fullskärmsbild

Vasa­lop­pet i arki­vens spår

Hört talas om Vasaloppet? Skulle väl tro det, tävlingen som med några få undantag avgörs den första söndagen i mars och för många markerar vårens ankomst.

Omslag till skriften "Det första Vasaloppet". Skidspår, träd och Mora kyrka syns på bilden.

Omslag till den allra första skriften om Vasaloppet

I begynnelsen

Tävlingen genomfördes för första gången år 1922 och har sedan dess anordnats varje år förutom 1932, 1934 och 1990. Premiäråret kom 119 deltagare och 2018 dök hela 15 049 åkare upp vid startlinjen, en makalös utveckling. Den 3 mars är det dags igen, 90 km från Sälen till Mora. Förhoppningsvis i fina vita spår. Förlagan är givetvis Gustav Vasas äventyr i Dalarna 1521, hur historiskt korrekt den kungliga skidfärden än må vara. Men vad finns det för spår av Vasaloppet på KB?

Mora-Nisse

Bland loppets alla segrare står en i särklass, Mora-Nisse eller Nils Karlsson som han egentligen hette. På 10 starter blev det 9 vinster, förmodligen ett oslagbart rekord. Förutom dessa segrar tog han ett OS-guld 1948, ett VM-brons 1950, fick Svenska Dagbladets bragdmedalj 1944 och vann hela 37 SM-guld under sin karriär. Senare kom han att jobba som både tävlingsledare och banchef på Vasaloppet. En stor del av banans nuvarande sträckning är faktiskt Mora-Nisses förtjänst efter att han skickligt förhandlat med markägare i trakten.

På 10 starter blev det 9 segrar för Mora-Nisse. Janne Stefansson med sina 7 segrar är den som kommit närmast rekordet.

1953 gavs självbiografin “I vita spår” ut. Självklart har vi den på KB. I boken kan man läsa att Mora-Nisse var ett livligt barn som rymde sin väg direkt när tillfälle gavs. Så när mamman inte hade tid att vakta sonen band hon helt enkelt fast honom vid en stege. För den som gillar att läsa om vallning, tävlingar och kärlek – och vem gör väl inte det – finns det gott om stoff i självbiografin. Beskrivningen från hans första Vasalopp där gräl utbryter i tätklungan eftersom ingen vill ligga först och spåra är väl värd att läsa. Flera gånger stannar loppet upp men Mora-Nisse vinner ändå till sist.

Notera den klassiska röda mössan på bokomslaget. År 2017, när Mora-Nisse skulle ha fyllt 100, hedrade många av Vasaloppets åkare honom genom att också bära röd mössa. Legendaren gick ur tiden 2012, 94 år gammal, och skidvärlden blev en profil fattigare.

Bokomslag till självbiografin "I vita spår", en leende Mora-Nisse ses i röd mössa och vit tröja.

Mora-Nisses självbiografi "I vita spår" från 1953

Pionjären Margit Nordin

En intressant episod i tävlingens historia är den om kvinnornas deltagande. Margit Nordin som tävlade för IFK Grängesberg blev den första kvinnan att genomföra detta kraftprov. Året var 1923. Hon kom sist men hyllades av åskådarna och fick stor uppmärksamhet i tidningarna. Många år senare avslöjade Margit att hon åkt med papiljotter i håret, dessa tog hon bort strax innan målgång för att se så fräsch ut som möjligt. På tidningssidan nedan ses Margit högst upp i mitten med nummer 103.

Dagens Nyheters förstasida 1923-03-05 med Margit Nordin på bild, hon har nummer 103 på sin nummerlapp.

Dagens Nyheter om Vasaloppet 1923

Hyllningar men också kritik, så kan man sammanfatta stämningen efteråt. Röster höjdes för att förbjuda kvinnor i Vasaloppet. Man hade aldrig kunnat föreställa sig att några andra än män skulle få för sig att delta.

Notis ur Dagens Nyheter 1923-03-06 där det spekuleras i om kvinnor kommer förbjudas från att delta i Vasaloppet.

Dagens nyheter 1923-03-06

Margit själv såg givetvis inga problem med kvinnor i spåren och uttalade sig i tidningarna:

"Jag tycker inte alls att jag gjort något märkvärdigt, men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara.

Nej, nästa år måste vi bli många – finns det någon möjlighet för mig så blir då jag med – och för övrigt känner jag till, att flera damer allvarligt tänka på eller redan beslutat att gå med nästa gång."

Det blev inget av de planerna, redan samma år förbjöds kvinnligt deltagande i loppet. Margit som dog 1982 hann dock uppleva att förbudet åter hävdes 1981.

Förmodligen kommer fröken Margit Nordin att förbli icke blott den första kvinna som fullföljt Vasaloppet, utan också den enda, åtminstone några år framåt, en i och för sig ganska avundsvärd ställning.

Utrustning och valla

Dagens skidåkare har en enorm materialfördel jämfört med de som åkte på 20-talet och många år därefter. Då gällde träskidor och vallor med fantasifulla namn som Trollvalla, Varg-Bett, Stjärnglid och Hux-Flux. Nu finns en uppsjö av plastskidor och olika fäst- och glidvallor som gör åkandet betydligt enklare. I KB:s magasin finns spår av den gamla tidens vallning kvar.

Ett exempel är skriften "Löpskidors behandling, riktning och vallning" från 1918. Bland många andra tips finns detta: "Att stryka fotogen på en löpyta bör man akta sig för. Det tycks gå lätt bara — bakåt. Man förlorar herraväldet och återstår blott att staka." Vallning över öppen eld är inte heller något som rekommenderas i skriften.

Att stryka fotogen på en löpyta bör man akta sig för. Det tycks gå lätt bara — bakåt. Man förlorar herraväldet och återstår blott att staka.

Vi går tillbaka till vallan Hux-Flux, i KB:s vardagstryckssamling återfinns nämligen spår av denna sedan länge försvunna produkt. Nedan ser ni reklamen från tillverkaren.

Reklam för skidvallan Hux-Flux.

Hux-Flux, vallan från Fredriksbergs skogar

Min kollega Fredrik hjälper mig hitta fler reklamskrifter från tillverkaren Carl Johan Larsson i vardagstrycks rika samlingar. Här ser man vilken sorts material som fanns tillgängligt för skidåkaren 1928, vallan "Bister" låter lovande!

Fabrikören är för övrigt samma person som författaren till skriften om vallning, en välkänd profil på sin tid och erkänd som en av de skickligaste inom sin bransch. Enligt uppgift ska han ha gett sig in i vallabranschen för att underlätta en av sina söners kärleksliv. Denne tvingades nämligen åka 3 mil genom Fredriksbergs skogar för att komma till sin tilltänkta, och klagade över hur trögt föret var. Så kom Säfsnäsvallan N:o 1 till och den kan ses här i reklambladet.

Reklamblad för Carl Johan Larssons firma 1928. Stavar, skidor och vallor räknas upp.

Sortimentet i Carl Johan Larssons fabrik 1928

Börja gärna Vasaloppssöndagen – givetvis innan klockan 8 – med att söka på relaterat material i söktjänsten Librislänk till annan webbplats. Där finns mycket intressant att hitta. Luta dig sedan bekvämt tillbaka i soffan och njut av färden från Sälen till Mora.

Till sist vill jag passa på att tacka mina kollegor Petrus och Andreas för sedvanlig hjälp med digitalisering av materialet. Stort tack!

Visste du detta om Vasaloppet?

1922
119 startande
117 åkare på träskidor gick i mål
2018
15 049 startande
13 726 åkare på plastskidor gick i mål
1934
Inställt på grund av för få deltagare
Otänkbart idag när loppet kan vara fulltecknat några minuter efter att anmälan öppnat