fullskärmsbild

Natio­nal­bib­li­o­te­ken i världen

Den internationella biblioteksorganisationen IFLA har undersökt hur världens nationalbibliotek har mött coronapandemin. Vi sammanfattar en del av resultaten.

IFLA:s genomgång

IFLA:s sektion för nationalbiblioteklänk till annan webbplats har försökt ta reda på hur världens nationalbibliotek har mött pandemin. Organisationen genomförde en enkätstudielänk till annan webbplats där svaren samlades in mellan 31 mars och 9 april 2020.

Sammanlagt 53 länder och 55 nationalbibliotek deltog i enkäten. Den bästa täckningen finns i Europa, med 11 länder från Västeuropa och 19 från Central och Östeuropa. Tre länder från Mellanöstern, elva länder från Asien, tre från Latinamerika och Karibien och endast tre afrikanska länder har lämnat svar. Därmed saknar vi på det hela taget information om de länder som troligen möter störst utmaningar under covid-19 och som redan tidigare hade samhällen med stora utmaningar.

80 procent av nationalbiblioteken har utvecklat planer för att möta pandemin. Hälften av nationalbiblioteken tror att respektive regering kommer att skära i anslagen till följd av covid-19.

Nationalbibliotekens öppethållande

Enkäten visar att sammanlagt 85 procent av nationalbiblioteken är helt stängda för användarna.

10 procent av nationalbiblioteken är delvis öppna, eller så är de öppna men med restriktioner i läsesalar och/eller upphämtning av beställt material. 80 procent har ställt in evenemang och program.

Biblioteket som arbetsplats

65 procent av nationalbiblioteken uppger att arbetsplatsen är helt eller delvis stängd för personalen. Endast ett nationalbibliotek har fullt öppet för personalen. Resterande har olika lösningar: arbete hemifrån, eller att en liten grupp personal arbetar i biblioteket med in- och utlån.

Det kan också handla om att utvalda personalkategorier med nyckelpositioner arbetar på plats i biblioteken.

Andra typer av restriktioner gäller resor, möten och arrangemang som har reducerats eller helt ställts in. Internationella resor är inställda i nästan alla länder.

Av de nationalbibliotek som besvarade enkäten tillhandahåller 58 procent skyddsutrustning för personalen. 36 procent kontrollerar feber på personalen och 38 procent möter personalens ökade psykiska stress.

58 procent tillämpar självvald karantän för personalen. 53 procent erbjuder flexibel arbetstid och lika stor andel tillämpar skiftschema och personalrotation. 16 procent av nationalbiblioteken ersätter personalen för ökad internetkostnad i hemmet. För personal, på vissa av biblioteken, har särskilda utbildningsmöjligheter tagits fram, som handledning för hemarbete och tillhandahållande av digitala mötesplattformar.

Vissa nationalbibliotek genomför regelbunden sterilisering och extra rengöring av ytor i biblioteket.

Digitala tjänster

62 procent av nationalbiblioteken har förbättrade eller förstärkta digitala tjänster. 51 procent har utvecklat nya webbaserade aktiviteter för användarna. 38 procent erbjuder extra digital referenstjänst.

Något enstaka nationalbibliotek erbjuder allt digitalt utan kostnad. Något bibliotek jobbar även med tillgång till digitala dagstidningar eftersom de tryckta dagstidningarna inte trycks under pandemin. Bara 7 procent av respondenterna har begränsat sina digitala tjänster.

Nästan hälften av nationalbiblioteken har utvecklat digitala nätverksaktiviteter, ytterligare 25 procent genomför nätverksevent/aktiviteter som planerat. 18 procent har ställt in nätverksevent. Det kan handla om arbete med nationella katalogen eller specialiserade nätverk för olika frågor. Fysiska möten ersätts med digitala.

Generellt kan man säga att besöken på plats i nationalbiblioteken har minskat och användningen att digitala tjänster har ökat. 15 procent av länderna svarade att antalet användare har ökat, 25 procent att antalet användare minskat. Den största andelen svar på denna fråga menar att det ännu är för tidigt för att veta (slutet av mars/början av april).

Det har tagits fram olika utbildningsplattformar för användarna, läskampanjer för barn, digitala utbildningar om covid-19, digitala läsesalar, virtuella rundturer, kulturprogram, livesända föredrag av bibliotekarier och ökad tillgång till digitala tidskrifter.

Oro kring verksamhet och finansiering

Tre fjärdedelar av nationalbiblioteken är bekymrade över likviditeten i samband med coronakrisen. 20 procent har tillräckliga statliga medel, 10 procent anger att de inte har tillräckligt och 70 procent svarar att de inte vet ännu.

Orosmoln som kommit fram i enkätsvaren är:

  • Budgetnedskärningar och effekter på strategier som redan planerats
  • Bibliotekens roll i en kollapsad samhällsekonomi
  • Sårbarhet, enskilda medarbetare som sitter på unika kunskaper
  • Distansarbetets effekter på arbetes kvalitet, sociala relationer och uppgifter som egentligen kräver att personalen arbetar på plats i biblioteket
  • Hur kommer framtiden för biblioteken se ut efter pandemin? Har användarna lämnat oss? Har de tappat intresset för nationalbiblioteket?

En annan oro handlar om praktiska avgöranden som att desinficera återlämnat material och städning av lokalerna.

Pragmatiska lösningar

I enkäten anger nationalbiblioteken även tips på lösningar som prövats och implementeras.

Det handlar om att allt från att skapa likviditet till att distribuera böcker, riktlinjer för karantän av böcker samt olika digitala lösningar och tjänster. Att 3d-skrivare används för att tillverka visir till sjukvården är ytterligare ett exempel.

Korea sticker ut med att ha etablerat ett katastrofarkiv för covid-19, där nationalbiblioteket samlar och erbjuder webbmaterial om pandemin. I Kina erbjuds information och referenstjänster om epidemisk kontroll och förebyggande. Nationalbiblioteket i Qatar erbjuder en ämnesguide med tillförlitliga källor om covid-19 från sin webbplats.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?