fullskärmsbild

Från tele­graf till

tele­fon

Har KB en karta över optiska telegrafer i Sverige? Frågan gav mig anledning att titta på kartor under ämnet telegrafi och telefoni. Genom kartor kan man följa telegraf- och telefonkommunikationens utveckling, från militärt varningssystem till dagens mobiltelefonnät.

Sex teckningar som visar telegrafmaster i Stockholmsområdet sedda på håll omgivna av skog och vatten.

Sex telegrafstationer utanför Stockholm 1808 (KoB St.f. nr 371)

KB har cirka 300 000 kartblad i sin samling och runt 20 000 av dem finns katalogiserade i Libris. Finns det inte en katalogpost så hittar man kartorna genom att de ligger ordnade topografiskt efter länder, landskap eller orter, eller så är de sorterade efter ämne. Ett sådant ämne är "Telegraf och telefon".

Optisk telegrafi

En optisk telegraf är en mast med rörliga luckor. Signaler sänds genom att ändra vinkel på luckorna och en person vid en mast längre bort läser av signalen och skickar meddelandet vidare till nästa mast. Masterna placeras på höjder där det finns fri sikt. På så sätt kan meddelanden skickas över långa sträckor.

Den enda kartan i samlingarna över svenska optiska telegrafer visade sig vara en blek handritad karta från 1808 med små akvareller över telegrafmaster i Stockholmsområdet.

Karta över Stockholmsområdet som visar var telegrafmasterna var placerade, svarta linjer visar dragningen in mot Stockholm. Dessutom teckningar över olika telegrafstationer.

Del av kartan över telegraflinjer från 1808 (KoB St.f. nr 371)

Kartan visar de telegrafer som, med början ute i Stockholms skärgård, skulle användas för att varna huvudstaden om fienden (läs Ryssland) var i antågande österifrån. Syftet med de optiska telegraferna var alltså från början främst militärt, men 1837 öppnades de för civilt bruk. De blev rätt snart omoderna eftersom den mycket effektivare elektriska telegrafen tog över.

Telegrafi med elektricitet

I KB:s samling finns det flera kartor över det elektriska telegrafnätet som visar ledningar mellan stationerna. På en karta från 1870 ser man att ledningsnätet är ganska ojämnt utspritt. Många små orter i södra Sverige har fått telegraf tack vare att de ligger utmed järnvägslinjer, medan det är stora områden där inga ledningar finns alls. Således saknade 1870 både Borlänge och Värnamo telegraf, men i Stockaryd och Löberöd kunde invånarna skicka telegram.

Karta över södra Sverige. Orter med telegraf markerade med röda, gröna eller gula prickar och linjernas sträckning i svart.

Karta över södra Sverige med linjer för telegrafledningar 1870

Telefonen tar över

De flesta kartorna samlade under Telegraf och telefon visar inte telegrafer utan nästa steg i utvecklingen – telefoni. Här ger kartorna en tydlig bild av hur snabbt utbyggnaden av telefonnätet gick.

Två kartor över södra Sverige. Röda linjer visar telefonledningarnas dragning.

Telefonledningarnas sträckning i Sverige 1890 respektive 1896 (KoB 27i)

”Karta öfver Rikstelefonnätet 1890” visar vilka orter som har förbindelse med riksnätet detta år. Sollefteå är nordligaste orten, men Visby och Karlstad har inte fått telefon än. Sex år senare är nätet betydligt finmaskigare, även om dragningen norrut inte kommit mycket längre och Gotland fortfarande inte har telefonförbindelse med fastlandet. Hur telenätet sprider sig kan man sedan följa år efter år på en rad kartor.

1896 var Näsåker i Ångermanland den nordligaste orten i Sverige med telefon.

Kartor över det senaste utvecklingssteget, mobiltelefonin, finns det färre av i samlingen. Men en karta som visar var kunder med Europolitanabonnemang kunde förvänta sig ha täckning 1998 får avsluta exposén.

Karta över Sverige. Områden som har mobiltäckning markeras med röd färg. Större delen av södra Sverige är rödfärgat, men norra Sverige endast delvis är täckt.

Karta över Sverige med Europolitans mobiltäckning 1998 (KoB 27 i)

TAGGAR