemän och invånare inför en ny biblioteksplan i kommunen. Filmad föreläsning från konferensen Träffpunkt biblioteksplaner, 2023. (22 minuter)

Det är när biblioteksplanen kommer i användning, som det blir tydligt om dess mål och inriktningar är relevanta.

Används planen för att sätta årsvisa mål, stärka verksamhet som behöver prioriteras och driva utvecklingen i önskad riktning? Eller upptäcker kommunen att biblioteksplanen inte fungerar på det viset?

Orsakerna bakom att en biblioteksplan inte används, kan vara att omvärldsanalysen inför planarbetet har varit bristande. Kanske har delaktigheten hos invånare och de verksamheter som berörs inte funnits. I sådana fall kan det vara en idé att undersöka möjligheterna att få en revidering av planen under pågående period.

Det är vanligt att biblioteksverksamheten följs upp i förvaltningarnas och kommunens verksamhetsberättelser och årsredovisning. Denna cykliska process, ett årshjul, behöver all kommunal verksamhet förhålla sig till. Årshjulet innebär oftast att det sker en utvärdering i slutet av varje år och en ekonomisk redovisning. Ofta har biblioteken också vissa nyckeltal som sammanställs, följs upp och redovisas i samband med detta.

Vad gäller skolbiblioteken specifikt, bör de ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete.

När en biblioteksplans giltighetstid är på väg att löpa ut, kan det vara dags att utvärdera vilka mål och inriktningar som man har kunnat prioritera att arbeta med under perioden. Vilka mål har inte kunnat nås? Varför? Vilka prioriteringar är fortsatt aktuella och behöver följa med till nästa biblioteksplan? Påbörja arbetet med den nya biblioteksplanen i god tid, för att hinna bearbeta dessa erfarenheter.

För att få klarhet i vad som åstadkommits och vad som återstår bör bibliotekens personal involveras i uppföljningen. Här finns den direkta kunskapen om verksamheten och erfarenheter från det som gjorts på en detaljerad nivå. Personalens yrkeskunskap (både folk- och skolbibliotek) bidrar till kvalitativa perspektiv på vad som har åstadkommits och är viktiga kunskapsunderlag. De gemensamma samtalen bidrar till ett delat lärande om verksamheten och resultaten.

Även invånare och användare av biblioteksverksamheten kan bidra med viktig information. Det är också en god idé att titta på den nationella biblioteksstatistiken, för att kunna göra relevanta jämförelser och kvantitativa bedömningar av verksamhetens status.

De underlag som skapas är värdefulla bidrag in i nästa periods biblioteksplan, tillsammans med tidigare verksamhetsberättelser. Hur biblioteksplanen ska följas upp och utvärderas kan skrivas in i själva planen. När ska det ske och vem har ansvaret?

KB har, enligt bibliotekslagens paragraf 18, ett uppdrag att följa upp hur biblioteksplanerna används och vad de innehåller. Uppföljningen ska ske tillsammans med kommuner och regioner.

Lagstiftaren har velat åstadkomma likvärdig biblioteksverksamhet för invånaren, oavsett var i landet man bor. Det är skälet till att den nationella uppföljningen finns.

Några olika former för KB:s uppföljning har över tid mejslats fram:

Träffpunkt biblioteksplaner är en årlig konferens som KB anordnar, i samarbete med Kulturrådet och MTM. Här kan företrädare för biblioteksverksamheter runtom i landet ta del av ny kunskap och erfarenheter från forskning och praktik. Ett eller flera tillfällen för dialog om biblioteksplaner ordnas också årligen mellan den regionala biblioteksverksamheten och KB.

En vägledning för kommunernas biblioteksplanearbete har utarbetats av KB och reviderats några gånger. Den senaste versionen läser du nu. Den är framtagen i dialog med kommunala och regionala biblioteksverksamheter samt myndigheterna MTM, Kulturrådet och Skolverket.

En viktig del av uppföljningen handlar om biblioteksplanernas innehåll. När KB läser och följer upp planerna, sker det med bibliotekslagens skrivningar i fokus. Med några års mellanrum har KB publicerat rapporten Trender i planerna, som beskriver planernas innehåll och förändring över tid. Den vägledning som du just nu läser ger en god bild av vad KB särskilt uppmärksammar i sin läsning av biblioteksplanerna i förhållande till bibliotekslagen.

KB räknar också hur stor andel av kommunerna som har en aktuell biblioteksplan. Den senaste siffran (2021) är 98 procent.

I KB:s uppdrag ingår även att följa upp hur biblioteksplanerna används. Det är ett mer omfattande arbete än att kartlägga planernas innehåll och är än så länge under planering. Här finns dock forskning och undersökningar från lärosätena och regionerna att ta del av, om än inte heltäckande över landet.

Läs mer

• Lång process och kort plan Länk till annan webbplats., Regionbibliotek Region Jönköpings län, Ann Wiklund.
  En kartläggning med fokus på processen som handlar om kommunernas arbete för att ta fram en biblioteksplan och på biblioteksplanen som verktyg i den dagliga verksamheten.
  
• Styrdokumenten i vardagen: En undersökning av kulturpolitiska styrdokuments strategiska och praktiska betydelse för folkbibliotek i fem skånska kommuner Länk till annan webbplats. av Johanna Rivano Eckerdal och Hanna Carlsson, Lunds universitet.
  En studie med fokus på vilken betydelse styrdokument har för folkbibliotek och hur de används i verksamheten.
  
• Trender i planerna 2020 : Kommunala biblioteksplaner antagna 2020 Länk till annan webbplats., Kungliga biblioteket.
  En genomgång av aktuella biblioteksplaner med utgångspunkt i bibliotekslagen och händelser i omvärlden.
  

Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat dokument, som kommunens tjänstepersoner har att arbeta efter. Samtidigt vill lagstiftaren att planen ska berätta om prioriteringar i verksamheten på ett sätt som är lätt för människor att förstå. Enligt Språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Det ska också vara tydligt i planen hur invånarna kan påverka biblioteksverksamheten.

På så vis har en biblioteksplan flera målgrupper: tjänstepersoner, invånare och även politikerna själva. Att det ska vara lätt att förstå visionerna för verksamheten och prioriteringar i den, ställer högra krav på tillgänglighet i texten.

Biblioteksplanens tilltal bör utgå från invånarens perspektiv. Vad får jag ut av bibliotekens verksamhet, vad gör den för skillnad för mig? Det gör verksamheten lättare att förstå, än om tilltalet utgår från tjänstepersonens perspektiv.

Det kan vara en bra idé att skapa en klarspråksversion av planen, som uttrycker innehållet på ett enkelt och begripligt sätt. Planen kan också bildsättas på ett tydligt och relevant sätt, tryckas upp och spridas i kommunen. Den kan också finnas på webben, så att den kan läsas av skärmläsare. Både politiker och invånare har nytta av en biblioteksplan som är tillgänglig för alla.

Kanske behöver planen också översättas till fler språk än svenska? På så vis kommer biblioteksplanens innehåll att finnas i flera format. Dels det politiskt beslutade styrdokumentet, en klarspråksversion, tryckt och på webben, och versioner på andra språk.

Att tänka på

• Ta ett perspektiv som är utifrån, snarare än inifrån verksamheten!
• Biblioteksplanen behöver finnas i format som är tillgängliga för alla.
• Skapa en kommunikationsplan för biblioteksplanen.
  

Ta kontakt med

• Förvaltningens eller kommunens kommunikatörer, på ett tidigt stadium.

Läs mer

• Skriva klarspråk Länk till annan webbplats., Institutet för språk och folkminnen.
  Hur gör man när man skriver vårdat, enkelt och begripligt? Här får du några råd och tips.
  
• Språklag (2009:600) Länk till annan webbplats.. Riksdagen.
  Här finns bestämmelser om hur offentlig verksamhet ska använda språket.