fullskärmsbild

Internationell utblick

Hur förhåller sig biblioteken i andra länder till coronakrisen? Här gör vi nedslag utifrån det nuvarande läget.

Flera internationella biblioteksorganisationer samlar in information om läget vid världens bibliotek. En del tar även fram informationsmaterial i syfte att underlätta verksamheten under spridningen av coronaviruset.

International Federation of Library Associations (IFLA) och National Authorities on Public Libraries in Europe (NAPLE) är två organisationer som samlar in lägesbeskrivningar från olika delar av världen.

Snabb digital omställning

Många länder hamnade redan tidigt i mars i total nedstängning, vilket medförde att även biblioteken stängdes helt och hållet. Över en natt omvandlades det fysiska biblioteket till ett digitalt bibliotek.

För många folkbibliotek blev det en snabb och oväntad övergång till en helt annan typ av verksamhet. Diskussionen har till stor del rört sig om hur biblioteken ska kunna arbeta digitalt. Förutsättningarna för det har varit väldigt olika länderna emellan.

Vissa länder, som till exempel Irland, hade redan en nationell digital plattform på plats. Där gick det lätt att med hjälp av ekonomiska medel snabbt skala upp den digitala verksamheten.

Socialt stöd och nya uppdrag för biblioteken

Många folkbibliotek ställer om för att bättre stödja sina användare under den rådande pandemin. Förutom digitala resurser gäller det sådant som stöd att söka olika bidrag eller understöd, söka jobb eller anmäla arbetslöshet.

Det finns även bibliotek och personal som får särskilda samhällsuppdrag i samband med pandemin.

Fokus ligger på att förmedla böcker och digitala resurser som hjälper människor hantera den psykiska stressen av att vara isolerad, men också i att förlora hela sin försörjning och i värsta fall även sin bostad.

Library Journallänk till annan webbplats har publicerat en lång lista på olika crowd sourcing-projekt för den som börjar klättra på väggarna och vill ha en utmaning. Det gäller allt från delad vetenskap till att söka efter släktingar till att bistå Library of Congress i att rätta digitaliserat material.

Ett stort antal bibliotek världen över har lanserat olika utbildningsplattformar, onlinekurser och digitala utbildningsmaterial. Det prövar även den rådande juridiken och upphovsrätten. IFLA ger ett antal exempel på länder som proaktivt löst dessa knutar för att frigöra mer material till nya användningssätt. Läs gärna avsnittet Providing services remotly, länk till annan webbplatsdär många intressanta lösningar finns länkade.

Bibliotek med nya uppdrag

Ett annat intressant avsnitt är omfördelning av biblioteksresurser.länk till annan webbplats Det handlar om att som bibliotek eller anställd få särskilda uppdrag i bekämpningen av covid-19, eller att bli omplacerad till andra delar av samhällets infrastruktur. Det finns exempel på att bibliotek ska bistå i särskilda uppdrag för litteratursökning, smittspårning eller kontaktcenter för de mest isolerade.

Det finns både exempel på frivilliga insatser och insatser som fördelats genom uppdrag. Några sådana initiativ är distribution av mat och förnödenheter, sovplats för hemlösa eller platser som kan garantera någon form av säkerhet för särskilt utsatta grupper.

Återöppning av biblioteken

Just nu fokuserar många bibliotek på att på att öppna upp under ordnade former, efter att ha varit helt stängda.

IFLA listar 74 länder/regioner som har sina folkbibliotek helt stängda för allmänheten.

I ett antal länder jobbas det intensivt med nationella riktlinjer för hur öppnandet ska gå till i praktiken. Hur ska personalen kunna skyddas, hur ska de som hör till riskgrupperna arbeta? Skyddsutrustning eller inte?

Riktlinjer mot smittspridning

I de riktlinjer som skrivs i bland annat Frankrike, Irland, Slovenien, Belgien, Portugal, Grekland, Nederländerna, Skottland och Storbritannien kommer detaljerade rekommendationer finnas om hur verksamheten ska bedrivas så att smittspridningen inte tar fart på nytt.

Många av länderna som går från total nedstängning planerar att återöppna genom tre faser. De flesta länder följer en liknande plan:

  • Under första fasen tillåts avhämtning av böcker och i vissa fall återlämning, men inga besökare tillåts gå in i byggnaden
  • Under fas två tillåts vissa grupper eller ett litet antal besökare i biblioteket, medan tillgång till bokhyllorna är avstängd. Nederländerna kommer till exempel att tillåta barngrupper upp till 12 år för aktiviteter, men inte lån från bokhyllorna.
  • Fas tre är full återgång till vanlig verksamhet då allt är som före stängningen.

Vissa länder fokuserar fas ett till huvudbiblioteket och slussar på filialerna under fas två. Det varierar självklart mellan de olika länderna i vad som tillåts i varje fas, men många likheter finns.

Den tydliga tendensen är att besökarna ska undvika fysisk beröring av några som helst ytor. Snabbt in och snabbt ut igen utan att ha varit i kontakt med några ytor. Att begränsa antalet personer och se till att användarna håller avstånd är också strategier som används.

Exempel från Storbritannien

Storbritannien kommer också att tillämpa tre faser för återöppning, men dessa är utformade på ett annat sätt. Under fas ett ges tillgång till bibliotekets datorer för jobbsök och studier samt stöd till småföretagare, fokus på att bryta isolering och att stödja psykisk hälsa. Hemleveranser till riskgrupperna ligger också i fas ett.

Att låna böcker har prioriterats ner till förmån för att ge tillgång till publika datorer. Lån kommer att få vänta till senare. Däremot har ett stort antal helt nya e-låntagare hittat bibliotekens digitala utbud.

Mer läsning

Fysiska medier i karantän eller inte?

En diskussion som är högaktuell är den om biblioteksmedier och karantän. Länderna förhåller sig på vitt skilda sätt.

En nödvändig karantäntid kan anses vara allt från ett dygn till 14 dagar. Många länder tillämpar eller kommer att tillämpa karantän genom någon form av nationell riktlinje, med undantag för Norge och Sverige.

I Danmark återöppnade Roskildes folkbiblioteklänk till annan webbplats som första folkbibliotek den 30 april. Anders Cato, Slots- og Kulturstyrelsen, berättar att de väntar på instruktioner från myndigheterna om hur återlämnat material ska hanteras.

Norge kommer inte att utfärda nationella riktlinjer och inte heller bistå med rådgivning om smittskydd för bibliotekens verksamhet. Besluten ligger lokalt och hos hälsomyndigheterna. I Norge kommer biblioteken öppna i den takt de lokal besluten fattas. Det finns ingen tidtabell som reglerar när biblioteken kommer igång igen.

Avstånd mellan besökare

Olika länder gör olika bedömningar kring hur stor yta vare enskild besökare bör ha för att minska smittspridningen.

Som mått används antalet kvadratmeter per person och det avgör sedan hur många besökare en lokal kan ta emot samtidigt. De flesta länder har redan regleringar för exempelvis butiker, där ytan varierar mellan fem och 20 kvadratmeter per person.

OpenAIRE

OpenAIRE är ett europeiskt nätverk som arbetar för öppen vetenskap. Nätverket arbetar just nu aktivt med att samla öppna resurser.

Läs mer på OpenAIRE:s webbplatslänk till annan webbplats.

Vill du bidra?

OpenAIRE söker experter som kan hjälpa till i arbetet och tar även tacksamt emot tips om redan existerande öppna resurser.

KB deltar sedan 2008 i OpenAIRE:s nätverk.

Tyck till

Hjälpte den här sidan dig?