Motvil­ligt benåd­ad

Tryckfriheten är en viktig del av vårt demokratiska samhälle, men så har det inte alltid varit. Följ med i turerna kring ett märkligt rättsfall år 1834 där den dödsdömde vägrade låta sig benådas.

Porträtt i halvprofil på man med högt hårfäste och allvarlig blick.

Kapten Anders Lindeberg

Historien var märklig men så även dess huvudperson. Vi tar det hela från början och det är den 8 november 1789 när Anders Lindeberg föds. Ett händelserikt år då franska revolutionen inleds, den förste amerikanske presidenten väljs och myteriet på Bounty Länk till annan webbplats. inträffar. Men vi ska inte dröja vid de händelserna utan gå vidare med Lindebergs historia. Låt oss hoppa några år fram i tiden.

Tidningssida på lumppapper, text i frakturstil. Text: Götheborgs tidningar.Förstora bilden

Ryssland anfaller. Ur Götheborgs tidningar 1808-03-15

Lindeberg och kriget

År 1808 anfaller Ryssland den finska delen av Sverige och kriget är ett faktum, Anders som då är 18 år ställer upp för fosterlandet och får en placering i skärgårdsflottan där han deltar i många sjöstrider. I militären blir Lindeberg kvar under ett antal år då ingen annan karriärmöjlighet finns. 1814 får han som övertalig officer åka hem, den andra och mer kulturella delen av Lindebergs liv kan nu börja. Dock kvarstår han fortfarande i militären och får inte avsked förrän 1821, då med kaptens grad. En bra sak att känna till då han senare ofta benämns som just kapten Lindeberg i tidningarna.

Lindeberg konstaterar i ett brev skrivet 1811 att han hindrats att byta bana från det militära livet till det civila på grund av den "icke alltid grundlösa fördomen att den som varit vid lantvärnet måste vara oduglig till allt annat"

Litterära strider

Vår huvudperson har talang för skrivandet vilket tidigt visar sig i ett hedersomnämnande han får av Svenska Akademien 1808 för sin dikt Friheten. Han fortsätter nu på den banan för att försörja sig. 1815 blir han inblandad i stridigheter om Napoleon, som precis lyckats ta sig från Elba och på nytt gripit makten i Frankrike. Lindeberg skriver nämligen två broschyrer i ämnet varav den ena med titeln Äro de nya händelserna i Frankrike till Europas lycka eller olycka? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.dras in av censuren.

Dessutom bråkar vår hjälte med Carl Augus Grevesmöhlen, och hamnar i rätten med honom efter att ha gett ut sin förolämpande skrift En storskrikare, tecknad efter naturen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Grevesmöhlen är en tämligen ökänd person i svensk historia, bland annat i högsta grad inblandad i den ryktesspridning runt kronprins Karl August död 1810 som skulle leda till mordet på Axel von Fersen. Han var dessutom under en period chef för den nye kronprinsen Karl Johans hemliga polis, men skandaler skulle så småningom få Grevesmöhlen förvisad till Norge 1817.

Kungens skribent

Tillbaka till Lindeberg igen så startar han 1815 tidskriften Memnon som läggs ner efter bara sex nummer, ni ser första numret här. 1816 ska skriften Några tankar om grunderna för en svensk thronarfvinges uppfostran Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.ges ut, men i samråd med hovkanslern och kronprinsen dras den in. KB har den ändå, klicka på titeln ovan för att läsa. Belöningen för medgörligheten blir en kunglig och årlig pension på 400 riksdaler. Med sin penna kommer han föra den blivande kung Karl XIV Johans talan i Allmänna Journalen mellan 1816 och 1821 – för övrigt utgiven av den kunglige bibliotekarien Per Adam Wallmark – samt Stockholmsposten mellan 1821 och 1833.

Tidskrift på lumppapper, frakturstil. Text: N:o 1 Memnon.

Första numret av Memnon

Lindeberg köper nämligen Stockholmsposten 1821 och driver tidningen – där faktiskt kungen själv ibland medverkar – fram till nedläggningen tolv år senare, vi ska återkomma till den händelsen lite längre fram.

Tidning på lumppapper, frakturstil. Text: Stockholms Posten.Förstora bilden

Lindeberg tar över Stockholmsposten 1821-09-24

Hån och teater

Lindegren vinner Svenska akademiens mindre pris 1817 för tragedin Blanka – som senare blir odödligt förlöjligad med raderna "rida, rida ranka hästen hette Blanka" – och det större priset 1819 för Mina drömmar. Blanka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. uppförs 1822 på Kungliga teatern, och just teater är något som griper tag i vår hjälte. Han översätter samt skriver egna pjäser, ni ser här manuskriptet till översättningen av Friskytten där Jenny Lind i rollen som Agathe ska få sitt genombrott 1837. Samtidigt när han en dröm om att få reformera Kungliga teatern eller starta egen teater. Alla sådana planer går dock i stöpet, och till råga på allt så smädas han 1833 i den anonyma pamfletten Flugsmällan. Mannen bakom förolämpningen är Bernhard von Beskow som åren 1831–1832 varit chef för Kungliga teatern, och dessutom innehar stol nummer 12 i Svenska Akademien.

Handskrivet pappersark. Text: FRISKYTTEN Skådespel i tre akter.

"Friskytten" översatt och nedtecknad av Anders Lindeberg 1823

Lindeberg drar igång en juridisk process mot skriftens författare, Beskow uppger då att teatersufflören Wessling ligger bakom pamfletten men fortsätter i dennes namn med kritiken. Flugsmällan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är idag en sällsynt skrift då upplagorna systematiskt köptes upp och makulerades. Men ni kan självklart läsa den digitalt genom att klicka på titeln.

Tidningsklipp. Text: Flugsmällan, andra upplagan. Med dedikation till Kapten Lindeberg.

"Flugsmällan" säljer bra tack vare rättegången. Ur Aftonbladet 1833-03-02

Parallellt med detta driver Lindeberg på för att få driva teater, vilket på den tiden inte är möjligt eftersom Kungliga teatern haft monopol sedan 1798. Han ger sig inte och publicerar bland annat skriften Sverige år 1809 och år 1832 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där monopolet och hela regeringsmaktens utövande kritiseras. Det här gör att han hamnar i onåd hos kungen, pensionen dras in och stödprenumerationerna på Stockholmsposten upphör vilket driver tidningen i graven. Ni ser här det sista numret där Lindeberg tillkännager tidningens upphörande.

Tidning på lumppapper. Text: Stockholms Posten.Förstora bilden

Sista numret av Stockholmsposten

Om nu någon av er tror att det här räcker för att knäcka Lindeberg så tror ni fel. Väldigt fel, ingen knäcker Anders Lindeberg. I brev till kungen erbjuder han sig visserligen att upphöra med sin publicistiska verksamhet, men bara om han får sin teater. Och det kan han glömma.

Titelsida till skrift. Text: Några upplysningar rörande Kongl. Theatern.

Den ödesdigra skriften

Teater på liv och död

Lindeberg börjar skriva för Aftonbladet 1833, men desperationen över situationen med teaterverksamheten får honom att den 13 mars 1834 lämna in en skrivelse till justitieombudsmannen med den harmlösa titeln Några upplysningar rörande Kongl. Theatern, tillägnade Höglofl. Konstitutions-, Stats- och Ekonomie-utskotten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Men skriften uppfattas inte som harmlös, i den anklagar han kungen för att agera lagstridigt och egennyttigt i frågan om teatermonopolet. Nu börjar de riktiga problemen. Att kritisera kungen på det här sättet sorterades nämligen in under kategorin majestätsbrott. Jag har tidigare skrivit om fenomenet i fallet med Johan Henrich Schönheit som avrättades för just det brottet 1706.

Utfallet i utdömt straff blir här likadant, Lindeberg döms till döden men mycket har i övrigt ändrats jämfört med 1700-talet. Kung Karl XIV Johan är inte alls intresserad av att få skribenten dömd till döden utan beviljar nåd som då ska bli tre år på Vaxholms fästning. Men här går allt snett eftersom Lindeberg vägrar låta sig benådas, han kräver att få avrättas på sin födelsedag den 8 november vilket också råkar vara årsdagen för Stockholms blodbad.

"om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen hos E. M. begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den uppföra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel drivas, och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars."

Nu har kungen hamnat i ett rejält dilemma då tanken aldrig varit att avrätta Lindeberg, men hur gör man när den dömde själv vägrar ta mot benådningen? Jo man utlyser en amnesti som gäller de som sedan 1810 dömts för politiska brott och högmålsbrott, allt för att fira 24-årsdagen av Karl XIV Johans ankomst till Sverige. Så gör man men Lindeberg vägrar fortfarande att benådas och nu är goda råd dyra. Vi har kommit fram till min absoluta favoritdel av historien om Anders Lindeberg! För hur löser man då problemet? Jo man lurar helt enkelt ut honom från fängelset och låser portarna, Lindeberg har inget annat val än att gå hem som en fri man med livet i behåll.

Revansch

När Anders Lindeberg berövats sitt martyrskap fortsätter han enträget med sina drömmar om en egen teater, och har dessutom kommit att radikaliseras. 1838 ger Lindeberg ut skriften Revolution och republik  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.där han öppet propagerar för att landet borde göra sig av med monarkin, en svårsmält skrift för kungen som dock väljer att inte ta strid den här gången. Åsikterna får inte heller något större stöd i andra kretsar, däremot går det bättre med planerna på att öppna teater. 

Trots alla avslag på ansökningarna om teatern så öppnas i november 1842 hans Nya Teatern vid Kungsträdgården i Stockholm utan tillstånd, drömmen är nu verklighet. Teatern blir aldrig någon större succé och dras under alla år med ekonomiska problem. Men kanske var det allra viktigaste för honom ändå att äntligen få driva en teater oavsett omständigheterna. 1844 tvingas han ge upp teatern men fortsätter att skriva teaterkritik under några år. 

Tidningsklipp. Text: Den Nya Theatern öppnas i afton.

Äntligen premiär för Lindebergs teater! Ur Dagligt allehanda 1842-11-01

Spåren som blev kvar

Den 12 december 1849 dör Anders Lindeberg vid 60 års ålder och Sverige blir en profil fattigare. 1910 är det även slut med hans älskade teater, den rivs och så dör det sista av kapten Lindeberg. Fast egentligen inte för i Kungliga biblioteket har vi en stor mängd av hans skrifter, en hel del av dem dessutom digitaliserade och tillgängliga via litteraturlistan längst ner. Här finns även översättningar – bland annat Baron von Münchhausens äventyr – några handskrifter, en del porträtt och så hans tid avspeglad i dåtidens dagstidningar. Lindeberg är borta men inte det han efterlämnat, arvet efter krigaren som bytte svärdet mot pennan och sökte martyrskapet i tryckfrihetens tjänst.

Hitta objekten i våra samlingar