Greve Peter van Suchtelen hann under sitt långa liv med att vara gunstling till både Katarina den stora och Alexander I, men idag är han nog mest ihågkommen som erövraren av fästningen Sveaborg 1808. I hans liv finns också en koppling till Kungliga biblioteket, men vi tar det från början.

Professorn och generalen

Peter van Suchtelen föddes år 1751 in i en brabantsk adelssläkt – Brabant var ett hertigdöme som med nutida ögon ligger i Belgien och Nederländerna – och kom att bli professor i matematik vid universitetet i Leiden. 1783 erbjöd Katarina den stora honom anställning i ryska artilleriet, en utmaning han antog och skötte med stor duglighet. Så småningom nådde han generals grad och spelade en mycket viktig roll i kriget mot Sverige 1808–1809. 1808 får han nämligen den svenska fästningen Sveaborgs befälhavare Cronstedt att kapitulera, något som leder till att Finland går förlorat.

Rykten går nämligen om att ambassadören är inblandad i en sammansvärjning mot kronprins Karl August, och denne dör plötsligt under en militärmanöver på Kvidinge hed i Skåne. Obduktionen visar senare på slaganfall men ryktena om att prinsen blivit förgiftad går inte att stoppa. Det jäser av missnöje och konspirationsteorier, en annan person som pekas ut för det förmodade mordet är Axel von Fersen. En högt uppsatt man med titlarna greve och riksmarskalk, men också en man med många fiender. Fersen är idag mest känd som älskare till den franska drottningen Marie Antoinette, och gjorde även ett misslyckat försök att frita henne ur fångenskapen.

1815 flyttar ambassadören till Ulriksdal där han också ställer ut sin konstsamling, en gång i veckan bjuds författare in till särskilda kulturaftnar och vid högtidliga tillfällen kan kungaparet dyka upp. När Karl XIII år 1818 avlider för att efterträdas av Karl XIV Johan har han en fortsatt bra relation med den svenska kungamakten. Som ni kan se i klippet nedan ur Lunds Weckoblad samma år hämtar van Suchtelen hela sin samling från St Petersburg till Stockholm, och det är ingen liten sådan. Förutom ett ospecificerat antal målningar så ska 20 000 medaljer och 40 000 bokband ha ingått i lasten på de två fartyg som transporterade allt över havet.

Ja ambassadören är en hängiven samlare av bland annat mynt, medaljer, brev, manuskript, autografer och böcker. Hur stor hans samling var är svårt att säga, Carlander nämner i "Svenska bibliotek och ex-libris" summan 70 000 objekt medan Alexander Zjeltukhin i "Svenska handskrifter i S:t Petersburg" kommer fram till siffran 25 000. Artikeln ovan där 60 000 objekt tvärsäkert konstateras gör inte saken lättare att avgöra, vi får nöja oss med konstaterandet att samlingen var och är stor. Vi vet däremot med säkerhet att den bland annat innehåller handskrifter från alla svenska kungar mellan Gustav Vasa och Karl XIV Johan i form av brev, autografer och dokument.

Det berättas att Henry Bukowski efter varje besök av Klemming brukade omfamna honom för att känna efter om denne stulit någon bok från hans samlingar. På 1800-talet var det inte alls ovanligt för samlare att utöka sina samlingar på detta vis. Ambassadörens samling med avhandlingar från Åbo kommer senare väl till pass för att ersätta det material som brinner upp vid Åbo slottsbrand 1827.

Spåren

Vad finns det då mer för spår av van Suchtelen i Kungliga biblioteket, och då inte bara i form av saknat material utan sånt vi faktiskt har? Jo några brev kan hittas i Arken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., vår databas över handskrifter. Bland det tryckta materialet har vi en likpredikning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. över honom författad av Jean Louis Alfred Leutholt, dock på franska men ändå digitaliserad. Här finns också boken Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ett verk som ibland anges vara författat av Peter van Suchtelen men egentligen skrevs av sonen Paul, även han general. Länkarna ovan leder till digitaliseringar av verken som vi och Projekt Runeberg gjort.

Peter van Suchtelen översatte däremot Molieres Misantropen till tyska med titeln Der Misanthrop. Ein Lustspiel in fünf acten, och handskrifter från hans egen penna ligger till grund för boken Två krönta rivaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som Arvid Ahnfelt gav ut 1887. I våra samlingar finns en karta han ligger bakom samt en teckning av generalen på äldre dagar utförd av Maria Röhl. Hon har även tecknat sonen Paul och blev så småningom kunglig hovmålare. 1 779 av hennes blyertsskisser finns i Kungliga bibliotekets samlingar och har digitaliserats, de hittas via biblioteksdatabasen Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..