Sher­lock Holmes och doktor Doyle

Idag firar vi att det är 160 år sedan Arthur Conan Doyle föddes, fadern till världens mest kände detektiv. Hans händelserika liv började i Edinburgh den 22 maj 1859.

Dr. Watson till vänster och Sherlock Holmes till höger, sittandes i varsin stol. Holmes har en rakskaftad pipa i sin högra hand.

Doktor Watson och Sherlock Holmes.

Det gör honom fem år yngre än sin litteräre gestalt som kom till världen redan den 6 januari 1854. Åtminstone om man ska tro novellen "Hans sista bragd" och romanen "Fasans dal". I dessa två berättelser kan man nämligen i sann Sherlockiansk anda hitta ledtrådarna till detektivens födelsedag. Den som vill veta mer kan med fördel googla för att ta del av teorin.

Världens första översättning

Mycket finns att skriva om Sherlock Holmes och mycket har också skrivits genom åren. En heltäckande berättelse skulle kräva en större bok och inte blogg, så därför ska vi inrikta oss mer på kopplingen till Sverige och vad som finns på KB. Arthur Conan Doyle skrev sin första berättelse om Holmes år 1887, “En studie i rött”. Men det dröjde ända till 1891 innan den första svenska översättningen dök upp, och då i form av boken “De fyras tecken”. Det var för övrigt världens första översättning av detektivens äventyr. Några veckor senare kom “Agra-skatten” in som god tvåa, samma berättelse men med en annan titel och översättare.

Två ångdrivna båtar ute på vattnet, en man skjuter mot båten framför. I bakgrunden en trafikerad bro och staden.

"De fyras tecken" 1891

På översta bilden Sherlock Holmes i laboratorium, bredvid en bild av två engelska gentlemän på promenad med hund. Bilden längst ner föreställer inföding med blåsrör.

"Agra-skatten" 1891

I Sverige existerade knappt någon upphovsrätt gentemot utlandet vid den här tiden, det var fritt fram att översätta och ge ut de berättelser man så önskade. Visserligen fanns 1877 års lag om upphovsrätt, men den reglerade bara översättningar mellan Sverige, Norge och Danmark. Allt annat kunde tas fritt åt båda hållen. 1904 ratificerades Bernkonventionen i Sverige, dock bara delvis och med ett tioårigt skydd. 1919 års upphovsrättslag anslöt till Bernkonventionen från 1908. I den lagen fanns ett fullständigt översättningsskydd med samma skydd som på originalverket. Upphovsrätten för litterära verk gällde nu till 30 år efter författarens död. Så förändrades under åren villkoren för Doyles böcker i Sverige.

Sedan debuten i Sverige 1891 har det getts ut många böcker om och med Sherlock Holmes i vårt land. En enkel sökning på hans namn i KB:s katalog Regina ger hundratals träffar. Vi kommer nu att röra oss bort från originalen och beröra det som upphovsmannen inte hade någon kontroll över.

En mörk källarhåla med en skäggig man fastkedjad vid väggen. Vid hans fötter ligger en kvinna som han mördat, Sherlock Holmes med dragen pistol samt tre poliser i grön uniform kommer nerför trappan.

"Sherlock Holmes Detektiv-historier" nummer 26 1909

Holmes i orätta händer?

Den som läser om Sherlock Holmes inser att så kallad "fanfiktion" inte är ett särskilt nytt påfund. Redan under slutet av 1800-talet förekom den kände detektiven i olika författares verk. Det äldsta kända exemplet i vårt land publicerades som en kortare berättelse i Stockholmposten 1897 och hette "Scherlock Holmes i Stockholm". Återupptäckten skedde alldeles nyligen och namnet stavas faktiskt så. Ungefär tio år senare (1908) kom “Sherlock Holmes i ny belysning” av Stig Sture pseudonym för prästen Frans Oskar Wågman – ut. Boken beskrev parodiskt detektivens misslyckanden.

Samma år började serien “Sherlock Holmes detektiv-historier” ges ut på svenska. Några få av berättelserna är mycket riktigt skrivna av Doyle, men de flesta har skrivits av anonyma författare och skiljer sig mycket från sin förlaga. Sherlock löser fall med spännande namn som “I kistan bredvid helvetesmaskinen” och “Mannen med de sju hustrurna” tillsammans med sin trogne medhjälpare Harry Taxon. Läsaren får intrycket av att det här är skrivet av Doyle själv.

I "Från Holmes till Sherlock" – en bok jag hämtat mycket information från – återges ett brev som Doyle skrivit den 14 januari 1909. Där får vi veta vad han tyckte om sådana tilltag. “Jag returnerar här Köpenhamnsutgåvan av 'Sherlock Holmes'. Den är helt och hållet en förfalskning, i likhet med en spansk utgåva. Jag skulle innerligt gärna se att det väcktes åtal mot dessa djävulska skurkar.”

Åtal behövdes inte i Sverige, serien försvann i mars samma år efter en massiv kampanj från svenska tidningar mot den dåliga litteraturen som såldes av cigarrhandlarna. Antingen slutade de sälja skräplitteraturen, eller så fick de inte sälja några dagstidningar. Inför det ultimatumet valde handlarna att kapitulera. Holmes framfart i andra författares händer har ändå inte gått att hejda, han har fortsatt leva sitt eget liv helt utom sin skapares kontroll. Det fick även Doyles ättlingar uppleva efter författarens död.

"Jag skulle innerligt gärna se att det väcktes åtal mot dessa djävulska skurkar.”

Sherlock Holmes på teaterscenen

Sherlock Holmes är inte bara romaner och noveller utan även filmer, tv-serier och teater. 1902 kom han till Stockholms teatersalonger på snåriga vägar. Pjäsen som hade skrivits av Doyle och William Gillette, spelades för första gången 1899 med den sistnämnde i huvudrollen som detektiven. Nu var det alltså dags för Sverige att ta del av skådespelet. Rättigheterna köptes av hamnkassör Harald Thornberg, som sålde dem vidare till teaterdirektör Hugo Rönnblad, som i sin tur sålde Stockholmsrättigheterna till Folkets Hus Amatörteater. Albert Ranft vid Svenska Teatern ville inte vara sämre utan köpte en dansk version av en man med det osannolika namnet Walter Christmas. Folkteatern vid Östermalmstorg struntade helt i det där med rättigheter och snabböversatte bara Christmas version.

Teaterprogram för Folkets Hus Amatörteater 5 april 1902Förstora bilden

Folkets Hus Amatörteater 5/4 1902

Teaterprogram för Folkteatern 21 april 1902Förstora bilden

Folkteatern 21/4 1902

Teaterprogram för Svenska Teatern 24 april 1902Förstora bilden

Svenska Teatern 24/4 1902

Alltså hade vi nu tre konkurrerande föreställningar i huvudstaden. Folkets Hus Amatörteater blev först ut den 5 april med Emil Bergendorff som den förste svenske Sherlock Holmes, den 21 april kom Folkteatern och tre dagar senare hade även Svenska Teaterns version premiär. Den 24 april spelade alla tre pjäserna samtidigt, Svenska Teatern vann kampen och drog mest publik till sin föreställning. Många teatersällskap turnerade sedan runt i landet med sina föreställningar och spred berättelsen om den engelske detektiven till svenska folket.

Annons i Aftonbladet om Doyles föreläsningar i Konserthuset.

Annons i Aftonbladet inför Doyles föreläsningar om spiritismen

Arthur Conan Doyle i Sverige

Vi går tillbaka till detektivens skapare igen. Doyle var en mångsysslare som förutom sitt författarskap även praktiserade som läkare, utbildad i Edinburgh med den briljante Joseph Bell som en av sina lärare. Bell var den stora inspirationen till Sherlock Holmes. Som kuriosa kan nämnas att Joseph Lister den moderna kirurgins fader – fortfarande verkade vid universitetet när författaren 1876 påbörjade sin utbildning där. Dessutom var Doyle en hängiven och duktig idrottare som ett tag arbetade hårt för att stärka den engelska idrottstruppen inför det planerade OS i Berlin 1916. Detta som en reaktion på landets dåliga resultat i Stockholm 1912. Ett tag engagerade han sig också i rättsliga fall med en viss framgång, men allt detta överskuggades gradvis av ett annat intresse. Spiritismen.

Inom spiritismen tror man på kontakt med de avlidnas andar, en rörelse som fick ett stort uppsving efter första världskrigets masslakt. Den 27 oktober 1929 ankom Doyle till Stockholm med nattåget, han skulle föreläsa på Stockholms Spiritualistiska Förening. Författaren hyllade för övrigt svensken Emanuel Swedenborg som spiritismens fader. Två föreläsningar i Konserthusets stora lokal var planerade, den 27 och 31 oktober. Under den första föreläsningskvällen – entrén skedde några minuter efter klockan åtta – gjorde författaren ett bejublat framträdande inför fullsatt lokal, 1500 personer närvarade. Allt tolkades till svenska.

Dödsannons för Doyle, bild av den mustaschprydde och kostymklädde författaren.

Den 7/7 1930 avlider Doyle

Enligt tidningarna höll han också ett kort föredrag på riksradion den 30 oktober, kl. 9.40–10.00. Tyvärr finns inte radioutsändningen bevarad, vi vet bara att den var på engelska och handlade om spiritismen. Den som vill höra Doyles röst kan göra en sökning på Youtube. Under sitt besök passade han också på att se teaterföreställningen “Männen vid fronten” på Oscarsteatern. Enligt uppgift träffade han då Gösta Ekman som också spelade huvudrollen i pjäsen. Ekman kallades ner till biljettkassan för att reda ut ett missförstånd när Doyle skulle släppas in. Dagarna i Sverige går att följa genom att söka i tidningar.kb.se. När Doyle kommit hem från resan var han tärd och ansåg att turnén tagit knäcken på honom. ”Du säger att jag lämnat spår efter mig i Sverige. Må så vara, men Sverige har också satt sitt märke på mig. Mina sista ansträngningar var för svåra och jag är nu en märkt man”. Han återhämtade sig aldrig och dog den 7 juli 1930.

”Du säger att jag lämnat spår efter mig i Sverige. Må så vara, men Sverige har också satt sitt märke på mig."

Liv efter döden

Sir Arthur Conan Doyle var död, men hans skapelse levde vidare i högsta välmåga. Redan 1893 hade Doyle försökt döda Holmes och rört upp stora känslostormar bland läsarna. Detektiven återuppstod 1901 i en berättelse som utspelar sig innan dödskampen mot professor James Moriarty vid Reichenbachfallet. Romanen "Baskervilles hund". Återkomsten blev en succé och Doyle kände att det var dags att på riktigt återuppväcka den populäre detektiven. Det gjorde han 1903 i novellen "Det tomma huset", Sherlock Holmes levde och alla var nöjda. Sedan dess har han fortsatt sitt liv i olika tolkningar under olika tider, aldrig bortglömd.

Mörkt rum. Holmes till vänster med tänd lykta i handen, Watson till höger lätt nerböjd.

"De fyras tecken"

Holmes i lång rock med pipa i munnen, sitter i en stol. Under stolen ligger en björnskinnsfäll.

The Solitary Cyclists of Swedens tidskrift "The Baker street cab lantern".

Runtom i världen finns olika sällskap som ägnar sig åt den fiktive detektiven, det mest kända är kanske BSI (Baker Street Irregulars) i USA. Bland annat har de två amerikanska presidenterna Franklin D. Roosevelt och Harry S. Truman varit medlemmar. Men även i Sverige bildades sällskap. Först The Solitary Cyclists of Sweden, där bland annat Vilhelm Moberg ska ha ingått. Det upplöstes 1973, men sex år senare bildades The Baskerville Hall Club som fortfarande lever och frodas. Precis som Sherlock Holmes. Enligt Wikipedia finns det i nuläget minst 250 sällskap världen över till detektivens ära.

Två personer inbegripna i en kamp på liv och död vid Reichenbachfallen. Båda är just på väg att falla ner från klippavsatsen, fastklamrade vid varandra.

Holmes och Moriartys dödskamp vid Reichenbachfallen

Nu säger vi farväl till Sherlock Holmes för denna gång. Han har överlevt fallet i Reichenbach 1893, sin skapares död 1930 och återfötts i många skepnader genom åren. Allt talar för att han kommer leva och utvecklas ett bra tag till. Vad som än händer så vilar han tryggt i KB:s magasin, tålmodigt väntande på framtida läsare. Vi avslutar med att hurra 160 gånger för skaparen Arthur Conan Doyle.

Visste du detta om Sherlock Holmes och hans skapare?

Bilder Sidney Paget

Klassisk illustratör av Sherlock Holmes som baserade detektiven på sin egen bror Walters utseende. Har med 356 bilder i olika publikationer om Holmes.

Misstag Walter Paget

Broder till Sidney som egentligen skulle ha erbjudits jobbet att illustrera Sherlock Holmes. En miss i leveransen av brevet gjorde dock att brodern fick uppdraget.

Detektiv Arthur Conan Doyle

Engagerade sig i flera rättsliga fall precis som sin litteräre gestalt. Hans mest kända fall rörde advokaten George Edalji, som Doyle också lyckades få frikänd.