Rapporten sammanfattar statistik om öppen tillgång och redogör för utgifter om vetenskaplig publicering. Den redovisar också det pågående arbetet för att samordna det nationella arbetet samt de insatser som görs för att främja öppen tillgång.

Utvecklingen för öppen tillgång i Sverige

Under 2025 publicerades 81 procent av de sakkunniggranskade vetenskapliga artiklarna med omedelbar öppen tillgång. Det innebär att det under de tre senaste åren inte har skett någon ökning av andelen öppet tillgängliga artiklar, utan den ligger i stort sett på samma nivå. Majoriteten av dessa artiklar publicerades i hybridtidskrifter, som står för cirka 55 procent av den omedelbart öppna publiceringen. Hybridtidskrifter är tidskrifter som kombinerar låsta artiklar som kräver prenumeration för åtkomst och öppet tillgängliga artiklar som kan läsas av alla.

Som en del av rapporten redovisas också utvecklingen vad gäller öppen tillgång till vetenskapliga böcker såsom monografier och antologier. KB påbörjade denna utveckling av sin redovisning under 2025, när den årliga rapporten särskilt belyste öppen tillgång till böcker.

I samband med denna redovisning har uppgifter om öppen tillgång i siffror Länk till annan webbplats. uppdaterats på KB:s webbplats. KB har också nyligen redovisat 2025 års utgifter för vetenskaplig publicering vid svenska universitet och högskolor. Länk till annan webbplats.

Diamant öppen tillgång – på väg mot ett nytt publiceringslandskap

Diamant öppen tillgång är en publiceringsmodell där varken författare eller läsare betalar något. Publiceringen finansieras i stället på andra sätt. Finansieringen kan komma från forskningsfinansiärer, universitet, bibliotekskonsortier eller andra offentliga och ideella aktörer. Syftet med diamant öppen tillgång är att vara ett icke-kommersiellt publiceringsalternativ som ägs eller drivs av forskarsamhället, med målet att bidra till en rättvis och jämlik vetenskaplig publicering.

Intresset för diamant öppen tillgång har vuxit i takt med att övergången till öppen tillgång i Sverige har planat ut. Parallellt med utplaningen har inte kostnaderna för publicering minskat på det sätt som förväntats. Diamantmodellen ses som en väg framåt för att bryta kostnadsutvecklingen och för att stärka forskarsamhällets kontroll över hur forskningsresultat kommuniceras.

För att diamant öppen tillgång ska kunna växa i Sverige krävs flera strukturella förutsättningar. Det handlar om hållbara finansieringsmodeller och om att publiceringsplattformar och annan infrastruktur stärks och erkänns som forskningsinfrastrukturer. Det redaktionella arbete som forskare lägger ner behöver också uppmärksammas när deras meriter värderas.

Pilotprojekt med Formas och Forte

Under 2026 inleder KB ett pilotprojekt tillsammans med forskningsfinansiärerna Formas och Forte, med syftet att fler svenska vetenskapliga tidskrifter ska kunna bli öppna enligt diamantmodellen. Projektet har också som mål att utveckla generaliserbara processer för övergång till diamant öppen tillgång. Ambitionen är att detta sedan kan spridas och komma andra till del, bland annat i form av vägledning och god praxis.

Vi är särskilt glada över samarbetet med Formas och Forte. Med projektet hoppas vi kunna bidra till en konkret utveckling på området som flera kommer att kunna ha nytta av, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Rapporten belyser även globala och nationella ojämlikheter i tillgång och möjligheter till öppen publicering. Det gäller bland annat planerade åtgärder inom det europeiska forskningsområdet och upphovsrättsliga frågor.