fullskärmsbild

I arki­vens spår – Vasa­lop­pet på KB

Färgstarka skidprofiler, jämställdhet, stendöda tävlingar och nördig vallningshistoria. Ja, och så material från KB:s samlingar relaterade till Vasaloppet.

Omslag till skriften "Det första Vasaloppet". Skidspår, träd och Mora kyrka syns på bilden.

Omslag till den allra första skriften om Vasaloppet.

I begynnelsen

Tävlingen genomfördes för första gången år 1922 och har sedan dess anordnats årligen förutom 1932, 1934 och 1990. Premiäråret kom 119 deltagare och 2018 dök hela 15 049 åkare upp vid startlinjen, en makalös utveckling. Söndagen den 1 mars är det dags igen, 90 km från Sälen till Mora. Förhoppningsvis i fina vita spår. Förlagan är givetvis Gustav Vasas äventyr i Dalarna 1521, hur historiskt korrekt den kungliga skidfärden än må vara. Vi går över till Vasaloppets spår i KB:s samlingar.

Gulnad tidning, Text: Vasaloppet är inställt om söndag.

1932 års Vasalopp inställt.

Töväder

I år har vi bjudits på ett onormalt varmt vinterväder, Engelbrektsloppet som är ett av de två skidloppen i "en svensk klassiker"länk till annan webbplats tvingade ställa in för några veckor sedan. Oturligt för en tävling som tänkt fira 50-årsjubileum. Ni kan säkert gissa vilket det andra skidloppet i "en svensk klassiker" är. Vasaloppet ser dock i skrivande stund ut att kunna arrangeras som planerat, om än med viss möda och en aning oro.

Vi tar en liten snabb titt på de inställda tävlingarna genom KB:s egen tidsmaskin, de digitaliserade dagstidningarna som alla kan komma hit och söka i. Här ser ni en tidningsnotis om det första inställda loppet 1932, ett beslut som tvingades fram av det årets stora snöbrist.

Två år senare kom nästa inställda lopp, då inte på grund av snöbrist utan som en konsekvens av att endast 17 deltagare anmält sig till tävlingen. Orsaken till det låga intresset berodde på kollisioner med flera andra tävlingar, bland annat SM och VM. Tanken föddes om att bli ett mer internationellt lopp, något som idag är helt självklart men inte var det då.

Gulnad tidning. Text: Vasaloppet inställes - blir internationellt?

Vasaloppet ställdes in även 1934.

Tidningsklipp, bilder på människor som skyfflar snö och bandvagn Text: Masar öser snö för Vasaloppet.

Desperata försök att rädda 1990 års lopp.

1990 var det dags igen, tävlingarna gick inte att rädda trots heroiska insatser av arrangörer, militär och privatpersoner. De sistnämnda försökte med egna skyfflar skotta snö i spåret, men allt var förgäves. Den optimistiska annonsen om snö och tävling trots allt stämde inte, festen fick ställas in. Efter det har organisationen byggt upp en stor produktion av konstsnö för att undvika en upprepning. I år ser det ut att kunna rädda loppet trots snöbristen.

Tidningsklipp Text: Det snöar i Mora.

Trots försäkringar i Aftonbladet fick arrangörerna till slut ge slaget förlorat.

Tidningsklipp, bild på man med skidor Text: Vi kommer att få ställa in många Vasalopp.

Oron för klimatet fanns redan 1990.

Nu går vi vidare till skidåkning som faktiskt blev av och börjar med en riktig legendar.

Mora-Nisse

Bland loppets alla segrare står en i särklass, Mora-Nisse eller Nils Karlsson som han egentligen hette. På 10 starter blev det 9 vinster, förmodligen ett oslagbart rekord. Förutom dessa segrar tog han ett OS-guld 1948, ett VM-brons 1950, fick Svenska Dagbladets bragdmedalj 1944 och vann hela 37 SM-guld under sin karriär. Senare kom han att jobba som både tävlingsledare och banchef på Vasaloppet. En stor del av banans nuvarande sträckning är faktiskt Mora-Nisses förtjänst efter att han skickligt förhandlat med markägare i trakten.

På 10 starter blev det 9 segrar för Mora-Nisse. Janne Stefansson med sina 7 segrar är den som kommit närmast rekordet.

1953 gavs självbiografin “I vita spår” ut. Självklart har vi den på KB. I boken kan man läsa att Mora-Nisse var ett livligt barn som rymde sin väg direkt när tillfälle gavs. Så när mamman inte hade tid att vakta sonen band hon helt enkelt fast honom vid en stege. För den som gillar att läsa om vallning, tävlingar och kärlek – och vem gör väl inte det – finns det gott om stoff i självbiografin. Beskrivningen från hans första Vasalopp 1943, där gräl utbryter i tätklungan eftersom ingen vill ligga först och spåra, är väl värd att läsa. Flera gånger stannar loppet upp men Mora-Nisse vinner ändå till sist. Kranskulla det året var passande nog hans syster Elsa.

Gulnad tidning, skidåkare får krans om halsen vid kyrka Text: Årets skidkung hyllades av 15000 åskådare

Den första men inte sista segern

På Filmarkivet.se finns ett klipp från 1948 års tävlingarlänk till annan webbplats som han givetvis också vann. Spola fram till 8.40 i filmen för att se loppet och som en bonus Mora-Nisses fästmö Ulla-Britta. Några månader senare gifte de sig. Tävlingarna detta år markerade inledningen till traditionen att alltid arrangera loppet den första söndagen i mars, och öppnade upp för ett mer internationellt deltagande. Ni vet den där tanken som framfördes redan 1934.

Notera den klassiska röda mössan på bokomslaget. År 2017, när Mora-Nisse skulle ha fyllt 100, hedrade många av Vasaloppets åkare honom genom att också bära röd mössa. Legendaren gick ur tiden 2012, 94 år gammal, och skidvärlden blev en profil fattigare.

Bokomslag till självbiografin "I vita spår", en leende Mora-Nisse ses i röd mössa och vit tröja.

Mora-Nisses självbiografi "I vita spår" från 1953.

Pionjären Margit Nordin

En intressant episod i tävlingens historia är den om kvinnornas deltagande. Margit Nordin som tävlade för IFK Grängesberg blev den första kvinnan att genomföra detta kraftprov. Året var 1923 och du kan se filmklippet från tävlingarna på Filmarkivet.selänk till annan webbplats. Hon kom sist men hyllades av åskådarna och fick stor uppmärksamhet i tidningarna. Många år senare avslöjade Margit att hon åkt med papiljotter i håret, dessa tog hon bort strax innan målgång för att se så fräsch ut som möjligt. På tidningssidan nedan ses Margit högst upp i mitten med nummer 103.

Dagens Nyheters förstasida 1923-03-05 med Margit Nordin på bild, hon har nummer 103 på sin nummerlapp.

Dagens Nyheter om Vasaloppet 1923.

Hyllningar men också kritik, så kan man sammanfatta stämningen efteråt. Röster höjdes för att förbjuda kvinnor i Vasaloppet. Man hade aldrig kunnat föreställa sig att några andra än män skulle få för sig att delta.

Tidningsnotis där det spekuleras i om kvinnor kommer förbjudas från att delta i Vasaloppet.

Dagens nyheter 1923-03-06.

Margit själv såg givetvis inga problem med kvinnor i spåren och uttalade sig i tidningarna:

"Jag tycker inte alls att jag gjort något märkvärdigt, men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara.

Nej, nästa år måste vi bli många – finns det någon möjlighet för mig så blir då jag med – och för övrigt känner jag till, att flera damer allvarligt tänka på eller redan beslutat att gå med nästa gång."

Förbud och upphävande

Det blev inget av de planerna, redan samma år förbjöds kvinnligt deltagande i loppet. En stor del av sitt liv kom hon istället att ägna åt att driva sitt värdshus i Tyskland söder om staden Bonn. Margit hann dock uppleva att förbudet åter hävdes 1981, detta efter att kvinnor i förklädnad under flera år ändå hade åkt loppet. Något som både roat och upprört andra deltagare. Året efter var hon med som tv-kommentator i loppet tillsammans med Sven "Plex" Petterssson. Bara några månader senare dog Margit hastigt vid 84 års ålder.

Nedanför fotografiet av Margit Nordin ser ni två av de kvinnor som åkte loppet under maskering 1978, fallet väckte stor uppmärksamhet och klubben IK Stern hotades med uteslutning från det kommande årets lopp. Det var dock något som man i slutänden lyckades undvika.

Gulnad tidning, bild på gammal kvinna Text: Första kvinnan som åkte Vasaloppet är död.

Vasaloppets första kvinna död.

Förmodligen kommer fröken Margit Nordin att förbli icke blott den första kvinna som fullföljt Vasaloppet, utan också den enda, åtminstone några år framåt, en i och för sig ganska avundsvärd ställning.
Gulnad tidning, Text: Flickornas "skämt" kan bli dyrt.

En snöstorm i Vasaloppets värld.

Utrustning och valla

Dagens skidåkare har en enorm materialfördel jämfört med de som åkte på 20-talet och många år därefter. Då gällde träskidor och vallor med fantasifulla namn som Trollvalla, Varg-Bett, Stjärnglid och Hux-Flux. Nu finns en uppsjö av plastskidor och olika fäst- och glidvallor som gör åkandet betydligt enklare. I KB:s magasin finns spåren av den gamla tidens vallning kvar.

Ett exempel är skriften "Löpskidors behandling, riktning och vallning" från 1918. Bland många andra tips finns detta: "Att stryka fotogen på en löpyta bör man akta sig för. Det tycks gå lätt bara — bakåt. Man förlorar herraväldet och återstår blott att staka." Vallning över öppen eld är inte heller något som rekommenderas i skriften.

Att stryka fotogen på en löpyta bör man akta sig för. Det tycks gå lätt bara — bakåt. Man förlorar herraväldet och återstår blott att staka.

Vi går tillbaka till vallan Hux-Flux, i KB:s samling av vardagstryck  (som innehåller exempelvis broschyrer, reklam och informationsblad) återfinns nämligen spår av denna sedan länge försvunna produkt. I Mora-Nisses bok nämns vallan flera gånger, alltså bör den ha använts av en hel del åkare i Vasaloppets spår genom åren. Nedan ser ni reklamen från tillverkaren.

Reklam för skidvallan Hux-Flux.

Hux-Flux, vallan från Fredriksbergs skogar.

Min kollega Fredrik hjälper mig hitta fler reklamskrifter från tillverkaren Carl Johan Larsson i Vardagstrycks rika samlingar. Här ser man vilken sorts material som fanns tillgängligt för skidåkaren 1928, vallan "Bister" låter lovande!

Fabrikören är för övrigt samma person som författaren till skriften om vallning, en välkänd profil på sin tid och erkänd som en av de skickligaste inom sin bransch. Enligt uppgift ska han ha gett sig in i vallabranschen för att underlätta en av sina söners kärleksliv. Denne tvingades nämligen åka 3 mil genom Fredriksbergs skogar för att komma till sin tilltänkta, och klagade över hur trögt föret var. Så kom Säfsnäsvallan N:o 1 till och den kan ses här i reklambladet.

Reklamblad. Stavar, skidor och vallor räknas upp.

Sortimentet i Carl Johan Larssons fabrik 1928.

Vasaloppets lärjungar

Efter Vasaloppets instiftande föddes andra lopp, mer eller mindre långlivade. De var i vissa fall konkurrenter eller helt enkelt komplement. Ett sådant komplement är det sedan länge insomnade Ludvikaloppet, ett lopp som ärligt deklarerade sin målsättning att vara en förberedelse inför sin storebror i norra Dalarna. Mellan åren 1923 och 1954 varade det roliga, snöfattiga vintrar och ekonomiska problem satte sedan stopp för tävlingen. Spår av den kan ändå hittas i KB:s samlingar. Det finns tidningsartiklar, skrifter från 40-talet när loppet fick en ny storhetstid, filmklipp från 30-talet och diverse material som programblad i KB:s samlingar av vardagstryck. Den som är nyfiken på gamla insomnade idrottstävlingar kan hitta en del material på KB.

Gulnat programblad Text: Program för Ludvikaloppet 1926

Ludvikaloppet 1926

Här ovan ser ni ett programblad från Ludvikaloppet 1926. Observera att det på programmet står att loppet är en "förträning till Vasa-loppet". Det här året vann för övrigt samma person både Vasaloppet och Ludvikaloppet, Per-Erik "Särna" Hedlund. "Särna" vann också olympiskt guld på 50 km vid vinterspelen 1928 i Sankt Moritz. Detta iförd en vit dräkt som förbundet först inte ville tillåta, färgen skulle vara blå. Efter sitt olympiska segerlopp ska han ha sagt till ledaren som försökt stoppa dräkten "Nå, dög dräkten åt dig gubbjävel?".

Nå, dög dräkten åt dig gubbjävel?

Hur gör ni då för att kunna hitta material från tävlingar på KB? Jo det går bra att söka bland våra digitaliserade tidningarlänk till annan webbplats, ta en titt på mikrofilmade tidningar i vår mikrofilmsläsesal, söka i Librislänk till annan webbplats och Reginalänk till annan webbplats, besöka Filmarkivet.selänk till annan webbplats, söka i smdblänk till annan webbplats och framförallt titta igenom våra samlingar av vardagstryck där mycket material finns sparat.

Vasaloppet från soffan

Börja gärna Vasaloppssöndagen – givetvis innan klockan 8 – med att söka på relaterat material i söktjänsten Libris länk till annan webbplatseller Filmarkivet.selänk till annan webbplats. Där finns mycket intressant att hitta. Skulle ni ha det väldigt kallt inomhus går det att med fördel bära en röd mössa och tänka på Mora-Nisse. Luta er sedan bekvämt tillbaka i soffan och njut av att se andra människor bli utmattade av skidfärden från Sälen till Mora.

Visste du detta om Vasaloppet?

1922 119 startande

117 åkare på träskidor gick i mål.

2018 15 049 startande

13 726 åkare på plastskidor gick i mål.

1934 Inställt på grund av för få deltagare

Otänkbart idag när loppet kan vara fulltecknat några minuter efter att anmälan öppnat.