fullskärmsbild

Bell­man, bokband och dedi­ka­tio­ner 

Det fantastiska med att jobba på ett bibliotek som tagit emot pliktleveranser sedan sextonhundratalet är att här faktiskt finns böcker av svenska författare från sextonhundratalet och framåt.

Man kan gå ner i magasinet och plocka fram böcker från Bellmans tid som han kanske själv hållit i. Kanske har boken lästs av Gustav III. Många har säkert även hållits av Carl Gustaf Tessin då hans namnteckning finns i många böcker. Som den lilla skriften Evangeliska dödstankar av David von Schveidnits som översattes till svenska 1757 av Carl Michael Bellman (1740–1795). Den har en fin dedikation till Bellmans mamma Catharina Bellman (1717–1765).

Dedikation till Bellmans mamma Foto: KB
Dedikation till Bellmans farbror Foto: KB

Samma år gav Bellman ut en annan översättning, Underwisning, lämnad af en fader åt sin son, som företar sig en lång resa av Sylvestre Dufour. Denna bok tillägnade han sin farbror Jacob som var konsul i Cadiz. Förhoppningen var att farbrodern skulle bekosta resa och uppehälle åt honom så att han skulle kunna resa utomlands. Förhoppningarna verkar dock inte ha infriats.

1758 gav han anonymt ut en dikt med namnet Tankar om flickors ostadighet. Den handlade om hur flickor i överklassen levde sina liv och orsakade en del rabalder. Ett av KB:s exemplar har bundits ihop med en del av svarsskrifterna och har fått ett i mina ögon mycket vackert ryggskinnband med mönstrat överdragspapper och tillhörande kapsel.

x

Bellman var känd och populär redan under sin samtid. Han var en underhållare och uppträdde ofta på krogar och liknande etablissemang men han var också uppskattad i finare kretsar. Han var hovskald och gynnad av Gustav III. Han hade dock lite svårt att bli publicerad och det kan ha att göra med att han inte stod på så god fot med Johan Henric Kellgren som hade högre rang vid hovet.

1790 kom Fredmans epistlar ut. Det var då tjugo år sedan Bellman började skriva på den. Han hade nu blivit god vän med Kellgren som skrev ett förord till boken. I gengäld dedicerade Bellman epistel nummer 80 till honom. Året efter följdes epistlarna upp av Fredmans sånger.

x
Fredmans epistlar och sånger Foto: KB

Vem har gjort bandet?

De här banden av förstautgåvor av Fredmans epistlar och sånger har tillhört Gustav III. Mönstret ser ut som ett som bokbindare Christopher Schneidleröppnas i nytt fönster använde då han band böcker åt Gustav III. Schneidler dog dock 1787 så det här kan inte vara hans verk. I Fredmans sånger står det i en notering att den bundits av Johan Carl Caloander. Det skulle kunna förklara bandens likhet då Caloander "konserverade" Schneidlers änka. Det var en relativt vanlig företeelse på den här tiden som innebar att man gifte sig med en änka för att kunna ta över sin företrädares verksamhet. På det viset tog han även över Schneidlers stämplar och kungen kunde fortsätta få böcker med det utseende han var van vid. 

Andra källor attribuerar (tillskriver) bandet en bokbindare som heter Johan Gottlieb Ditzinger. Ditzinger hade varit gesäll hos Schneidler och gifte sig med en av hans döttrar så han kan också ha kommit i besittning av en del av hans stämplar.

En annan förklaringen till likhet i stämplar och mönster kan helt enkelt vara att det var ett vanligt mönster och att bokbindare köpte liknande stämplar från samma distributörer. Vackra band är det oavsett.

TAGGAR