fullskärmsbild

Meän­maan flaku – Tornedalsflaggan

I dag är det Tornedalsflaggans dag. Historien om Tornedalen och uppkomsten av meänkieli är ett exempel på hur språk och kultur inte anpassar sig efter de gränser som makthavarna drar.

En flagga i gult, vitt och blått i horisontellt.

Alla länder har sina minoriteter, erkända eller ej. Det har talats finska i Sverige så långt tillbaka som vi har skriftliga källor. Det som i dag kallas Finland ingick ju i det svenska rike som växte fram på 1100- och 1200-talen och som en naturlig följd av detta var en betydande del av befolkningen i riket finskspråkig. Men finskspråkigheten var inte begränsad till områden som idag ingår i dagens Finland. När gränsen drogs 1809 efter Finska kriget så var det inte längs någon språkgräns utan genom ett kulturellt och språkligt finskt område – Tornedalen.

Detta är bakgrunden till att det i dagens svenska Norrbotten finns en finskspråkig befolkning som betraktas som en minoritet med ett eget språk – meänkieli –”vårt språk”.

Försvenskning och återerövring

Tornedalingar, kväner och lantalaiset (meänkielitalande) var alltså bosatta i Sverige långt före den svenska statsbildningen. Genom tiderna har minoriteten, dess språk och dess kultur undertryckts på olika sätt. I mars 2020 tillsatte regeringen en sannings- och försoningskommission som ska utreda de kränkningar och övergrepp som begåtts. Läs gärna mer om kommissionen på minoritet.selänk till annan webbplats.

Meänkieli, eller tornedalsfinskan, är i dag ett av Sveriges minoritetsspråk. Historien bakom meänkieli är en berättelse om försvenskningspolitik och återerövring. Efter 1809 års riksdelning åtnjöt finska språket en erkänd ställning i Tornedalen. Författningar och kungörelser gavs ut på finska. När de första folkskolorna kom till i Tornedalen på 1850-talet var undervisningsspråket under de första två decennierna nästan uteslutande finska.

På 1880-talet drog svenska staten igång en försvenskningsprocess i Tornedalen.

Titelsida till gulnad skrift.

Stadgar för Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande bland Sveriges finskt-talande befolkning, 1882.

Här ser ni stadgarna för "Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande bland Sveriges befolkning". En av de tidiga metoderna för försvenskning, som beskrivs här, var att sprida texter om fäderneslandets historia och kända personer ur historien. Förhoppningen var att få upp intresset hos befolkningen för att förkovra sig i svenska språket.

Som orsak till försvenskningen av Tornedalen har bland annat säkerhetspolitiken – det ryska hotet – pekats ut. Finland var ju ett storfurstendöme i Tsarryssland och en icke svensk befolkning vid den ryska gränsen kunde ur den synvinkeln ses som suspekt.

Ett annat bekymmer var fennomaninlänk till annan webbplats, en språklig nationell rörelse, som var på frammarsch i Finland. Man var rädd att om den skulle den få fotfäste i Norrbotten kunde det försvaga befolkningens lojalitet mot centralmakten.

I tidens anda låg också den social­darwinistiska människosynen med sin tanke om kampen mellan folk, raser och språk och erbjöd ett berättigande för försvenskningen.

På 1880-talet inleddes också försvenskningen i skolorna och i början av 1920-talet var skolan i Tornedalen helt försvenskad. Det finns personliga vittnesmål om lärare som bestraffade elever som pratade sitt modersmål i skolan. Denna språkpolitik ledde till språklig och kulturell utarmning.

Meänkieli utvecklas

Det har rått delade meningar bland tornedalingarna om huruvida meänkieli borde ses som sitt eget språk, eller som en dialekt av finskan. Finska är ett större och väletablerat språk och under 1970-talet blev den svenska grundskolan skyldig att erbjuda undervisning i hemspråk. Då kände de tornedalsfinska eleverna sig främmande inför den standardfinska som de nu skulle lära sig, och många hoppade av undervisningen.

Standardfinskan hade utvecklat ett skriftspråk baserat främst på västfinska samt i viss mån östfinska dialekter. Tornedalingarnas finska språk hade däremot utvecklats åt ett annat håll, och hade kvar en del gamla ord som försvunnit ur standardfinskan.

Ett exempel på detta fenomen är ordet ”hantuuki” som är meänkieli och betyder handduk. Standardfinskans ord för handduk är ”pyyhe”.

Dessutom hade man länge levt under påverkan av det svenska skriftspråket och samtidigt saknat tillgång till det finska skriftspråket. Det resulterade i många svenska lånord, svenska ord som man med små förändringar gjorde om till finska ord. Mjuka konsonanter som b, d och g förvandlades i den tornedalska munnen till p, t och k. Svenska substantiv fick finska ändelser. Ett exempel på detta fenomen är ordet ”hantuuki” som är meänkieli och betyder handduk. Standardfinskans ord för handduk är ”pyyhe”.

Nationell minoritet och officiellt språk

Folklig aktivitet för ett erkännande av meänkieli som språk tog fart mot slutet av 1970-talet. Det egna språket har sedan dess vunnit terräng i föreningsliv, tidningar, lokal teater och litteratur. År 2000 erkände Svenska staten tornedalingarna som en nationell minoritet och meänkieli som ett officiellt språk. Tornedalsflaggan, eller Meänmaan flaku på meänkieli, hissades officiellt för första gången 15 juli 2007.

Meänkieli talas främst i sex kommuner i norra Sverige: Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Gällivare och Kalix. Antalet talare i dessa kommuner uppskattas till cirka 70 000. Språket har minst tre så kallade varieteterlänk till annan webbplats i Sverige: Tornedalsvarieteten (Pajala, Övertorneå och Haparanda), Gällivarevarieteten (Gällivare) och Lannankieli (Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi). 

Men tornedalingar finns spridda runt om i Sverige, Finland och i världen. Alla behärskar inte meänkieli, men känner sig som tornedalingar genom sitt ursprung och arv.

Tornedalen och meänkieli i KB:s samlingar

I Kungliga bibliotekets samlingar finns böcker, tidskrifter med mera på meänkieli, eller med anknytning till Tornedalen och meänkieli. Några exempel:

Tornedalingar finns som sagt spridda runt om i Sverige och världen och tornedalingar i förskingringen förtjänar så klart en egen träffpunkt. Nedan ser ni ett informationsblad från Tornedalingar i Stockholm, en lokalavdelning inom Svenska Tornedalingars Riksförbund. Trycksaken ingår i KB:s samlingar av vardagstryck, där bland annat reklam- och informationsmaterial bevaras.

Uppvikt folder med föreningsinformation från Tornedalingar i Stockholm.