Presidentens börda
Som många känner till är presidentämbetet i USA världens mäktigaste. Känt är också att ämbetsåren sliter hårt på sittande presidenter, men det finns fler hälsofaror med att vara den amerikanske ledaren.
Nyheten om det fjärde presidentmordet i USA har precis nått Sverige
Det amerikanska presidentvalet har av naturliga skäl varit på tapeten i år, det finns mycket skrivet och sagt. Jag kommer dock inte gå in på valet utan vill istället berätta om det förflutna, händelser för länge sedan. Ni ska visserligen få möta några amerikanska presidenter, men under så dramatiska omständigheter att fyra av dem i förtid fick avbryta sina ämbetsperioder. För att ta det i klarspråk så pratar vi mord, närmare bestämt presidentmord och försök till sådana. Igår var det som av en händelse exakt 57 år sedan Kennedy mördades, men genom historien har ytterligare tre presidentmord skett i USA. Med hjälp av KB:s dagstidningssamling ska vi följa dessa hemska händelser. Vi börjar på 1800-talet.
Abraham Lincoln väljs till president 1860. Ur Göteborgsposten 1860-12-04
Abraham Lincoln
1865 hade Abraham Lincoln framgångsrikt lett unionssidan till seger i kriget mot konfederationen, en seger som kom att innebära slutet för slaveriet i USA. Lincoln hade bara fem år tidigare blivit det nyligen bildade republikanska partiets presidentkandidat, och mot alla odds besegrat demokraten Stephen A. Douglas i en kanske inte helt renhårig kampanj. Detta trots att han kallades "ärlige Abe". Men motståndet mot att han valts till president var stort. Den 12 april 1861 utbröt krig efter att de amerikanska delstater – även kallade för sydstaterna – som praktiserade slaveri brutit sig ur unionen och bildat den så kallade konfederationen. Den resterande unionen – ibland även benämnda som nordstaterna – accepterade inte delningen av USA, och resultatet blev inbördeskrig.
I kraft av sitt numerära övertag och sin överlägsna industrialisering stod till slut nordstaterna som segrare i det långa och blodiga inbördeskriget. Slaveriets epok var nu över.
Förstora bildenHjältebild på president Lincoln ur Fäderneslandet 1865-04-22
1864 hade Lincoln dessutom vunnit en jordskredsseger i sitt andra presidentval, och med kriget vunnet såg återstoden av hans andra presidentperiod ut att bli ljus. Men bland de besegrade var bitterheten och förödmjukelsen stor, många sympatisörer till konfederationen törstade efter hämnd. En hämnd som snart skulle komma. Redan 1864 hade ett mordförsök ägt rum, då en gevärskula missade Lincolns huvud med en hårsmån och genomborrade istället hans hatt.
Mordet
Den 14 april 1865 befann sig Lincoln på Fordteatern i Washington för att se pjäsen Our American Cousin. I lokalen fanns också skådepelaren John Wilkes Booth. Booth som själv kom från sydstaterna hörde till de som törstade efter hämnd, och nu hade hans chans kommit. Som känd skådespelare var det inga problem för honom att röra sig fritt på teatern. Mitt under föreställningen tar han sig in i presidentens loge och skjuter honom i huvudet. Major Henry Rathbone knivhuggs när han försöker hindra Booth från att fly, en flykt där attentatsmannen triumferande ropar "Sic semper tyrannis". Alltså "Så må det alltid gå tyrannerna" på svenska.
Abraham Lincolns dödsruna ur Blekingsposten 1865-05-02
Flykt och straff
Dagen efter dör presidenten och efterträds av vicepresident Andrew Johnson medan jakten på Booth och hans medsvurna pågår för fullt. Flykten tar slut den 26 april när mördaren och hans kamrat David Herold omringas, kamraten ger upp men inte Booth. Han skjuts och dör några timmar senare. Åtta medbrottslingar grips, hälften avrättas medan resten döms till fängelse. Mordet tros ha gjort villkoren hårdare för den besegrade konfederationen, Lincoln uttryckte själv en vilja till försoning som han aldrig fick chans att genomföra.
Vi hoppar nu 16 år fram i tiden till nästa attentat.
President Garfield har blivit skjuten. Ur Hemlandsvännen 1881-07-07
James A. Garfield
Den 4 mars 1881 påbörjade den republikanske presidenten Garfield sin första ämbetsperiod. Unikt för honom är steget direkt från kongressledamot till president, något ingen annan lyckats med i USA vare sig förr eller senare. På vägen till segern hade Garfield besegrat partikollegan och förre presidenten Ulysses S. Grant, en triumf som orsakat ont blod bland vissa av den senares följare. In på scenen träder så Charles J. Guiteau, en advokat med psykiska problem. Han har övertygat sig själv om att det enbart varit med hans hjälp som presidenten blivit vald, i grunden är han dock anhängare av Grant. Guiteau skriver brev till presidenten och kräver belöning för sina insatser med ett ämbete, gärna som konsul i Paris. Han uppsöker också presidenten personligen men vare sig brev eller besök ger något resultat, han känner sig orättvist behandlad och vill hämnas.
Attentatet
Guiteau köper revolvern 442 Webley och börjar följa efter presidenten i jakt på rätt tillfälle. Det tillfället kommer den 2 juli på en järnvägsstation i Washington D.C. där attentatsmannen lyckas träffa Garfield med två skott. Presidenten såras och förs iväg för att få vård medan Guiteau nästan omedelbart grips av polisman Kearney. Länge ser det ut som om presidenten ska tillfriskna, men en av kulorna lyckas man aldrig få ut. Läkarnas ohygieniska vård – ingen av de behandlande läkarna trodde på Listers banbrytande metoder för att förebygga infektioner – kan i själva verket ha varit det som dödar Garfield. Han avlider den 19 september och vicepresident Chester A. Arthur blir samma dag landets nye president.
Efter en lång kamp mot sina skador avlider presidenten
Attentatet är nu ett mord och Guiteau döms så småningom till döden genom hängning. Han avrättas den 30 juni 1882 efter att ha skakat hand med sin bödel och läst upp en lång egenskriven dikt. Garfield blev i och med mordet den amerikanske president som hittills suttit näst kortast tid vid makten. Endast William Henry Harrison har varit president kortare tid då han i april 1841 dog exakt en månad efter sitt tillträde. 20 år efter mordet på Garfield var det dags för nästa dödliga attentat.
William McKinley
William McKinley hade varit president i USA sedan 1897 och vunnit en andra valseger 1900. Nu ett år senare, den 6 september, är han i Buffalo New York för att inviga den panamerikanska utställningen. Presidentens tid vid makten hade dittills präglats av en offensiv utrikespolitik där USA bland annat tagit kontrollen över Filippinerna, Kuba, Puerto Rico och Hawai. På utställningen befann sig också Leon Czolgosz, en fattig man med anarkistiska sympatier som dock ingen av anarkistgrupperna ville ha något att göra med. Det fanns till och med en utbredd uppfattning om att han var en infiltratör, varningar till anarkisterna gick ut kompletta med signalement och allt.
Den amerikanske presidenten är skjuten och chockvågorna sprider sig ända till Sverige
Beundran och illdåd
Leon Czolgosz beundrade Gaetani Bresci som någon månad tidigare skjutit ihjäl den italienske kungen Umberto I. Lika mycket som han älskade Bresci så hatade Czolgosz staten för vad han såg som dess exploatering av de fattiga människorna. Den 2 september hade han fattat sitt beslut och köpt en likadan revolver som Bresci använt i sitt dåd. En Iver Johnson.
Satirteckning ur Fäderneslandet 1899 om USA:s utrikespolitiska äventyr i Filippinerna
Med revolvern dold i sin näsduk skjuter han två skott mot presidenten som dödligt sårad faller till marken. Czolgosz grips omedelbart. Stämningen är upprörd och en lynchning hänger i luften, men den sårade presidenten ber de församlade att inte skada attentatsmannen som förs till häkte. Ett tag ser det ut som om McKinley ska tillfriskna men den 14 september blir han mycket sämre och dör. Vicepresident Theodore Roosevelt svärs in som ny president samma dag. Den 23 september börjar rättegången där Czgolosz efter bara några dagar döms till avrättning i elektriska stolen.
Förstora bildenExtrablad med anledning av presidentens död
Drakonisk rättvisa
Allt går i rekordfart. Den 29 oktober avrättas han efter några sista ord: Jag dödade presidenten för att han var en fiende till det goda folket; det goda arbetande folket. Jag är inte ledsen för mitt brott.
Czgolosz kropp löses upp med svavelsyra, hans kläder och personliga tillhörigheter förstörs också som för att utplåna alla spår av hans liv. En stor skillnad mot föregående presidentmördares öde efter döden där man sparat både kroppsdelar och föremål, sånt som faktiskt än idag finns kvar på olika museer i USA.
Efter McKinleys död ska det dröja 62 år till nästa gång något liknande händer. Den här gången gäller det en välkänd händelse som gjort stora avtryck i historien, självklart också i KB:s tidningssamling.
John F. Kennedy
Ni känner nog alla till händelsen, men vi tar den igen för ordningens skull. I november 1963 hade Kennedy hunnit bli varm i kläderna som president, vald 1960 och installerad i ämbetet året efter. Grunden till Apolloprogrammet som skulle leda till den första månlandningen 1969 hade lagts under hans första år vid makten. Processer som så småningom skulle leda till nya medborgarrättslagar i USA och en eskalerad konflikt i Vietnam hade också rullat igång. Kriserna med invasionen i Grisbukten 1961 och Kubakrisen 1962 som nästan orsakat ett kärnvapenkrig låg dock bakom honom. En möjlig andra period som president hägrade.
Nyheten om Kennedys död har precis kommit till Sverige.
Fredagen den 22 november 1963 var Kennedy och hans hustru Jacqueline på besök i Dallas för att bygga upp stödet i Texas inför det kommande presidentvalet. Att det fanns uttalade hot mot presidenten i Texas var inget okänt, men Kennedy ville inte visa sig svag genom att ställa in besöket. I Dallas befann sig samtidigt en man vid namn Lee Harvey Oswald, vid tidpunkten anställd på Texas School Book Depository. Oswald var kommunist och hade en period hoppat av från USA för att bo i Sovjetunionen, tröttnat på detta och återvänt till hemlandet med sin ryska fru Marina.
Förstora bildenKennedys mördare blir själv mördad
De många morden
På morgonen för presidentens besök tar Oswald med sig ett avlångt paket till arbetet. För kollegorna uppger han att det är gardinstänger och lunch. Klockan 12.30 passerar presidentkortegen Texas School Book Depository och flera skott brinner av. Två av dem träffar Kennedy som strax därefter avlider av sina skador. Oswald lämnar hastigt byggnaden och tros i sin flykt ha skjutit polisman Tippit till döds. Den misstänkte attentatsmannen grips senare på biografen Texas Theatre och förs till häktet. Vicepresident Lyndon B. Johnson svärs in som ny president samma dag. Som ni kan se på löpsedeln tar inte morden slut med gripandet, nej tragedierna fortsätter. Den 24 november ska Oswald flyttas till fängelset. Filmkameror, poliser och journalister är på plats när han förs ner i garaget till den väntande bilen.
Mordet på en presidentmördare, ur Expressen 1963-11-23
På något sätt tar sig nattklubbsägaren Jack Ruby fram till mördaren och avfyrar på nära håll sin pistol mot denne. I direktsändning dör Lee Harvey Oswald. Ruby grips och döms till döden 1964, men hinner avlida i lungcancer 1967 innan straffet verkställts.
Förstora bildenAttentatet mot Roosevelt
Mordförsök
Så många som 13 presidenter har genom åren varit utsatta för mordförsök, så världens mäktigaste ämbete är inte på något vis riskfritt. En del attentat har varit närmare att lyckas än andra, till exempelvis det mot Theodore Roosevelt 1912 som ni ser här på löpsedeln. Samme person som efterträtt William McKinley 1901 och som sedan varit president fram till 1909. Nu ville han åter bli vald till landets högsta ämbete. John Flammang Schrank – som i en dröm blivit tillsagd av McKinley att mörda Roosevelt – sköt honom i bröstet med sin revolver. Men i Roosevelts bröstficka låg ett glasögonfodral och det vikta tal han skulle hålla vilket gjorde att kulan inte blev dödlig. Omedelbart efteråt gick han ändå upp och höll talet innan läkarna fick plåstra om honom.
Mordförsöket på Ronald Reagan
Den 30 mars 1981 avlossade John Hinckley Jr. – som ville imponera på skådespelerskan Jodie Foster – ett skott mot president Ronald Reagan som sårade denne allvarligt. Han överlevde dock och förblev president under två ämbetsperioder. Både Schrank och Hinckley spärrades in på mentalsjukhus efter sina dåd.
Risker förr och nu
Mordet på John F. Kennedy är det senaste och förhoppningsvis sista presidentmordet i USA:s historia. Jämför man skyddet av dagens president med de mördades så är det en enorm skillnad. Lincoln hade visserligen livvakt på grund av inbördeskriget men gjorde ingen hemlighet av var han skulle dyka upp, vilket underlättade för Booth. Garfield ansåg att det där med livvakter var onödigt, och även hans resor brukade annonseras ut i tidningarna så folk visste exakt var och när han skulle finnas tillgänglig. McKinley hade lite mer skydd men även han gjorde ingen hemlighet av sitt arbetsschema. Och så har vi Kennedy som tog en medveten risk som visade sig bli ödesdiger i kombination med bristande säkerhetsarbete.
Fler spår
Så vad har vi mer i våra samlingar med anknytning till presidenterna och morden förutom tidningsmaterialet? Jo det finns skillingtryck att hitta i skillingtryckskatalogen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., bland annat ett med titeln En ynkelig Wisa om hur Hans Majestät Abraham Lincoln blef skjuten ihjäl i Norra Americka utaf en nedrig slafpatronmen. Dessutom har vi porträtt och böcker som återfinns i Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
I våra gömmor kan man hitta det mesta, bra såväl som dåliga händelser i historien. Allt i det förflutna och allt bevarat i våra samlingar. Välkomna till KB för att läsa mer!