Frågan om förbjuden och censurerad litteratur har aktualiserats under de senaste åren. I USA har medborgargrupper och lobbyorganisationer krävt att böcker plockas bort från skolbibliotek. Även i Sverige har ett mindre antal incidenter inträffat. Förbuden kan också komma från statligt håll, där exempelvis Ryssland och Belarus använder lagar mot ”extremism” eller ”hbtqi-propaganda” för att bannlysa böcker.

I december 2025 gav regeringen KB i uppdrag att utreda hur litteratur som är eller har varit förbjuden eller censurerad kan bli tillgänglig för forskningen. Nu har KB lämnat över sin slutrapport till Utbildningsdepartementet.

Vi är glada över att bidra på detta viktiga område, som är tätt sammankopplat med KB:s uppgift att verka för fri åsiktsbildning och forskningens behov. I vår slutrapport lämnar vi ett förslag på insatser som förstärker de framgångsrika initiativ som redan finns i Sverige. Samtidigt belyser vi frågan om förbjuden litteratur ur ett samtida och historiskt perspektiv, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Tillgång till information om förbud

KB har genomfört utredningen om förbjuden litteratur i nära dialog med de aktörer som arbetar med frågan i Sverige. Slutrapporten visar att forskningen främst behöver tillgång till pålitlig information (metadata) om förbud, snarare än till själva böckerna. Sådan information är exempelvis när, var och varför ett förbud infördes.

KB:s rekommendation är därför att databasen The Dawit Isaak Database of Censorship (Didoc) Länk till annan webbplats. får en statlig basfinansiering under minst tre år. Databasen ger forskare möjlighet att utforska olika förbud på en enda plattform och själva bidra med artiklar inom ämnet. Arbetet pågår just nu som ett pilotprojekt men saknar långsiktig finansiering.

Stärkt nätverk för central databas

Runt databasen Didoc finns ett nätverk som består av Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, Svenska Pen, Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (Gridh) samt Forum för komparativa litteraturstudier vid Lunds universitet (Komplitt). KB föreslår också att en lämplig statlig aktör får medel för att främja och bredda samarbetet.

Resursbibliotek för ökad kunskap

KB rekommenderar även att myndigheten får medel till att finansiera ett nationellt resursbibliotek inom området förbjuden litteratur. Resursbiblioteket ska bidra till att främja kunskap hos framför allt skol- och folkbibliotek nationellt, men även stödja forskningen genom exempelvis omvärldsbevakning.

Det här är ett arbete som Dawit Isaak-biblioteket Länk till annan webbplats. i Malmö i praktiken redan bedriver men utan att ha ett formellt nationellt uppdrag. Biblioteket samlar in och tillgängliggör litteratur och kultur som har förbjudits, censurerats eller på andra sätt tystats runt om i världen. KB föreslår därför att det även får i uppdrag att fungera som resursbibliotek.

Sverige har en stark profil inom området

I sin slutrapport konstaterar KB att Sverige har en stark profil inom området, som kan bli ännu starkare med rätt förutsättningar.

Vi är ett stabilt land där det inte är en säkerhetsrisk att arbeta med förbjuden litteratur. Därför har Sverige möjlighet att fungera som en global nod för den här typen av forskning. Vi kan ta det ansvaret, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Läs hela slutrapporten

KB:s slutrapport är en redovisning av ett regeringsuppdrag om tillgång till förbjuden och censurerad litteratur för forskning. Den analyserar området ur historiska, juridiska och samtida perspektiv samt kartlägger forskning och initiativ i Sverige och internationellt.